Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Hjortsbergsskolans fritidshems FRIPP 19/20

Skapad 2019-08-30 09:07 i Hjortsbergsskolan Falkenberg
Ny planeringsmall för fritidshem/FRIPP i Falkenbergs kommun ht-2018
Grundskola F – 6
Vi arbetar med positiv lärandeidentitet - självständighet, uthållighet, elever som lärresurser för varandra.

Innehåll

Gemensamt mål: utveckla förmågan att känna tilltro till sin förmåga, nyfikenhet och motivation inför nya och utmanande uppgifter. Självständighet, uthållighet och elever som lärresurser för varandra.

Syfte - förmågor och kunskaper som ska utvecklas

  • Varför ska eleven lära sig detta?
    • Skapa demokratiska medborgare, inflytande, innovation... Förberedas för vuxenlivet och en föränderlig framtid. Hälsa, en hållbar inställning till livet... 
    • En positiv lärandeidentitet ligger till grund för en livslång lust till lärande. Arbetet med att utveckla en positiv lärandeidentitet är också en förutsättning för att fritidshemmet ska fungera som ett komplement till grundskolans undervisning.
  • Vad ska eleven förstå?
    • Lärresurser för varandra - att man kan lära sig av misstag, att  olika perspektiv är värda att ta in och lyssna på. KOLLABORATION
  • Vilka förmågor ska eleven utveckla?
    • Eleverna ska ...

Mål i styrdokumenten (koppla till läroplansmål del 1, 2 och/eller 4, Allmänna råd för fritidshem och/eller skolans kursplan):

  • I undervisningen ska eleverna uppmuntras och utmanas att pröva egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga. (LGR11 s. 22)
  • I utbildning Falkenberg ges fritidshemmet ett särskilt ansvar för att alla barn utvecklar en positiv lärandeidentitet (Utbildning Falkenberg s. 13)

Elevernas intressen, initiativ och behov 

  • Följande av elevernas intressen, initiativ och behov kan integreras:

Utvärderingen 

Fritidshemmets bedömningsuppdrag är att svara på frågan om man lyckas med att bidra till elevernas lärande. Det innebär främst en granskning av fritidshemmets verksamhet och hur den lyckas med uppdraget, inte en bedömning av enskilda elevers resultat (Fritidshemmets mål och resultat, s. 54-55, Pihlgren 2017)

  • Vad ska utvärderas? Vilka bedömningskriterier (Fritidshemmets mål och resultat, s. 86-87, Pihlgren 2017) ska användas?

Utvärderingen genomförs så här:

Hur gör vi för att få fram mätbar progression? M

Undervisning, arbetsformer, aktiviteter och lärmiljö

  • Hur arbetar vi formativt, kollaborativt, inkluderande för att utveckla elevernas positiva lärandeidentitet (Utbildning Falkenberg)?
  • Hur undervisar vi för att eleverna ska nå det har vi planerat för?
  • Vilken roll tar pedagogen/pedagogerna? Kollaborativa arbetssätt - hur-frågorna, öppna frågor, lyft olika perspektiv, tydliggör perspektivens värde, demokratiska processer.... (klassisk didaktisk position, processorienterad position, mognadsposition eller kaotisk/kreativ position, Fritidshemmets mål och resultat, s. 40-42, Pihlgren 2017)

Följande aktiviteter genomförs:

Efter att ha definierat syfte, mål och utvärdering är det dags för att planera aktiviteterna som ska leda fram till önskat resultat.  Hur ska området genomföras för att bidra till det lärande som mål och utvärdering preciserat? (Fritidshemmets mål och resultat, s. 39, 103-121, Pihlgren 2017)

Lärmiljön används på följande sätt:

Miljöns utformning har en stor inverkan på aktiviteternas kvalitet. Det är viktigt att miljön är socialt trygg men kognitivt utmanande om lärande ska ske. Vilken är den optimala miljön för det lärande som avses? Hur kan miljön bli autentisk, verklighetsnära? (Fritidshemmets mål och resultat, s. 110-112 Pihlgren 2017).

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: