Bedömningsmatris i matematik för åk 1-3.

Skapad 2019-08-28 15:41 i Lorensberga F-6 Ludvika

Riktmärken för bedömning åk 1-3

Grundskola 1 – 3 Matematik

Bedömningsmatris i matematik utifrån skolverkets bedömningsstöd i taluppfattning, både muntligt och skriftligt, samt läroplanens övriga kunskapskrav i matematik för år 3.

Innehåll

Bedömningsmatrisen används i åk 1-3. Här kan man läsa vilka förmågor och kunskaper eleven visat och som bedömts.

Matriser

Ma

Bedömningsmatris i matematik för åk 1-3. Här kan man följa hur dina förmågor i matematik utvecklas och hur du visar att ditt kunnande blir allt större.

			Godtagbara kunskaper vt åk 1,		Godtagbara kunskaper vt åk 2		Godtagbara kunskaper vt åk 3
Taluppfattning Talraden	Du kan ramsräkna till 25.	Du räknar till 50.	Du räknar till 100.		Du räknar till minst 115.
	Du kan börja på ett givet tal och räkna uppåt (börjar t.ex på 3 och räknar till 12).	Du kan börja på ett givet tal och räkna uppåt (börja på 9 och räkna till 20).	Du kan börja på ett givet tal och räkna uppåt (börja på 26 och räkna till 40).		Du kan börja på ett givet tal och räkna uppåt (börja på 79 och räkna till 101).	Du kan börja på ett givet tal och räkna uppåt (börja på 996 och räkna till 1007).
	Du kan räkna nedåt från 5 till 0.	Du kan räkna nedåt från 10.	Du kan räkna nedåt från 15.		Du kan räkna nedåt från 28 och klarar övergången 20, 19.	Du kan räkna nedåt från 314 och klarar 100-tals övergången.
	Du vet vilket tal som kommer efter i talområdet 1-5 och kan säga det.	Du vet vilket tal som kommer efter (talområde 1-10).		Du vet vilket tal som kommer efter (talområde 1-80).	Du vet vilket tal som kommer efter (talområde 0-200).	Du vet vilket tal som kommer efter (talområde 0-1500).
	Du vet vilket tal som kommer före i talområdet 1-5 och kan säga det.	Du vet vilket tal som kommer före (talområde 1-10).		Du vet vilket tal som kommer före (talområde 1-35).	Du vet vilket tal som kommer före (talområde 0-120).	Du vet vilket tal som kommer före (talområde 0-1000).
		Du kan hoppa 10-hopp (10-50). 10-20-30 osv.	Du kan hoppa 10-hopp (0-100).		Du kan hoppa 5-hopp (0-50).	Du kan hoppa 10-hopp (ex 112-172).
Antalskonstans	Du kan jämföra mängder (stora och små saker).	Du kan se att det är samma antal även om föremålen sprids ut eller byter plats.
Subitisering/Att uppskatta antal utan att räkna	Du kan se direkt hur många prickar det är på en tärning (3 och 4).	Du kan se direkt hur många prickar det är på en tärning (5 och 6).	Du kan uppskatta hur många föremål som ligger på bordet när du bara sett dem i ett par sekunder (ex.11).		Du kan uppskatta hur många föremål som ligger på bordet när du bara sett dem i ett par sekunder (ex.18).	Du vet vilket 10-tal som ligger närmast t ex 59. Vet vilket 100-tal som är närmast 375. Vet vilket 1000-tal som är närmast 2089.	Du har kunskap om naturliga tal och visar det genom att beskriva dem i förhållande till varandra och hur de kan delas på olika sätt.
Namnge tal/kombinerar siffra och bild	Du kan para ihop siffror med träningsbilder (1-6).	Du kan namnge Talen upp till 10.	Du kan namnge talen upp till 20 samt tiotalet upp till 100.
Fler/färre	Du kan se ett antal föremål och tänka ut hur många det är om det blir fler eller färre (utgå från 3),	Du kan se ett antal föremål och tänka ut hur många det är om det blir fler eller färre (utgå från 6).	Du kan se ett antal föremål och tänka ut hur många det är om det blir fler eller färre (utgå från 13).		Du kan se ett antal föremål och tänka ut hur många det är om det blir fler eller färre (utgå från 15).	Du kan tänka och resonera kring begreppen fler eller färre i talområdet 20-100.	Du har kunskaper om matematiska begrepp och visar att du förstår dem genom att använda dem på ett fungerande sätt.
Uppdelning av tal	Du kan dela upp 5 föremål på ett sätt och berätta hur muntligt eller genom att rita.	Du kan dela upp 5 föremål på flera sätt.	Du kan dela upp tal inom talområdet 1-10.	Du kan dela upp tal inom talområdet 0-15 genom att använda siffror och tal.			Du har kunskap om naturliga tal och visar det genom att beskriva dem i förhållande till varandra och hur de kan delas på olika sätt.
Minskning/skillnad			Du kan förklara minskning/skillnad med hjälp av en räknehändelse (0-10).		Du kan förklara minskning/skillnad med hjälp av en räknehändelse (0-20).	Du kan förklara minskning/skillnad med hjälp av en räknehändelse (0-100).	Du har kunskaper om matematiska begrepp och visar att du förstår dem genom att använda dem på ett fungerande sätt.
Hälften/dubbelt	Du kan dela upp 4 föremål så vi får lika många var.	Du kan dela upp 8 föremål så vi får lika många var och tänka ut hur många vi skulle få om vi delade på 10.	Du kan tänka ut uppgifter kring dubbelt och hälften och förklara hur du tänker (6, 5, 4).		Du kan tänka ut uppgifter kring dubbelt och hälften och förklara hur du tänker (12, 50, 100, 15).	Du kan förklara vad hälften/dubbel betyder.	Du har kunskaper om matematiska begrepp och visar att du förstår dem genom att använda dem på ett fungerande sätt.
Talens grannar			Du kan skriva talens grannar 0-20, dvs talet närmast före och närmast efter.	Du kan skriva talens grannar 0-50.	Du kan skriva talens grannar 0-100.	Du kan skriva talens grannar 0-300.
Storleksordna tal			Du kan skriftligt storleksordna tal 0-20.	Du kan skriftligt storleksordna tal 0-100.	Du kan skriftligt storleksordna tal 0-200.
Tallinjen			Du kan sätta ut tal på en tallinje (0-20).	Du kan sätta ut tal på en tallinje (0-20, 20-40).	Du kan sätta ut tal på en tallinje (10-30, 50-70).	Du kan sätta ut tal på en tallinje (1-200) där inte varje steg är markerat.	Du har kunskap om naturliga tal och visar det genom att beskriva dem i förhållande till varandra och hur de kan delas på olika sätt.
Beräkna Addition			Du kan göra beräkningar inom talområdet 0-10.	Du kan göra beräkningar inom talområdet 0-20.	Du kan göra beräkningar inom talområdet 0-15 med tiotalsövergång.	Du kan redovisa skriftliga räknemetoder inom talområdet 0-200. t.ex använda en algoritm (uppställning).	Du väljer oftast metoder som fungerar när du gör dina uträkningar så att resultatet blir rätt. Du kan redovisa skriftliga räknemetoder inom talområdet 0-200 t.ex genom att använda en algoritm och visa hur du gör växling i den.
Subtraktion			Du kan göra beräkningar inom talområdet 0-10.	Du kan göra beräkningar inom talområdet 0-20.	Du kan göra beräkningar inom talområdet 0-20 med tiotalsövergång.	Du kan redovisa skriftliga räknemetoder inom talområdet 0-200. t.ex använda en algoritm (uppställning).	Du väljer oftast metoder som fungerar när du gör dina uträkningar så att resultatet blir rätt. Du kan redovisa skriftliga räknemetoder inom talområdet 0-200 t.ex genom att använda en algoritm och visa hur du gör växling i den.
Multiplikation					Du kan göra beräkningar inom talområdet 0-10.		Du kan göra beräkningar inom talområde 0-20. Du kan också använda huvudräkning för enkla tal i ett större talområde.
Division							Du kan göra beräkningar inom talområde 0-20. Du kan också använda huvudräkning för enkla tal i ett större talområde.
Positionssystemet				Du förstår och kan beskriva siffrors värde (ental, tiotal).		Du förstår och kan beskriva siffrornas värde (ental, tiotal, hundratal, tusental) och använda det i beräkningar.	Du har kunskap om naturliga tal och visar det genom att beskriva dem i förhållande till varandra och hur de kan delas på olika sätt.
Bråk					Du kan beskriva och namnge en halv och en fjärdedel.	Du kan beskriva och jämföra en halv och en fjärdedel.	Du kan dela upp helheter i olika antal delar. Samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
Likhetstecknet			Du förstår likhetstecknets betydelse inom addition 0-10 och använder det på ett fungerande sätt..		Du förstår likhetstecknets betydelse inom addition och subtraktion 0-10.	Du förstår likhetstecknets betydelse inom addition, subtraktion och multiplikation inom talområdet 0-20.	Du kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
Problemlösning				Du kan lösa en enkel problemuppgift.	Du kan lösa en enkel problemuppgift i flera steg.	Du kan lösa problemuppgifter, samt redovisa genom att rita eller skriva och berätta hur du tänkt.	Du kan lösa problemuppgift med lämplig strategi, samt redovisa genom att rita eller skriva och berätta för att beskriva hur du tänkt. Du kan avgöra om resultatet är rimligt.
Mäta Tid		Du kan klockans hela timmar samt veckodagarna.	Du kan halva klockslag.	Du kan kvart i och kvart över, uppskatta tid, samt månaderna.		Du kan beräkna enkla tidsskillnader (hel, halv, kvartar).	Du kan avläsa och förklara tid och använder dig då av digital och/eller analog tid.
Mäta Längd			Du kan jämföra och uppskatta längder och vet varför man mäter.	Du kan mäta med linjal, måttband och dyl. (m, cm).	Du förstår samband mellan meter och centimeter. Samt vet skillnad på en linje och en sträcka.	Du förstår och kan mäta begreppet omkrets.	Du kan uppskatta, mäta och göra enkla jämförelser av längder och du kan jämföra areor samt skala i enkel förstoring och förminskning.
Mäta Massa			Du kan jämföra massa genom att väga i händerna och vet varför man väger.		Du kan jämföra och uppskatta massa och känner till vikterna kg och g.		Du kan uppskatta, mäta och göra enkla jämförelser av massor (kg, hg och g).
Mäta Volym			Du kan jämföra volym i olika kärl och vet varför man mäter volym.		Du kan jämföra och uppskatta volym i olika kärl och känner till begreppet liter .		Du kan uppskatta, mäta och göra enkla jämförelser av volymer (l och dl).
Geometri		Du kan några vanliga lägesord som under, bakom och på och gör enkla beskrivningar utifrån dem.	Du kan namnen på de tvådimensionella objekt; cirkel, kvadrat, triangel och rektangel.	Du kan rita vidare på en påbörjad enkel spegelsymmetri.	Du kan beskriva två och tredimensionella objekt; kub, rätblock, klot, kon, cylinder.	Du kan bygga enkla tredimensionella objekt utifrån en instruktion.	Du kan använda geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva likheter och skillnader mellan två- och tredimensionella objekt.
Statistik			Du kan göra en enkel tabell för att redovisa resultat.		Du kan göra och avläsa stapeldiagram.		Du kan tolka och göra egna frekvenstabeller, stapeldiagram och cirkeldiagram för att redovisa olika slags undersökningar.
							Du kan resonera kring slumpmässiga händelser i experiment och spel.
Mönster		Eleven kan följa ett upprepande enkelt mönster.	Du kan fortsätta en enkel talföljd. ex. 2-hopp.		Du kan fortsätta en talföljd. ex. 3-hopp.	Du kan fortsätta en talföljd och förklara hur du tänkt.	Du kan resonera kring mönster och talföljder. Det visar du genom att lyssna på andra och förklara hur du själv tänker.

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Bedömningsmatris i matematik för åk 1-3.

Innehåll

Matriser

Ma

Bedömningsmatris i matematik för åk 1-3. Här kan man följa hur dina förmågor i matematik utvecklas och hur du visar att ditt kunnande blir allt större.

Om Unikum

Nyheter från Unikum

Unikums Hjälpsidor

Unikums Forum

Bedömningsmatris i matematik för åk 1-3.

Innehåll

Matriser

Ma Bedömningsmatris i matematik för åk 1-3. Här kan man följa hur dina förmågor i matematik utvecklas och hur du visar att ditt kunnande blir allt större.

Om Unikum

Nyheter från Unikum

Unikums Hjälpsidor

Unikums Forum

Ma

Bedömningsmatris i matematik för åk 1-3. Här kan man följa hur dina förmågor i matematik utvecklas och hur du visar att ditt kunnande blir allt större.