<ul><li>Hantering av algebraiska uttryck och ekvationer.</li><li>Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe.</li><li>Räta linjens ekvation.</li><li>Begreppet linjärt ekvationssystem.</li><li>Algebraiska och grafiska metoder för att lösa linjära ekvationssystem.</li><li>Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.</li></ul>

Kapitel 1

<ul><li>Kvadrerings- och konjugatregeln.</li><li>Metoder för att lösa andragrads- och exponentialekvationer.</li><li>Komplexa tal i samband med lösning av andragradsekvationer.</li><li>Egenskaper hos andragradsfunktioner.</li><li>Metoder för beräkning med potenser med rationella exponenter.</li><li>Begreppet logaritm.</li><li>Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe.</li></ul>

Kapitel 2

<ul><li>Några satser om vinklar.</li><li>Likformighet.</li><li>Kongruens.</li><li>Koordinatgeometri.</li></ul>

Kapitel 3

<ul><li>Statistiska metoder för rapportering av observationer och mätdata från undersökningar.</li><li>Metoder för beräkningar av olika lägesmått.</li><li>Metoder för beräkningar av olika spridningsmått, inklusive standardavvikelse.</li><li>Egenskaper hos normalfördelat material.</li><li>Orientering och resonemang kring korrelation och kausalitet.</li><li>Statistisk regressionsanalys.</li><li>Granskning av hur statistiska metoder och resultat används i samhället och inom vetenskap.</li><li>Egenskaper hos linjära funktioner, potens- och exponentialfunktioner.</li><li>Grafiska metoder för att lösa linjära ekvationer, olikheter och potensekvationer.</li></ul>

Kapitel 4

Centralt inneh&aring;ll och betyg
Betygskriterierna &auml;r kopplade till det centrala inneh&aring;llet. L&auml;s om dessa p&aring; <a href="https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DMAT%26courseCode%3DMATMAT01c%26tos%3Dgy&amp;sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor_MATMAT01c" target="_blank" rel="noopener">Skolverkets hemsida</a>
<h1 class="MsoNormal">S&aring; sker betygss&auml;ttningen</h1>
I kursen kommer det att ing&aring; delprov som antingen g&auml;ller ett eller flera kapitel.
Efter provet s&aring; ser eleven och v&aring;rdnadshavaren hur resultatet &auml;r just p&aring; det provet. Om resultatet inte &auml;r tillfredsst&auml;llande s&aring; kommer eleven att f&aring; ett f&ouml;rtydligande vad som beh&ouml;ver f&ouml;rb&auml;ttras.
Att klara alla delprov p&aring; ett tillfredsst&auml;llande s&auml;tt leder oftast&nbsp;till ett godk&auml;nt betyg, men&nbsp;&auml;r ingen garanti f&ouml;r att kursbetyget kommer att vara minst E. Detta f&ouml;r att kursbetyget vilar mycket p&aring; helheten i elevens kunnande.
Denna helhet pr&ouml;vas i nationella- eller bed&ouml;mningsst&ouml;dsprov i slutet p&aring; kursen.
&nbsp;
<ul>
<li class="MsoNormal">&nbsp;&hellip;N&auml;r l&auml;raren s&auml;tter betyg sammanfattar hon eller han sina bed&ouml;mningar till ett betyg. L&auml;raren tittar p&aring; b&aring;de delarna och helheten i elevens kunnande i f&ouml;rh&aring;llande till kunskapskraven, vilket &auml;r en f&ouml;ruts&auml;ttning f&ouml;r att s&auml;tta r&auml;ttvisande och likv&auml;rdiga betyg&hellip;</li>
<li class="MsoNormal">&hellip;nationella prov &auml;r v&auml;lkonstruerade, noga utpr&ouml;vade och har utvecklats just f&ouml;r att vara ett st&ouml;d vid betygs&shy;s&auml;ttningen. &nbsp;Resultat p&aring; ett nationellt prov har d&auml;rf&ouml;r st&ouml;rre betydelse &auml;n andra enskilda underlag vid l&auml;rarens allsidiga utv&auml;r&shy;dering av elevens kunskaper vid betygss&auml;ttningen...</li>
</ul>
<a href="https://www.skolverket.se/publikationsserier/allmanna-rad/2018/allmanna-rad-om-betyg-och-betygssattning" target="_blank" rel="noopener">&nbsp;Citat ifr&aring;n: Skolverkets allm&auml;nna r&aring;d - Betyg och betygss&auml;ttning</a>

Matematik 2b

Matriser i planeringen

Uppgifter