Lpp Stormaktstiden år 6

Visste du att Sverige har varit det tredje största landet i Europa? Visste du att Sverige på 1600-talet låg i krig med många länder? Visste du att Sverige hade en drottning som blev drottning vid sex års ålder?

I det här arbetet kommer du få lära dig om Sveriges historia från 1600- talet till 1718. Du kommer att få lära dig om en tid i Sveriges historia när Sverige var som störst. Du kommer även att få veta hur folket levde.

Syfte och övergripande mål

Innehåll

Du ska få lära dig om:

• en spännande period i Sveriges historia, då mycket förändrades som lever kvar fortfarande
• intressanta personer som var viktiga under denna period som drottning Kristina och Karl XII
• varför många personer flyttade till Sverige under denna period
• vilka olika länder som var svenska under den här perioden
• hur kvinnor, män och barn levde under denna period
• viktiga krig som utspelades under denna period och konsekvenserna
• Sveriges gränser under den här tiden
• häxprocesserna i Sverige

Så här ska vi arbeta

Du kommer att läsa berättelser och faktatexter i historieboken, se på film för att få en bild över hur det var att leva i Sverige under 1600-talet.
Du får arbeta med instuderingsuppgifter och reflektionsfrågor.

Vi gör jämförelser mellan livsvillkoren för de olika samhällsgrupperna såsom adel, präster borgare och bönder och
hur det var att vara man, kvinna och barn under denna tid.

Du får träna på att tolka och värdera källor.

Du får veta hur historia kan användas och varför det framställs på olika sätt.

Du får lära dig historiska begrepp.

Du får fundera över orsak och konsekvens.

Bedömning

Du ska kunna:

• redogöra för någon händelse/person under Stormaktstiden.
• tolka och värdera källor
• använda historiska begrepp på ett fungerande sätt.
• veta hur historia kan användas och varför det kan framställas på olika sätt.
• förklara orsak till och konsekvens av en händelse.

Du kommer att  få visa dina kunskaper genom de frågor du besvarar och hur du arbetar med dem under lektionerna. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
• Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.