Planering hösten 2019 - "Mat och sopor"

En planering hur vi kommer att arbeta med mat och avfall med fokus på hållbar utveckling.

Planering hösten 2019

– gruppnivå

 

Datum: 14/8-2019

Avdelning/Grupp: Månen/Saturnus

 

Ta tillvara barnens intressen och erfarenheter

Stödfrågor:

Detta projekt har vi valt:

”Mat och sopor”

 

Dessa intressen/erfarenheter ser vi att barnen har med sig sedan tidigare och så här tänker vi arbeta vidare med dessa:

Vi startar upp hösten med en ny barngrupp. Barnen kommer in med olika erfarenheter och några är dessutom helt nyinflyttade i Gantofta. Vi har observerat att flera av Saturnus barn samt barnen från Solen under sin inskolning gärna samlas kring lek-köket, leker med lera samt fordon (i synnerhet matbilen och sopbilen) och djur. Detta är intressen som vi vill bygga vidare på.

Barnen som har gått på Månen/Saturnus har under läsåret 18/19 arbetat mkt med natur och teknik i sitt projekt om gråsuggor. Barnen från Solen har arbetat med projektet ”rulla i olika riktningar” där fokus varit att urskilja vad det är som krävs för att ett föremål ska rulla. Förskolan har även börjat arbeta mkt med sopsortering och minska matsvinnet. Vi kommer därför fortsätta med arbetet kring hållbar utveckling och försöka väva ihop det med barnens intresse för köket, fordonen och djuren.

 

Undervisning

 

Stödfrågor:

Detta/dessa läroplansmål har vi valt att arbeta mot:

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler.

   

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

   

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

 

Vi har valt detta/dessa mål för att:

Vi kommer börja arbeta med dessa mål och därefter bygga på med fler, men dessa mål kommer vara våra ”kärnmål” under hela terminen och kanske även läsåret.

Det första målet (”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler”) valde vi för att vi vill ”arbeta ihop” barngruppen så det blir en trygg barngrupp där alla trivs, känner sig sedda och kan vara sig själva.

Det andra målet (”förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling”) valdes då det bygger vidare på barnens tidigare erfarenheter av arbete med hållbar utveckling och vävs samman med barnens intresse för mat, fordon och djur.

 

De här målkriterierna har vi satt upp för vårt/våra mål:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler.

• Barnen bjuder in varandra i lekar och aktiviteter

• Barnen tar eget initiativ till att vara med i andra barns lekar och aktiviteter

• Barnen plockar undan efter sig och ställer saker på rätt plats

• Barnen kan stanna kvar i en påbörjad aktivitet

• Barnen försöker lösa konflikter på ett konstruktivt sätt (prata, hämta hjälp mm)

 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

• Barnen uppmärksammar och plockar upp skräp spontant ute i naturen

• Barnen berättar/visar varför vi sorterar och vad som händer med soporna

• Barnen berättar/visar om växters kretslopp

• Barnen berättar/visar var maten kommer från (dvs inte köket eller affären, utan var rååvarorna kommer från)

• Barnen kan själv välja ytterkläder som passar för dagen

 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

• Barnen tar inte mer mat än de orkar äta upp

• Barnen använder leksaker på ett varsamt sätt

• Barnen återbrukar material

• Barnen sopsorterar material och vet i vilka kärl de ska slängas

   

   

Så här ska vi arbeta mot målen, i såväl den planerade som den spontana undervisningen. Dessa metoder, arbetssätt och strategier tänker vi använda oss av:

För att stärka barngruppen och skapa förutsättningar att de ska kunna bygga hållbara relationer med varandra kommer vi introducera olika regellekar, vi kommer att dela upp oss mkt i smågrupper (ca 4-6 barn/grupp) samt ha mkt fokus på att stötta barnen i att utveckla sina lekar. Vi kommer fortsätta arbeta med ”STOPP” som ett verktyg för att stötta barnen att hantera konflikter. Vi kommer fortsätta arbeta med bilder och TAKK som stöd för att underlätta kommunikationen. De gamla barnen kommer få agera guider och mentorer för de nya barnen.

För att kunna förstå vilka konsekvenser ens val får och hur dessa val kan bidra till en hållbar utveckling behöver barnen ha en positiv relation till naturen. Därför kommer vi försöka vistas ute mkt, gå promenader/besöka lekplatser ca 1ggr/vecka. Då vi vill minska matsvinnet och barnen verkar ha ett intresse för mat och matlagning kommer vi även att försöka laga mat utomhus ca 1-2ggr/termin, baka eget mellanmål, göra studiebesök i köket mm. Vi kommer prata om mattransporten (frukt m.m.) och vilka sätt det finns att transporteras på. Vi planerar att göra ett besök på återvinningscentralen för att se vad som händer med soporna. 

 

 

Lärmiljö

 

Så här ska vårt projekt synas i vår lärmiljö:

På avdelningen kommer vi att utveckla vårt ”lekkök” genom att sätta upp tavlor/bilder med mat/råvaror och recept, tillföra mer naturligt material i form av bönor, makaroner m.m. som barnen kan utforska och bekanta sig med.

Vi kommer spara mer material som barnen kan återbruka på olika sätt, tillföra mer naturmaterial och ha mindre ”färdigt” material på avdelningen.

Vi kommer att så egen mat både inomhus under hösten och sedan utomhus i våra odlingslådor till våren. Vi kommer även ha en kompost så barnen kan se hur matavfall blir till jord.

Vi kommer att sätta upp bilder på sopbilen och vad som händer med soporna allteftersom vi dokumenterar vårt arbete med sopsortering.

Vi kommer att sätta upp bilder på avdelningen som visar på arbetet med mat och sopor så barnen kan mötas kring dem och följa det. Vi kommer även projicera bilder och filmklipp kring matlagning, växter och sopsortering.

Vi ska dela upp oss så vi är där barnen är, leka med dem samt inte avbryta samtal mellan barn-pedagog/barn-barn eller prata över huvudet på dem.

Vi kommer ibland använda oss av uppdragskort

Vi kommer att ha så lite text som möjligt uppsatt på väggarna samt försöka organisera dokumentationen så det ska skapa ett lugnt intryck exempelvis genom att sätta en ram runt, svartvita bilder eller liknande så det ger ett enhetligt intryck.

 

Det här behöver vi pedagoger tänka särskilt på i vårt förhållningssätt och agerande:

Att smaka maten (även sån vi inte tycker om) och prata kring vår smakupplevelse för att barnen ska våga smaka samt få en förståelse för att man kanske inte alltid tycker lika och att det är ok att inte tycka om maten, men att det kan vara kul att smaka.

Vi kommer att ha en våg på avdelningen så vi kan väga hur mycket mat vi skrapar av från tallrikarna och synliggöra detta med ett stapeldiagram på något sätt.

Vi kommer inte gå in direkt i en konflikt utan ge barnen tid att lösa den på egen hand (om det inte är så att det behövs pga säkerhetsmässiga skäl). Vi kommer finnas närvarande för att ingripa, medla mm, men försöka hålla en låg profil.

Låta matsituationerna få ta tid, ge barnen utrymme att lägga upp maten själva, undersöka den och tala om den utan att stressas. I den mån det går kommer vi göra barnen delaktiga i att förbereda, tillaga och lägga upp maten. Vi kommer att fortsätta med buffé.

Använda oss av TAKK och bildstöd för att underlätta kommunikationen samt göra det till ett naturligt inslag. Fokus kommer ligga på att lära/repetera olika tecken kring känslor och mat samt väder och kläder.

Förbereda aktiviteter och avsluta dem i god tid så vi hinner plocka undan och ordningsställa miljön.

Inte springa mellan avdelningarna utan istället sitta ner i ett rum för att skapa en lugnare miljö

 

Vårdnadshavarnas delaktighet

 

Så här ska vi göra vårdnadshavarna delaktiga i vårt arbete:

Vi kommer att göra vårdnadshavarna delaktiga genom dagliga samtal med dem vid hämtning/lämning med fokus på vad vi och deras barn gjort under dagen. Vi kommer uppmuntra barnen att själva berätta om sin upplevelse av dagen. Vi kommer försöka lägga ut ”ögonblicksbilder” med bara lite text på unikum 1-2 ggr/vecka med fokus på framförallt målen, men även andra inslag som kan ha betydelse kommer att läggas ut. Ca 1 ggr/månad kommer vi att lägga ut ett månadsbrev där vi sammanfattar vad vi gjort och varför samt hur vi tänker gå vidare. Vi kommer även bjuda in till föräldramöte under början av höstterminen.

 

 

Dokumentation

 

Så här ska vi dokumentera arbetet mot målen:

Gruppens lärande:

• ögonblickbilder i unikum i gruppens lärlogg av vad vi gjort under veckan med fokus på målen, ca 1-2 inlägg/vecka

• inlägg i gruppens lärlogg i unikum där vi beskriver hur vi arbetar mot målen, ca 1-2 inlägg/månad

Individens lärande

• inlägg i barnets egna lärlogg där vi beskriver hur vi arbetat mot målen och barnets individuella mål. Vi kommer att ha fokus på 3-4 barn/vecka för att kunna följa deras utveckling och försöka synliggöra och utmana dem i deras proximala utvecklingszon

Dokumentationsmetod

• Vi kommer i synnerhet att dokumentera med foto, men också film och anteckningar beroende på undervisning. Barnen kommer också att få hjälpa till att dokumentera och vi kommer även att dokumentera oss själva i undervisningen för att kunna reflektera kring vår pedagogiska roll och förhållningssätt.

• När paddan inte används ska den ligga på laddning så att den är laddad när den ska användas

•  

   

Reflektion och analys

 

De här avstämningsfrågorna behöver vi arbeta med på vår puta:

• Var är vi?

• Vart ska vi?

• Hur gör vi?

• Hur blev det?

• Hur går vi vidare?

   

PUTAn kommer vi ägna åt reflektion och analys av gruppens dokumentation samt de individuella barnen som varit i fokus just den veckan. Ca 1 ggr på månad kommer vi att sammanfatta undervisningen och gruppens lärprocess och publicera detta på unikum.

På vår egna PUT kommer fokus ligga på att skriva ner de individuella barnens lärprocesser som vi diskuterat på PUTAn och publicera detta på unikum samt ägna tiden åt förberedelse av undervisning och lästid för att bland annat kunna inhämta nya kunskaper.

 

Den här kunskapen/litteraturen/teorierna behöver vi skaffa oss/fördjupa oss i:

Måltidspedagogik

Hållbar utveckling – vad innebär det (social, ekonomisk och miljö) och hur man kan arbeta med det

Konflikthantering och relationsskapande

Lärmiljöer

Sociokulturellt perspektiv (förhållningssätt se Vygotsky)

Postmodernism och det kompetenta barnet (förhållningssätt se Dahlberg, Moss och Pence)

 

 Övrigt att tänka på:

Vikarierna och resurserna. Hur introducerar vi dem bäst så de arbetar med oss mot våra mål?

Göra en vikarielapp med där vi förenklat förklarar vår planering, hur vi arbetar och varför samt vad som är viktigt att tänka på för dem.