Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Guls projekt ht-19/vt-20 Hållbar utveckling

Skapad 2019-09-04 10:37 i Parkens förskola Norrtälje
Förskola
Vad är skogets guld? Barngruppen har ett stort intresse för att gå till skogen, men vad finns det i skogen? Vad finns det för djur? Vad heter de olika träden? Fokus är att låta barnen få utforska i skogen och utöka sin begreppsbildning om både djur, natur och träd. Vi kommer även ha ett fokus på ett hållbart utvecklingstänk där vi kommer öva på att sortera olika materiella ting som plast, papper, mat och metall. Vi har skapat ett rum ”Vad finns i naturen-rummet” där hela projektets process dokumenteras. Vi har även en älg som ger barnen uppdrag i skogen.

Innehåll

 1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA

Ämnesområde: Hållbar utveckling och naturvetenskap

Generativ fråga: Vad är skogens guld?

Syfte: Vi vill utveckla barnens kunskap om ”svenska” skogen där syftet är att barnen ska utöka sin kunskap och begreppsbildning om djur, träd och natur. Syftet är även att ha ett hållbart utvecklingstänk, där vi kommer att fokusera på att sortera olika materiella ting, som plast, papper, mat och metall.

1b: MÅL ur Lpfö 18

- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld (Lpfö 18, s.13)

- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. (Lpfö 18, s.14)

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Barnens intressen, initiativ och behov:  Barnen har ett allmänt intresse för att gå till skogen. Barnens behov tolkar vi är att barngruppen behöver uppleva skogen med sina olika sinnen. Barnen har även ett behov att utveckla sin kunskap om skogen då vi uppmärksammat att grundläggande baskunskaper om skogen är på olika nivåer hos barnen. Vilka djur bor där? Vad heter träden? Finns det kängurun i våra skogar? Dinosaurier?  

Vi gör en mindmap-karta med barnens förkunskaper, tankar och idéer i ”vad finns i naturen-rummet?”.

Specifika mål:

- Barnen skall kunna minst 5 djur från svenska skogen. (Älg, rådjur, ekorre, räv, hare kommer finnas i ”vad finns i naturen-rummet”?)

- Barnen själva upptäcker djur som vi lär oss namnet på.

- Barnen skall kunna trädarterna tall, gran och björk  (tre vanligaste trädarterna i Sverige) 

- Barnen skall kunna förstå att skräp inte hör hemma i naturen.  

1d-f: BARNENS FÖRSTÅELSE, FÖRMÅGOR & BEGREPP

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp

Vad pratar barnen om? Vad upptäcker barnen i naturen, vi plockar upp begrepp som barnen uttrycker och får kunskap om dessa. Samt att vi kommer introducera och leta efter olika trädarter och allt som identifierar ett visst träd som löv, barr, barken/stammen. Djuren kommer att finnas på bilder i naturen-rummet, vad äter djuren? hur ser deras bajs ut? Deras spår/avtryck?

 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld

Att återkoppla barnens begrepp och upplevelser från naturen. Vad betyder begreppet i fråga? Forska vidare i de aktuella begreppen, tex hur ser en kantarell ut? (Går från barnens intressen och upptäckter i skogen exempelvis). 

 

- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

Fokus på ”skräp”.  Vad händer med djuren och naturen om vi kastar skräp i naturen?  Vi introducerar lite sopsamlarmonster för att väcka intresset med källsortering.

Se vidare på matris.

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Arbetslagets förhållningssätt: utforskar utifrån barnens förförståelse genom dialog i smågrupper, frågeställningar, utforskande i skogen. Vad fångar barnens intresse? Följa upp och återkoppla. Utvärdera hur går vi vidare. Vi skapar ett "Vad finns i naturen rummet" där vi dokumenterar barnens frågeställningar och lärprocesser. Erbjuda barnen olika skapande material och tekniker. Vi kommer använda oss av de didaktiska frågorna ”vad, hur och varför och för vem?” 

Vi vill skapa undervisningsmiljöer som är scaffolding/stöttande - där barnen stöttas i sitt lärande genom att en pedagog hjälper dem genom att bygga ”mentala byggnadsställningar”(Scaffolds), dvs tillfälliga stödkonstruktioner, för att barnen ska kunna relatera, förstå och sätta in kunskap i ett sammanhang. Ju mer barnen klarar på egen hand, desto färre stöttor behövs. Det handlar om att vi som personal och arbetslag undervisar främst genom att utmana barnen, tex via metakognitiva frågor om olika sätt att tänka eller lösa problem/frågor. Miljön ska alltså erbjuda en social trygghet och atmosfären är tillåtande, samtidigt som lärandeinnehållet är starkt. Barnen blir då delaktiga, samtidigt som den den vuxna har ett kognitivt fokus, en inriktning mot ett eller flera läroplansmål (Ann S Pihlgren 2018)

Vetenskaplig grund: Vi kommer att utgå från en socialkonstruktivistisk teori med fokus på Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Konstruktivism bygger på att individen i fråga lär sig att konstruera sin egna kunskap utifrån sina förutsättningar tidigare erfarenheter samt i samspel med miljön. Vygotskij är en företrädare för en socialkonstruktivistisk teori, som menar att den sociala kommunikationen människor emellan är viktig och utan denna sociala kommunikation sker ingen utveckling av varken språk eller tänkande. Vygotskijs synsätt har ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket menas att alla människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang, där språk och kultur har en central roll i lärandet. Kunskap är socialt konstruerad och en del av kulturen.

Den proximala utvecklingszonen

Vygotskij pratade om "den proximala utvecklingszonen" då han menade att lärandet inte handlade om vilka begränsningar en individ har (som tex mognad) utan det handlar om att se vilka möjligheter en individ kan lära sig om hen fick rätt hjälp. Olga Dysthe skriver i sin bok "Dialog, samspel och lärande" (2003) att den närmaste utvecklingszonen som området mellan det som ett barn kan klara ensam och det som samma barn kan klara med hjälp av någon annan, tex en lärare eller en försigkommen kamrat. Det barnet nu kan göra med den hjälp hen fått kommer detta barn sedan kunna klara av att göra ensam. Inom sociokulturella perspektivet kallas detta för scaffolding, att stötta för att lära och utmana vidare. Vi tänker att vårt projekt handlar om att göra tillsammans, är detta ett synsätt att kunna ta tillvara på. Att vi gör tillsammans, alla barn och pedagoger, vi hjälper varandra och vi lär oss utav varandra. 

 

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet: Pedagogerna utbildar sig utefter barnens frågeställningar och intressen. Vi forskar tillsammans exempelvis lånar böcker. Dom får ställa frågor till älgen som vet allt som händer i skogen. Vi läser på "allemansrätten", angående vad man får och inte får göra i skogen.

 

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

2a: KRITERIER

Se matris

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

UtvärderingssättVi kommer att använda oss utav pedagogisk dokumentation i form av film, foto, text, barnens tankar, funderingar & idéer. Vi kommer att återkoppla materialet med barnen inför varje gruppmoment om vad vi har gjort tidigare och försöka varje vecka gå genom vad vi gjort under veckan, vilka tankar och funderingar som kommit fram och hur vi ska gå vidare med det inför nästa gruppmoment med barnen.

Vi utvärderar sista fredagen varje månad. Där kollar vi av vart barnen är och går genom all dokumentation som vi samlat på oss, vilka begrepp är aktuella hos barnen? Vilka kan dom? Vilka behöver vi jobba vidare på? Fördjupning? Vart leder barnen oss vidare?

Vi kommer även vid varje reflektion återkoppla i arbetslaget vad som hänt under veckan och sedan ”bestämma” vad vi ska fokusera på i nästa vecka.

”Vad finns i naturen-rummet” - vi kommer att skapa ett rum (hallen) där barnens lärprocesser synliggörs i bild och text. Tanken med rummet är att skapa ett rum där barnen och vi pedagoger dagligen kan återkoppla och prata om vår natur, samt att vårdnadshavare kan få en insyn i barnens lärprocesser. Vi tänker att detta kan skapa en delaktighet med vårdnadshavare. Vi tänker även att barnen kommer vara delaktiga i utformningen av rummet.

- I lärloggarna dokumenterar vi barnens lärprocesser där vi synliggör barns inflytande via pedagogisk dokumentation. 

Vi kommer att ha fokus på att lära barnen olika begrepp i naturen – djur och träd och andra begrepp som fångar barnens intressen. Vi vill uppnå att barnen förstår sambandet mellan människa, natur och samhälle påverkar varandra (inte slänga skräp i skogen).

Vi kommer att använda oss utav matrisen i baklängesplaneringen för att se barnens kunskapsutveckling och måluppfyllelse.

Vi avslutar projektet under våren-20 med en film som presenteras av älgen, med en sammanfattning av barnens nya kunskaper.

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

3a: STARTAKTIVITET

Aktiviteter: "Vad är skogens guld?" - vad är det? barnen får fundera och berätta sina tankar och hypoteser. Barnen får sedan gå ut i skogen och leta efter "guldet". Vad hittar barnen? Dokumentera! Samla barnens nuvarande kunskaper. Och så reflekterar vi kring detta efter varje vecka, skapar något nytt utifrån vad vi gjorde förra veckan.. fortlöper på detta sätt. Vi kommer ge barnen uppdrag via ”älgen i skogen”, som berättar något återkopplande från ”förra veckan” och vad vi kan göra ”denna vecka”. Detta kan både utgå från barnens erfarenheter från tidigare aktiviteter, eller en ny utmaning som finns med i våra specifika mål.

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Formativ uppföljning: Enligt områdets rutiner sker formativa uppföljningen via Personal gul-gruppens lärlogg i unikum där vi regelbundet skriver ner reflektioner och analyser kring vad vi har gjort tillsammans med barnen.

3c: LÄRMILJÖ

Lärmiljö: "Vad finns i naturen-rummet": Barnen är delaktiga i utformningen som sker efter deras lärprocesser/utforskande. Vår tanke är att det ska ge utmaningar, samlärande, samarbete och samverkan inom projektet om hållbar utveckling med fokus på skogen. Rummet ska bidra till nyfikenhet, dialog och reflektion. Barnen utforskar på många olika sätt genom att vi tar in skapande material från skogen, vi lånar och läser böcker om skogen. Vi kommer att se på film om allemansrätten. Barnen utforskar i skogen där vi arbetar i mindre grupper, även i grupper på förskolan, där alla får komma till tals och reflektera tillsammans. ”Älgen” ger uppdrag till barnen där de får leta efter saker i skogen. 

 

Kopplingar till läroplanen

  • förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
    Lpfö 18
  • förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
    Lpfö 18

Matriser

Matris för uppföljning av måluppfyllelse

Förståelse

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Trädarter
  • Lpfö 18
Barnen förstår att det finns träd i naturen
Att det finns olika träd i naturen.
De olika träden har namn.
Djur i svenska skogen
Barnen förstår att det finns djur i naturen.
Barnen förstår att det finns olika djur i naturen.
Barnen förstår att alla djur inte bor i svenska skogen
Skräp
Barnen förstår att det finns skräp i naturen.
Barnen förstår att skräp inte är bra för naturen
Barnen förstår att vi inte ska skräpa ner i naturen, alla har ett ansvar och påverkan på naturen.

Förmågor

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Urskilja björk, gran och tall
Upptäcker att det är skillnader på träden
Upptäcker vilka skillnader på träd. tex Bark, löv, kottar, barr etc.
Barnen urskiljer vilket träd det är.
Urskilja djur i svenska skogen (minst fem)
Upptäcka djur i skogen
Upptäcker olika egenskaper hos djuren
Benämner djuren vid namn
Sortera plast, papper, matavfall, metall
Se skillnaden mellan naturella ting och skräp.
Barnen utforskar skräpmaterialets egenskaper, upptäcker likheter och skillnader.
Kan urskilja och sortera "skräpet" och lägga i rätt återvinningskärl.

Begrepp

  • Lpfö 18   förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Björk, gran och tall
Barnen har viss förståelse för begreppet när vi använder det tillsammans.
Barnen visar att de förstår begreppet och försöker att använda det själv.
Barnen använder begreppet spontant i rätt sammanhang.
Djur i skogen (max fem)
Barnen har viss förståelse för begreppet när vi använder det tillsammans.
Barnen visar att de förstår begreppet och försöker att använda det själv.
Barnen använder begreppet spontant i rätt sammanhang.
Plast, papper, matavfall, metall
Barnen har viss förståelse för begreppet när vi använder det tillsammans.
Barnen visar att de förstår begreppet och försöker att använda det själv.
Barnen använder begreppet spontant i rätt sammanhang.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: