Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Svenska läsförståelse, Ht 2019
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/halmstad/esperedskolan/halmstad_er062/2898320038_1484674875563.jpg
Skapad 2019-08-27 19:13
i Östra skolan F-6 Trelleborg
unikum.net
Grundskola
4
Svenska som andraspråk
Svenska
Vi har läst boken Släpp taget Jonte, därefter arbetat med boken med olika typer av uppdrag.
Innehåll
Under hösten har vi läst boken Släpp taget Jonte av Johan Eriksson.
Vi har läst ett kapitel i veckan, som läsläxa. I skolan har vi lästi texten i par och därefter har vi svarat på frågor kring texten. Frågorna är på olika nivåer för att träna på de olika lässtrategierna. Vi hat arbetat med de olika lässtrategierna och uppgifter kopplade till dessa.
Bedömning:
Löpande och formativt under arbetet.
Kopplingar till läroplanen
- Syfte
-
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,Sv
-
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,Sv
-
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, ochSv
- Centralt innehåll
-
Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.Sv 4-6
-
Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.Sv 4-6
-
Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.Sv 4-6
-
Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.Sv 4-6
- Kunskapskrav
-
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerade sätt.Sv E 6
-
Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.Sv E 6
Matriser
Nya språket lyfter åk 1-6
| 1 | 2 | 3 | 4 | |
|---|---|---|---|---|
|
Läsa A
|
Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig.
|
Jag förstår vad texten handlar om när någon läser för mig.
|
Jag känner igen en del ord när jag läser.
|
Jag känner igen flera bokstäver och kan läsa ihop dem till ord.
|
|
Skriva A
|
Jag använder bilder, tecken och symboler för att berätta något.
|
Jag kan skriva mitt namn och skriva av bokstäver och ord.
|
Jag kan skriva flera bokstäver och vet hur de låter.
|
Jag provar att skriva för att berätta eller komma ihåg.
|
|
Avstämning A
|
Jag kan läsa ihop bokstäver till ord och förstår det jag läser.
|
|
|
|
|
Läsa B
|
Jag kan alla bokstäver och kan läsa själv.
|
Jag förstår det jag läser och kan berätta vad det handlar om.
|
Jag förstår och kan hitta bra poänger i det jag läser.
|
Jag använder olika sätt för att läsa och förstå en text.
|
|
Skriva B
|
Jag kan skriva ord och korta texter.
|
Jag använder alla bokstäver och skriver så andra kan läsa.
|
Jag skriver meningar med stor bokstav och punkt.
|
Jag använder olika slags stöd när jag skriver en text.
|
|
Avstämning B
|
Jag kan alla bokstäver, förstår det jag läser och märker när jag läser fel.
|
|
|
|
|
Läsa C
|
Jag läser för att uppleva och lära.
|
Jag läser olika typer av texter ofta och regelbundet.
|
Jag förstår det viktiga i berättelser och faktatexter.
|
|
|
Skriva C
|
Jag skriver berättelser med början, mitten och slut.
|
Jag kan skriva med tydlig handstil och på dator.
Jag vet hur man tar reda på hur ord stavas.
|
Jag kan skriva om det jag lärt mig med egna ord så andra förstår.
Jag kan använda ämnesspecifika ord.
|
Jag planerar mitt skrivande och ändrar i texten för att göra den bättre.
|
|
Avstämning C
|
Jag kan läsa flytande och känner lätt igen hela ord och förstår det jag läser.
|
|
|
|
|
Läsa D
|
Jag känner lätt igen hela ord och delar av ord när jag läser.
|
Jag använder olika sätt att läsa beroende på syftet med läsningen.
|
Jag kan läsa långa texter flytande och förstår det jag läser.
|
|
|
Skriva D
|
Jag kan uttrycka hur jag tänker och tycker när jag skriver.
Jag har börjat använda information från olika källor.
|
Jag skriver ofta, ändrar och förbättrar mina texter när det behövs
.
Jag använder mig av respons med stöd av läraren.
Jag använder ämnesspecifika ord.
|
Jag skriver sammanhängande längre texter och använder skiljetecken, talstreck och styckeindelning med viss säkerhet.
|
Jag skriver ofta, kan skriva olika slags texter och tar hjälp från olika håll som ordböcker och stavningskontroll.
|
|
Avstämning D
|
Jag kan läsa och förstå olika slags texter och förstår att de har olika syften.
Jag kan ge och ta emot respons på olika skrivna texter.
|
|
|
|
|
Berättande
Åk1 - 6
|
Jag kan berätta i grupp och lyssna på andra.
|
Jag kan återberätta en händelse eller saga så andra förstår vad jag menar.
|
Jag kan berätta längre berättelser så poängen blir tydlig.
|
Jag kan berätta på olika sätt beroende på vilken situation det är och på vilka som lyssnar.
|
|
Beskrivande Förklarande Instruerande Argumenterande
Åk 1 - 6
|
Jag kan beskriva olika saker så andra förstår vad jag menar.
|
Jag kan förklara så att andra förstår vad jag menar.
|
Jag kan ge och ta muntliga instruktioner.
|
Jag talar om vad jag tycker och tänker och lyssnar på andras åsikter.
|
Svenska åk 4-6, (ny)
LäsaGenom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
|
||||
| Når ännu inte kunskapskraven | Nivå1 | Nivå 2 | Nivå 3 | |
|---|---|---|---|---|
|
Läs med flyt - skönlitteratur
|
|
Eleven kan läsa skönlitteratur för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
Eleven kan läsa skönlitteratur för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt.
|
Eleven kan läsa skönlitteratur för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
|
|
Läs med flyt - sakprosa
|
|
Eleven kan läsa sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
Eleven kan läsa sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt.
|
Eleven kan läsa sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
|
|
Läsförståelse
|
|
Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.
|
Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse.
|
Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
|
|
Resonera
|
|
Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk...
|
Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk...
|
Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk...
|
|
Beskriva sin upplevelse
|
|
...samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
|
...samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
|
...samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
|
SkrivaGenom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
|
||||
| Når ännu inte kunskapskraven | Nivå1 | Nivå 2 | Nivå 3 | |
|
Innehåll
|
|
Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll.
|
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll.
|
Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll.
|
|
Struktur
|
|
Eleven kan skriva olika slags texter med i huvudsak fungerande struktur.
|
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt väl fungerande struktur.
|
Eleven kan skriva olika slags texter med väl fungerande struktur.
|
|
Språklig variation
|
|
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation.
|
Eleven kan skriva olika slags texter med förhållandevis god språklig variation.
|
Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation.
|
|
Stavning
|
|
I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning med viss säkerhet.
|
I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning med relativt god säkerhet.
|
I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning med god säkerhet.
|
|
Skiljetecken
|
|
I texterna använder eleven grundläggande regler för skiljetecken med viss säkerhet.
|
I texterna använder eleven grundläggande regler för skiljetecken med relativt god säkerhet.
|
I texterna använder eleven grundläggande regler för skiljetecken med god säkerhet.
|
|
Språkriktighet
|
|
I texterna använder eleven grundläggande regler för språkriktighet med viss säkerhet.
|
I texterna använder eleven grundläggande regler för språkriktighet med relativt god säkerhet.
|
I texterna använder eleven grundläggande regler för språkriktighet med god säkerhet.
|
|
Gestaltande beskrivningar
|
|
De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar.
|
De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar.
|
De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar.
|
|
Handling
|
|
De berättande texter eleven skriver innehåller en enkel handling.
|
De berättande texter eleven skriver innehåller en utvecklad handling.
|
De berättande texter eleven skriver innehåller en välutvecklad handling.
|
|
Informationssökning
|
|
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet.
|
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då utvecklade resonemang om informationens användbarhet.
|
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.
|
|
Beskrivningar
|
|
Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar.
|
Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar.
|
Sammanställningarna innehåller välutvecklade beskrivningar.
|
|
Egna formuleringar
|
|
Sammanställningarna innehåller egna formuleringar.
|
Sammanställningarna innehåller egna formuleringar.
|
Sammanställningarna innehåller egna formuleringar.
|
|
Ämnesspecifika ord och begrepp
|
|
Sammanställningarna innehåller viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp.
|
Sammanställningarna innehåller relativt god användning av ämnesspecifika ord och begrepp.
|
Sammanställningarna innehåller god användning av ämnesspecifika ord och begrepp.
|
|
Estetiskt uttryck
|
|
Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra texters budskap.
|
Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra texters budskap.
|
Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra texters budskap.
|
|
Ge omdömen till andra
|
|
Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll.
|
Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll.
|
Dessutom kan eleven ge välutveckladeomdömen om texters innehåll.
|
|
Textbearbetning
|
|
Eleven kan utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
Eleven kan utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett relativt väl fungerande sätt.
|
Eleven kan utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt.
|
Lyssna, tala och samtalaGenom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
|
||||
| Når ännu inte kunskapskraven | Nivå1 | Nivå 2 | Nivå 3 | |
|
Samtala
|
|
Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.
|
Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl.
|
Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl.
|
|
Strukturera redogörelser
|
|
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerade inledning, innehåll och avslutning.
|
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerade inledning, innehåll och avslutning.
|
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerade inledning, innehåll och avslutning.
|
|
Anpassa redogörelser
|
|
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med viss anpassning till syfte och mottagare.
|
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt god anpassning till syfte och mottagare.
|
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med god anpassning till syfte och mottagare.
|
|
Nationella minoritetsspråk
|
|
Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk.
|
Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk.
|
Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk.
|
|
Språkliga varianter
|
|
Eleven kan föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan.
|
Eleven kan föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan.
|
Eleven kan föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan.
|
|
Närliggande språk
|
|
Eleven kan ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.
|
Eleven kan ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.
|
Eleven kan ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
