Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

LPP verklighetsuppfattning ht 19

Skapad 2019-09-01 21:14 i Stenbergaskolan sär Söderhamn
Grundsärskola F – 9 Verklighetsuppfattning
Du kommer b.la att få räkna, prata om årstiderna samt lära dig att programmera.

Innehåll

Tidsperiod:  Höstterminen 2019. 

 

Syfte: 

Genom undervisningen inom ämnesområdet verklighetsuppfattning ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att  

  • använda kunskaper om människa och natur, 

  • ordna händelser och upplevelser i tid och rum, 

  • sortera föremål utifrån kvalitet och kvantitet 

  • reflektera över samband mellan orsak och verkan, 

  • identifiera och reflektera över tekniska lösningar i vardagen utifrån funktion, och 

  • använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet. 

                                                        (Lgr 11) 

Centralt innehåll:  

  I årskurs 1–3 

Människa, djur och natur 

  • Människans upplevelser med hjälp av olika sinnen. 

  • Människokroppen och kroppsdelars namn. 

  • Växter och djur, deras namn och levnadsmiljöer. 

  • Återkommande mönster i naturen, till exempel dygn, årstider och vädertyper. 

Tid 

  • Tidsuppfattning, till exempel länge, före och strax. 

  • Uttryck för tid som beskriver nutid, dåtid och framtid samt uppdelning av tid, till exempel morgon, veckodag och årstid. 

  • Planering av händelser i tidsföljd och tidsåtgång för aktiviteter. 

Rum 

  • Lägesord och hur de används för att beskriva placering i rummet, till exempel här, under och framför. 

  • Avstånd, riktning, riktmärken och kännemärken och hur de används vid förflyttning. 

Kvalitet 

  • Likheter och olikheter. Hur föremål kan jämföras utifrån sina egenskaper. 

  • Strukturer och egenskaper hos olika material och hur de kan upplevas, till exempel varmt, blankt och mjukt. 

Kvantitet 

  • Längd, volym och massa och hur de kan storleksordnas och jämföras. 

  • Heltal. Hur de benämns, storleksordnas och används för att ange antal och ordning. Ramsräkning. 

  • Sedlar och mynt. 

  • Att betala med pengar och digitala betalningssätt. 

  • Räknesätt i praktiska situationer. 

Orsak och verkan 

  • Metoder och strategier för att påverka situationer och lösa problem, till exempel ta på jacka när det är kallt och tända ljuset när det är mörkt. 

  • Konsekvenser av olika val och handlingar som rör kroppen. 

  • Risker i närmiljön, till exempel trafik. 

Tekniska lösningar 

  • Undersökande av hur några vardagliga föremål fungerar. 

  • Hur programmering används för att styra föremål, till exempel för rörelse. 

  • Redskap, teknisk utrustning och digitala verktyg i närmiljön. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt. 

Ämnesspecifika begrepp 

  • Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet verklighetsuppfattning för att till exempel kommunicera om människa, djur och natur. 

I årskurs 4–6 

Människa, djur och natur 

  • Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. 

  • Människokroppen och kroppsdelars namn och funktioner. 

  • Pubertet och hur den inverkar på individen. Sexualitet, kärlek och olika slags relationer. 

  • Växter och djur, deras namn och levnadsmiljöer. 

  • Återkommande mönster i naturen, till exempel dygn, årstider och vädertyper. Hur detta kan påverka människor, djur och växter. 

  • Vattnets olika former och kretslopp i naturen. 

Tid 

  • Tidsuppfattning, till exempel länge, före och strax. 

  • Uttryck för tid som beskriver nutid, dåtid och framtid samt uppdelning av tid, till exempel morgon, veckodag och årstid. 

  • Planering av händelser i tidsföljd och tidsåtgång för aktiviteter. 

Rum 

  • Lägesord och hur de används för att beskriva placering i rummet, till exempel här, under och framför. 

  • Avstånd, riktning, riktmärken och kännemärken och hur de används vid förflyttning. 

  • Avbildningar av verkligheten, till exempel bild, foto och film. 

Kvalitet 

  • Likheter och olikheter. Hur föremål kan jämföras, sorteras och kategoriseras utifrån sina egenskaper. 

  • Strukturer och egenskaper hos olika material och hur de kan upplevas, till exempel varmt, blankt och mjukt. 

  • Geometriska figurer och namn på några av dessa, till exempel cirkel, kvadrat och triangel. 

Kvantitet 

  • Längd, volym och massa och hur de kan mätas, storleksordnas och jämföras. 

  • Heltal. Hur de benämns, storleksordnas och används för att ange antal och ordning. Ramsräkning. 

  • Sedlar och mynt. Hur de kan sorteras efter värde. 

  • Pengars användning. Vad några vanliga varor kan kosta. Digitala betalningssätt. 

  • De fyra räknesätten i praktiska situationer. 

Orsak och verkan 

  • Metoder och strategier för att påverka situationer och lösa problem. 

  • Konsekvenser av olika val och handlingar som rör kroppen. 

  • Hur människans olika val och handlingar kan påverka naturen och miljön, till exempel källsortering och val av färdmedel. 

  • Risker i närmiljön, till exempel kemikalier. 

Tekniska lösningar 

  • Undersökande av hur några vardagliga föremål fungerar. 

  • Föremål där enkla mekanismer såsom hävstänger används för att uppnå en viss funktion, till exempel på lekplatsen. 

  • Hur datorer används och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring, till exempel tangentbord och skärm. 

  • Några vardagliga föremål som styrs av datorer och program. Hur programmering används för att styra föremål, till exempel för rörelse. 

  • Redskap, teknisk utrustning och digitala verktyg i närmiljön. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt. 

Ämnesspecifika begrepp 

  • Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet verklighetsuppfattning för att till exempel kommunicera om människa, djur och natur. 

I årskurs 7–9 

Människa, djur och natur 

  • Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. 

  • Människokroppen och kroppsdelars namn och funktioner. 

  • Pubertet och hur den inverkar på individen. Sexualitet, reproduktion, kärlek och olika slags relationer samt preventivmetoder. 

  • Växter och djur, deras namn, livsvillkor och levnadsmiljöer. 

  • Återkommande mönster i naturen, till exempel dygn, årstider och vädertyper. Hur detta kan påverka människor, djur och växter. 

  • Vattnets olika former och kretslopp i naturen. 

Tid 

  • Tidsuppfattning, till exempel länge, före och strax. 

  • Uttryck för tid som beskriver nutid, dåtid och framtid samt uppdelning av tid, till exempel morgon, veckodag och årstid. 

  • Planering av händelser i tidsföljd och tidsåtgång för aktiviteter. 

Rum 

  • Lägesord och hur de används för att beskriva placering i rummet, till exempel här, under och framför. 

  • Avstånd, riktning, riktmärken och kännemärken och hur de används vid förflyttning. 

  • Avbildningar av verkligheten och förhållandet mellan original och till exempel bild, foto och film. 

Kvalitet 

  • Likheter och olikheter. Hur föremål kan jämföras, sorteras och kategoriseras utifrån sina egenskaper. 

  • Strukturer och egenskaper hos olika material och hur de kan upplevas, till exempel varmt, blankt och mjukt. 

  • Geometriska figurer och namn på några av dessa, till exempel cirkel, kvadrat och triangel. 

Kvantitet 

  • Längd, volym och massa och hur de kan mätas, storleksordnas och jämföras. 

  • Heltal. Hur de benämns, storleksordnas och används för att ange antal och ordning. Ramsräkning. 

  • Sedlar och mynt. Hur de kan sorteras efter värde. 

  • Pengars användning. Vad några vanliga varor kan kosta. Digitala betalningssätt. 

  • De fyra räknesätten i praktiska situationer. 

Orsak och verkan 

  • Metoder och strategier för att påverka situationer och lösa problem. 

  • Konsekvenser av olika val och handlingar som rör kroppen. 

  • Hur människans olika val och handlingar kan påverka naturen och miljön och vad detta innebär för en hållbar utveckling, till exempel källsortering och val av färdmedel. 

  • Risker i närmiljön, till exempel kemikalier och elektricitet. 

Tekniska lösningar 

  • Undersökande av hur några vardagliga föremål fungerar. 

  • Föremål där enkla mekanismer såsom hävstänger används för att uppnå en viss funktion, till exempel på lekplatsen och i hemmet. 

  • Hur datorer används och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring av information, till exempel tangentbord, skärm och hårddisk. 

  • Några vardagliga föremål som styrs av datorer och program. Hur programmering används för att styra föremål, till exempel för rörelse. 

  • Redskap, teknisk utrustning och digitala verktyg i närmiljön. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt. 

Ämnesspecifika begrepp 

  • Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet verklighetsuppfattning för att till exempel kommunicera om människa, djur och natur. 

 

                                                          (Lgr 11) 

 

                                                

Mål: Vad ska jag lära mej?     (efter elevens förutsättningar) 

Kunna beskriva återkommande mönster i naturen  

Kunna ge exempel på några växter och djur och deras egenskaper 

Kunna delta/berätta om några växters och djurslivsvillkor och levnadsmiljöer 

Kunna göra observationer av dygn årstider och vädertyper  

Kunna planera nutida och framtida aktiviteter i sin vardag 

Kunna ramsräkna, läsa och ordna tal inom heltalsområdet och lösa matematiska uppgifter med betydelse för eleven  

Kunna göra egna val 

Kunna kommunicera om orsak verkan och använda metoder och strategier för att påverka och lösa situationer i vardagen 

Kunna identifiera/använda ord, begrepp, symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspela. 

Kunna delta/ hantera digitala verktyg i närmiljön. 

 

Hur: Undervisning 

Eleverna får tydligt bildschema för varje arbetspass så att de vet vad de ska arbeta med. 

 

V. 34-51 Fortlöpande varje dag jobba med AKK. Tecken, tal, bilder, kropp, Ipadbig mac, step by step. Att eleven förstår meningen med bildschema, kunna använda det. Personalen dagligen vara förebilder i användandet. Visa rutiner för eleven återkommande under dagen samt gå till/ta fram kommunikationsmedlet när det blir fel. Hämta kommunikationsmedlet – visa eleven, så att eleven själv blir aktiv och delaktig. Kommunikationsmedlet ska alltid finnas synligt, tillgängligt!  

Introducera veckoschema, samt olika aktivitetsscheman som tex matschemarastschema och klä på sig schema i Ipaden och kommunikationskartorTräna på att kunna planera nutida och framtida aktiviteter i sin vardag och kunna påverka sin dag/göra egna val samt bli medveten om orsak/verkan genom att jobba med Ipad Widgit Go, big mac, step by step, bildschema, kommunikationskarta och tecken vid: samlingen varje dag samt under dagens olika aktiviteter, lektioner, raster. Arbeta med Ipad/Widgit Go samt egna bildscheman.  

När eleven kommer på morgonen tar man sin Ipadbig mac, step by step och lägger fram den.  Personalen ”läser” och går igenom dagsschemat som finns för hela dagen tillsammans med eleven. 

V. 34-51 Vid samlingen använda Ipad och sidan: ”Idag” samt bildkarta.  

     Lukter för olika dagar. 

     Tillsammans i gruppen turtagning, samspel – skicka runt Ipaden: – trycka 

     på rätt bild för dagen, datum, månadensnamn, väder-genom att observera  

     vädret ute, årstid, prata om temperatur - trycka på kallt, varmt, svalt… 

     prata om hur det kändes på morgonen, prata kläder, årstid. Orsak verkan 

     väder/ kläder. 

     Jobba med ordningstalen 1a, 2ra, 3e….. i samband med månaden samt  

     Begreppen igår, idag och imorgon. 

 

     Ramsräkna. Sätta upp foton på varje elev och personal på tavlan. Addition 

     och subtraktion. Vilka är här, vilka fattas, vad blir det?  

 

     Gå igenom dagens schema. Planera tid, tidsåtgång, aktivitet. 

     ”Läsa igenom” dagens lunchinnehåll i ett skrivet Widgit dokument med bild  

      och text. 

 

V. 34-51 I bänkjobbet personligt utformade aktiviteter grundade på blaintresse. 

         Jobba med heltalen 0-5 alt 0-15, addition. Praktiskt material/ skriva, 

         räkna, forma siffror. 

       Likheter och olikheter, sortera, lägesord. 

 

V. 37-51 Arbeta med sedlar och mynt. Hur ser dom ut och dess värde. 

        Panta och genom lek. 

        

V. 34-51 Lägen. Träna olika lägen genom att arbeta praktiskt 

         Turas om att få lägeskort/ konkreta föremål och placera på det ställe   

         som kortet/föremålet visar.  

         Olika lägesuppgifter i bänkjobben. 

V. 34- 51 Observera årstiden. Titta ut och se hur naturen förändras.  

         Arbeta med skogens olika djur. Vad händer med  

         utseende, vilka går i ide vad äter djuren vilka flyttar osv. 

         Observera förändringar på mark och på träd. 

V. ?    Ta in hösten och skapa föreställning via sinnen. Scen:se.  

V. 34-51 Prata om vad man får och inte får göra i naturen, allemansrätten. 

V. 37-40   Arbeta med löv. Plocka löv namnge. 

         Prata om hösten. 

 V. 41-42 Arbeta om kroppskännedom. 

 V.43 Jobba med höst ord/bilder i bänkjobbet 

 V. 34-51 Återkommande jobba med programmering. 

 V. 49-50 Jobba med vintern 

         Jobba med vinter bilder och ord i bänkjobben. 

  V 48. Prata/läsa om första advent. Tända ljus.  

  V. 50 Fira Lucia.  

  V. 51 Jobba med julen. 

Hur eleverna visar sina förmågor: 

Genom att efter förmåga delta/genomföra/beskriva/kommunicera under lektionerna. 

 

Bedömning: Personalen stämmer av mot Lpp samt elevens IUP. Kontinuerlig formativ och summativ bedömning. 

Varje dag stämmer personalen av med eleven hur dagen varit genom samtal och AKK.  

 

 

Big 5: Analysförmåga, kommunikativ förmåga, begreppslig förmåga, procedur  

      förmåga, metakognitiv förmåga. 

 

I vår LPP ingår de 5 begreppen The big 5. 

Dels övergripande men även mer specifikt. 

Förmågorna används varje dag på morgon under samlingen för att förstå dagen. Vi jobbar med analys, den kommunikativa, den begreppsliga och den metakognitiva förmågan. Genom att under samlingen samspela med varandra, lyssna till varandra, vänta på sin tur, titta och lära av varandra samt känna gemenskap och utföra en aktivitet tillsammans. Detta även genom att arbeta med dagens begreppsbild över schemat, över dagens aktiviteter.  

bänkarbetena arbetar eleverna på individnivå med personligt utformade aktiviteter. Här tränas främst den begreppsliga, procedur och den analytiska förmågan. 

 

Matriser

VEU
Mölndals stad - Verklighetsuppfattning (träningsskolan)

Genom undervisningen inom ämnesområdet verklighetsuppfattning ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att...

I tabellen nedan hittar du kunskapskraven för grundläggande och fördjupade kunskaper i slutet av årskurs 9.
  • VEU   använda kunskaper om människa och natur,
  • VEU   ordna händelser och upplevelser i tid och rum,
  • VEU   sortera föremål utifrån kvalitet och kvantitet,
  • VEU   reflektera över samband mellan orsak och verkan,
  • VEU   identifiera och reflektera över tekniska lösningar i vardagen utifrån funktion, och
  • VEU   använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet.
Grundläggande kunskaper
Fördjupade kunskaper
Eleven kan identifiera människans sinnen och kroppsdelar och delta i kommunikation om människans pubertet, sexualitet och reproduktion.
Eleven kan berätta om människans sinnen och kroppsdelar och deras funktion och kommunicera om människans pubertet, sexualitet och reproduktion.
Utifrån upplevelser i närmiljön kan eleven urskilja och reagera på några egenskaper hos växter och djur.
Utifrån egna upplevelser och undersökningar i närmiljön kan eleven beskriva återkommande mönster i naturen och ge exempel på några växter och djur och deras egenskaper.
Dessutom deltar eleven i kommunikation om några växters och djurs livsvillkor och levnadsmiljöer.
Dessutom kan eleven berätta om några växters och djurs livsvillkor och levnadsmiljöer.
Eleven deltar i observationer av dygn, årstider och vädertyper.
Eleven gör observationer av dygn, årstider och vädertyper.
Eleven deltar också i kommunikation om vattnets olika former och vattnets betydelse för liv på jorden.
Eleven ger också exempel på vattnets olika former och vattnets betydelse för liv på jorden.
Eleven reagerar igenkännande i bekanta miljöer och visar förväntan inför händelser.
Eleven planerar nutida och framtida aktiviteter i sin vardag vad gäller plats, klockslag och tidsåtgång och kommunicerar om tidigare och kommande händelser.
Dessutom deltar eleven i övningar om objekts beständighet och i bedömningar av avstånd och riktning.
Dessutom kommunicerar eleven om objekt och deras beständighet och kan göra en enkel skiss av klassrummet och en enkel karta över skolans omgivning
Eleven kan delta i ramsräkning.
Eleven kan ramsräkna, läsa och ordna tal inom heltalsområdet och lösa matematiska uppgifter med betydelse för eleven.
Eleven deltar också i att sortera konkret material utifrån likheter, olikheter, storlek, mängd, kvalitet och form.
Eleven beskriver och sorterar också konkret material utifrån likheter, olikheter, storlek, mängd, kvalitet och form.
Utifrån att eleven urskiljer och reagerar på olika egenskaper hos vardagsföremål kan eleven delta i att göra val.
Utifrån att eleven urskiljer och beskriver olika egenskaper hos vardagsföremål kan eleven gör egna val.
...
Dessutom jämför eleven några olika sträckor, massor och volymer och sorterar sedlar och mynt efter värde.
Eleven kan delta i kommunikation om orsak och verkan och i att använda metoder och strategier för att påverka och lösa situationer i vardagen.
Eleven kan kommunicera om orsak och verkan och använda metoder och strategier för att påverka och lösa situationer i vardagen.
Dessutom deltar eleven i kommunikation om hur olika val och handlingar påverkar naturen och om hur risker i närmiljön kan undvikas.
Dessutom kommunicerar eleven om hur olika val och handlingar påverkar naturen och förutsättningarna för en hållbar utveckling och ger exempel på hur risker i närmiljön kan undvikas.
Eleven deltar i undersökningar av hur några tekniska föremål används och fungerar och i kommunikation om hur redskap och teknisk utrustning kan användas på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
Eleven jämför och beskriver hur några vardagliga tekniska föremål används och fungerar och ger exempel på hur redskap och teknisk utrustning kan användas på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
Eleven identifierar ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspel.
Eleven använder ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: