Tidsperiod: Höstterminen 2019.

Syfte:

Genom undervisningen inom ämnesområdet verklighetsuppfattning ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

använda kunskaper om människa och natur,

ordna händelser och upplevelser i tid och rum,
sortera föremål utifrån kvalitet och kvantitet
reflektera över samband mellan orsak och verkan,
identifiera och reflektera över tekniska lösningar i vardagen utifrån funktion, och
använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet.

(Lgr 11)

Centralt innehåll:

I årskurs 1–3

Människa, djur och natur

Människans upplevelser med hjälp av olika sinnen.

Människokroppen och kroppsdelars namn.
Växter och djur, deras namn och levnadsmiljöer.
Återkommande mönster i naturen, till exempel dygn, årstider och vädertyper.

Tid

Tidsuppfattning, till exempel länge, före och strax.

Uttryck för tid som beskriver nutid, dåtid och framtid samt uppdelning av tid, till exempel morgon, veckodag och årstid.
Planering av händelser i tidsföljd och tidsåtgång för aktiviteter.

Rum

Lägesord och hur de används för att beskriva placering i rummet, till exempel här, under och framför.
Avstånd, riktning, riktmärken och kännemärken och hur de används vid förflyttning.

Kvalitet

Likheter och olikheter. Hur föremål kan jämföras utifrån sina egenskaper.
Strukturer och egenskaper hos olika material och hur de kan upplevas, till exempel varmt, blankt och mjukt.

Kvantitet

Längd, volym och massa och hur de kan storleksordnas och jämföras.

Heltal. Hur de benämns, storleksordnas och används för att ange antal och ordning. Ramsräkning.
Sedlar och mynt.
Att betala med pengar och digitala betalningssätt.
Räknesätt i praktiska situationer.

Orsak och verkan

Metoder och strategier för att påverka situationer och lösa problem, till exempel ta på jacka när det är kallt och tända ljuset när det är mörkt.
Konsekvenser av olika val och handlingar som rör kroppen.
Risker i närmiljön, till exempel trafik.

Tekniska lösningar

Undersökande av hur några vardagliga föremål fungerar.

Hur programmering används för att styra föremål, till exempel för rörelse.
Redskap, teknisk utrustning och digitala verktyg i närmiljön. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt.

Ämnesspecifika begrepp

Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet verklighetsuppfattning för att till exempel kommunicera om människa, djur och natur.

I årskurs 4–6

Människa, djur och natur

Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
Människokroppen och kroppsdelars namn och funktioner.
Pubertet och hur den inverkar på individen. Sexualitet, kärlek och olika slags relationer.
Växter och djur, deras namn och levnadsmiljöer.

Återkommande mönster i naturen, till exempel dygn, årstider och vädertyper. Hur detta kan påverka människor, djur och växter.
Vattnets olika former och kretslopp i naturen.

Tid

Tidsuppfattning, till exempel länge, före och strax.
Uttryck för tid som beskriver nutid, dåtid och framtid samt uppdelning av tid, till exempel morgon, veckodag och årstid.

Planering av händelser i tidsföljd och tidsåtgång för aktiviteter.

Rum

Lägesord och hur de används för att beskriva placering i rummet, till exempel här, under och framför.
Avstånd, riktning, riktmärken och kännemärken och hur de används vid förflyttning.
Avbildningar av verkligheten, till exempel bild, foto och film.

Kvalitet

Likheter och olikheter. Hur föremål kan jämföras, sorteras och kategoriseras utifrån sina egenskaper.
Strukturer och egenskaper hos olika material och hur de kan upplevas, till exempel varmt, blankt och mjukt.
Geometriska figurer och namn på några av dessa, till exempel cirkel, kvadrat och triangel.

Kvantitet

Längd, volym och massa och hur de kan mätas, storleksordnas och jämföras.
Heltal. Hur de benämns, storleksordnas och används för att ange antal och ordning. Ramsräkning.
Sedlar och mynt. Hur de kan sorteras efter värde.
Pengars användning. Vad några vanliga varor kan kosta. Digitala betalningssätt.
De fyra räknesätten i praktiska situationer.

Orsak och verkan

Metoder och strategier för att påverka situationer och lösa problem.
Konsekvenser av olika val och handlingar som rör kroppen.
Hur människans olika val och handlingar kan påverka naturen och miljön, till exempel källsortering och val av färdmedel.
Risker i närmiljön, till exempel kemikalier.

Tekniska lösningar

Undersökande av hur några vardagliga föremål fungerar.
Föremål där enkla mekanismer såsom hävstänger används för att uppnå en viss funktion, till exempel på lekplatsen.
Hur datorer används och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring, till exempel tangentbord och skärm.
Några vardagliga föremål som styrs av datorer och program. Hur programmering används för att styra föremål, till exempel för rörelse.

Redskap, teknisk utrustning och digitala verktyg i närmiljön. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt.

Ämnesspecifika begrepp

Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet verklighetsuppfattning för att till exempel kommunicera om människa, djur och natur.

I årskurs 7–9

Människa, djur och natur

Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
Människokroppen och kroppsdelars namn och funktioner.
Pubertet och hur den inverkar på individen. Sexualitet, reproduktion, kärlek och olika slags relationer samt preventivmetoder.
Växter och djur, deras namn, livsvillkor och levnadsmiljöer.
Återkommande mönster i naturen, till exempel dygn, årstider och vädertyper. Hur detta kan påverka människor, djur och växter.

Vattnets olika former och kretslopp i naturen.

Tid

Tidsuppfattning, till exempel länge, före och strax.
Uttryck för tid som beskriver nutid, dåtid och framtid samt uppdelning av tid, till exempel morgon, veckodag och årstid.
Planering av händelser i tidsföljd och tidsåtgång för aktiviteter.

Rum

Lägesord och hur de används för att beskriva placering i rummet, till exempel här, under och framför.
Avstånd, riktning, riktmärken och kännemärken och hur de används vid förflyttning.
Avbildningar av verkligheten och förhållandet mellan original och till exempel bild, foto och film.

Kvalitet

Likheter och olikheter. Hur föremål kan jämföras, sorteras och kategoriseras utifrån sina egenskaper.
Strukturer och egenskaper hos olika material och hur de kan upplevas, till exempel varmt, blankt och mjukt.
Geometriska figurer och namn på några av dessa, till exempel cirkel, kvadrat och triangel.

Kvantitet

Längd, volym och massa och hur de kan mätas, storleksordnas och jämföras.

Heltal. Hur de benämns, storleksordnas och används för att ange antal och ordning. Ramsräkning.
Sedlar och mynt. Hur de kan sorteras efter värde.
Pengars användning. Vad några vanliga varor kan kosta. Digitala betalningssätt.
De fyra räknesätten i praktiska situationer.

Orsak och verkan

Metoder och strategier för att påverka situationer och lösa problem.
Konsekvenser av olika val och handlingar som rör kroppen.
Hur människans olika val och handlingar kan påverka naturen och miljön och vad detta innebär för en hållbar utveckling, till exempel källsortering och val av färdmedel.
Risker i närmiljön, till exempel kemikalier och elektricitet.

Tekniska lösningar

Undersökande av hur några vardagliga föremål fungerar.
Föremål där enkla mekanismer såsom hävstänger används för att uppnå en viss funktion, till exempel på lekplatsen och i hemmet.
Hur datorer används och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring av information, till exempel tangentbord, skärm och hårddisk.
Några vardagliga föremål som styrs av datorer och program. Hur programmering används för att styra föremål, till exempel för rörelse.
Redskap, teknisk utrustning och digitala verktyg i närmiljön. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt.

Ämnesspecifika begrepp

Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet verklighetsuppfattning för att till exempel kommunicera om människa, djur och natur.

(Lgr 11)

Mål: Vad ska jag lära mej? (efter elevens förutsättningar)

Kunna beskriva återkommande mönster i naturen

Kunna ge exempel på några växter och djur och deras egenskaper

Kunna delta/berätta om några växters och djurslivsvillkor och levnadsmiljöer

Kunna göra observationer av dygn årstider och vädertyper

Kunna planera nutida och framtida aktiviteter i sin vardag

Kunna ramsräkna, läsa och ordna tal inom heltalsområdet och lösa matematiska uppgifter med betydelse för eleven

Kunna göra egna val

Kunna kommunicera om orsak verkan och använda metoder och strategier för att påverka och lösa situationer i vardagen

Kunna identifiera/använda ord, begrepp, symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspela.

Kunna delta/ hantera digitala verktyg i närmiljön.

Hur: Undervisning

Eleverna får tydligt bildschema för varje arbetspass så att de vet vad de ska arbeta med.

V. 34-51 Fortlöpande varje dag jobba med AKK. Tecken, tal, bilder, kropp, Ipad, big mac, step by step. Att eleven förstår meningen med bildschema, kunna använda det. Personalen dagligen vara förebilder i användandet. Visa rutiner för eleven återkommande under dagen samt gå till/ta fram kommunikationsmedlet när det blir fel. Hämta kommunikationsmedlet – visa eleven, så att eleven själv blir aktiv och delaktig. Kommunikationsmedlet ska alltid finnas synligt, tillgängligt!

Introducera veckoschema, samt olika aktivitetsscheman som tex matschema, rastschema och ”klä på sig” schema i Ipaden och kommunikationskartor. Träna på att kunna planera nutida och framtida aktiviteter i sin vardag och kunna påverka sin dag/göra egna val samt bli medveten om orsak/verkan genom att jobba med Ipad Widgit Go, big mac, step by step, bildschema, kommunikationskarta och tecken vid: samlingen varje dag samt under dagens olika aktiviteter, lektioner, raster. Arbeta med Ipad/Widgit Go samt egna bildscheman.

När eleven kommer på morgonen tar man sin Ipad, big mac, step by step och lägger fram den. Personalen ”läser” och går igenom dagsschemat som finns för hela dagen tillsammans med eleven.

V. 34-51 Vid samlingen använda Ipad och sidan: ”Idag” samt bildkarta.

Lukter för olika dagar.

Tillsammans i gruppen turtagning, samspel – skicka runt Ipaden: – trycka

på rätt bild för dagen, datum, månadensnamn, väder-genom att observera

vädret ute, årstid, prata om temperatur - trycka på kallt, varmt, svalt…

prata om hur det kändes på morgonen, prata kläder, årstid. Orsak verkan

väder/ kläder.

Jobba med ordningstalen 1a, 2ra, 3e….. i samband med månaden samt

Begreppen igår, idag och imorgon.

Ramsräkna. Sätta upp foton på varje elev och personal på tavlan. Addition

och subtraktion. Vilka är här, vilka fattas, vad blir det?

Gå igenom dagens schema. Planera tid, tidsåtgång, aktivitet.

”Läsa igenom” dagens lunchinnehåll i ett skrivet Widgit dokument med bild

och text.

V. 34-51 I bänkjobbet personligt utformade aktiviteter grundade på bla. intresse.

Jobba med heltalen 0-5 alt 0-15, addition. Praktiskt material/ skriva,

räkna, forma siffror.

Likheter och olikheter, sortera, lägesord.

V. 37-51 Arbeta med sedlar och mynt. Hur ser dom ut och dess värde.

Panta och genom lek.

V. 34-51 Lägen. Träna olika lägen genom att arbeta praktiskt.

Turas om att få lägeskort/ konkreta föremål och placera på det ställe

som kortet/föremålet visar.

Olika lägesuppgifter i bänkjobben.

V. 34- 51 Observera årstiden. Titta ut och se hur naturen förändras.

Arbeta med skogens olika djur. Vad händer med

utseende, vilka går i ide vad äter djuren vilka flyttar osv.

Observera förändringar på mark och på träd.

V. ? Ta in hösten och skapa föreställning via sinnen. Scen:se.

V. 34-51 Prata om vad man får och inte får göra i naturen, allemansrätten.

V. 37-40 Arbeta med löv. Plocka löv namnge.

Prata om hösten.

V. 41-42 Arbeta om kroppskännedom.

V.43 Jobba med höst ord/bilder i bänkjobbet.

V. 34-51. Återkommande jobba med programmering.

V. 49-50 Jobba med vintern.

Jobba med vinter bilder och ord i bänkjobben.

V 48. Prata/läsa om första advent. Tända ljus.

V. 50 Fira Lucia.

V. 51 Jobba med julen.

Hur eleverna visar sina förmågor:

Genom att efter förmåga delta/genomföra/beskriva/kommunicera under lektionerna.

Bedömning: Personalen stämmer av mot Lpp samt elevens IUP. Kontinuerlig formativ och summativ bedömning.

Varje dag stämmer personalen av med eleven hur dagen varit genom samtal och AKK.

Big 5: Analysförmåga, kommunikativ förmåga, begreppslig förmåga, procedur

förmåga, metakognitiv förmåga.

I vår LPP ingår de 5 begreppen The big 5.

Dels övergripande men även mer specifikt.

Förmågorna används varje dag på morgon under samlingen för att förstå dagen. Vi jobbar med analys, den kommunikativa, den begreppsliga och den metakognitiva förmågan. Genom att under samlingen samspela med varandra, lyssna till varandra, vänta på sin tur, titta och lära av varandra samt känna gemenskap och utföra en aktivitet tillsammans. Detta även genom att arbeta med dagens begreppsbild över schemat, över dagens aktiviteter.

I bänkarbetena arbetar eleverna på individnivå med personligt utformade aktiviteter. Här tränas främst den begreppsliga, procedur och den analytiska förmågan.

LPP verklighetsuppfattning ht 19

Matriser i planeringen

Uppgifter