Vasatiden

Medeltiden avslutas med Stockholms blodbad. Nu kommer en ny tid. Den varar mellan åren 1523-1611 och kallas för Vasatiden. Under denna period styrs Sverige av Gustav Vasa och sedan han hans söner och barnbarn.

Vi kommer att arbeta med hur Gustav Vasa tar makten, hur han styr Sverige och hur hans söner, efter hans död, tar över tronen en efter en.
Hur ser det ut i Sverige under Vasatiden? Vilka förändringar sker i Sverige och varför sker det förändringar? Hur har folket det under Vasatiden? Hur förändras kyrkans ställning i samhället? Vilka spår kan vi se av Vasatiden idag?
Vi arbetar med Vasatiden vecka 36-42.

Syfte

Genom undervisningen ska du ges förutsättningar att utveckla kunskaper om vad som hände under Vasatiden och hur det kunde komma sig att det inträffade. Du ska även lära dig vilka det var som regerade och vad de gjorde för utvecklingen av landet Sverige. Undervisningen kommer även bidra till att du utvecklar kunskaper om olika historiska sammanhang, historiska händelser och gestalter. Du kommer även få reflektera över samt föra resonemang kring konsekvenser och samband av samhällsförändringar, människors levnadsvillkor och handlingar. Du kommer att lära dig hur människorna levde, hur kyrkan utvecklades och varför detta skedde.  Till sist kommer du även lära dig många historiska begrepp som är typiska för Vasatiden samt vad som skedde i världen under samma tidsperiod. 

Konkretisering av mål

Efter avslutat område ska du kunna:

• Känna till Gustav Vasa och hans liv och kunna förklara betydelsen han hade för det svenska samhället under hans levnadstid.
• Känna till andra viktiga personer och händelser under Vasatiden och namn på dessa.
• Förstå bakgrunden till och sambanden mellan några viktiga händelser under Vasatiden.
• Kunna berätta om hur det var att leva under Vasatiden, samt kunna jämföra med andra tider och andra länder.
• Kunna vara källkritisk och känna till varför det är bra att veta varifrån fakta kommer. Förstå varför det finns likheter och skillnader mellan hur Vasatiden framställs i olika skrifter.
• Förstå samband mellan Vasatiden och någon annan tid och våran tid gällande politik, kvinnor -män och barns levnadsvillkor, traditioner, namn, byggnader, städer och gränser.
• Förmåga att använda centrala ord och historiska begrepp.

Arbetssätt

• Genomgångar
• Läsning och granskning av faktatexter
• Läsning och instuderingsfrågor
• Diskussioner i grupp samt helklass
• Grupparbeten
• Enskilt arbete
• Faktafilmer  

Bedömning:

Jag kommer bedöma följande: 

- din förmåga att kunna använda historiska begrepp på ett fungerande sätt, 
- din förmåga att kunna berätta om Gustav Vasas liv och om hans betydelse för för det svenska samhället under hans levnadstid,

- din förmåga att kunna berätta hur hans beslut har påverkat det nutida svenska samhället,

- din förmåga att kunna analysera och resonera kring frågor om Gustav Vasas handlingar,

- din förmåga att kunna berätta om hur det var att leva i Sverige under Vasatiden och göra jämförelser med andra tider och länder,

- din förmåga att vara källkritisk.

 

Du kommer att få möjlighet att visa dina muntliga kunskaper och historiska förmågor under gruppdiskussioner och muntliga redovisningar. Du kommer även få möjlighet att visa dina skriftliga kunskaper och förmågor vid läsning och instuderingsfrågor och faktatexter. Arbetsområdet avslutas med ett skriftligt prov som man får god tid på sig att studera till.

Bedömning sker löpande under lektionstid, där målen för vad som bedöms under lektionstillfället presenteras och skrivs ned vid genomgången. Bedömning görs även av det skriftliga provet. Hur du arbetar i grupp bedöms i de olika övningarna på lektionstid.

Ord och begrepp (ur ett historiskt sammanhang)

• Makt, handel, utbyte, staten, förändring, reformationen, levnadsvillkor, historiebruk, uppror, statskyrka, påven, protestanter, arvrike, katoliker, katolska kyrkan, statskassa, flotta, Dackefejden, krönika, boktryckarkonst, gods, ära, ärelysten, astrologi, hertig, trolös, tröska, gärdsgårdar, inbördeskrig, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor, tolkning.

   

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.