Planering

Varför ska vi arbeta med detta?

Vi vill att barnen ska känna sig trygga, våga ta plats och vara sig själva och de ska känna sig sedda och respekterade för dem de är. Vi vill ge dem en möjlighet att förstå att alla människor är olika men att alla har ett lika värde.

Vad ska vi ge barnen förutsättningar att utveckla/lära sig? (mål i lpfö 18)

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

– sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,

– öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,

– förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

– respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna,

 

Hur arbetar vi? (förskolans värdegrund och uppdrag, lärmiljö mm) 

I barnkonventionen står det att barn har rättigheter utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd, eller ställning i övrigt, vilket vi ser som en självklarhet att jobba med på förskolan.

Detta gör vi genom att försöka dela upp oss så gott det går, för att tillgodose varje barns behov, samt att kunna se och höra varje barn. Vi är lyhörda pedagoger och möter barnen där de behöver, dvs. vi frågar bland annat hur de mår, bejakar deras känslor, lyssnar på deras synpunkter och låter dem få ta sin tid de behöver. Vi tänker på hur vi uttrycker oss, att vi talar med barnen på samma sätt, oavsett bakgrund men även bejakar barnens behov i hur vi möter dem.

Vi arbetar med olika kulturer och etniciteter genom att bland annat lyssna på musik från olika kulturer och länder och räknar på olika språk. Vi vill stärka barn med annat språk än svenska som modersmål genom att uppmuntra dem till att lära oss, pedagoger och sina kompisar, ord på deras hemspråk, detta kan ske i samlingar, eller i det vardagliga samtalet, som vid lunchen.

Vi använder oss av material som tillåter barnen att reflektera över sig själv och över andra, såsom Babblarna, böcker som överskrider normens gränser och figurer/dockor med olika utseenden och egenskaper. Våra lärmiljöer försöker vi göra könsneutrala så att alla ska kunna känna sig välkomna att leka.

För att bland annat förebygga diskriminering har vi jobbat med temat lika/olika, genom uppgifter som att ta selfies, göra handavtryck, porträtt och årstidernas olika förändringar. Barnen får möjligheter till att reflektera över sig själv och andra utifrån dessa aktiviteter, ex. "vad tycker jag, vad tycker de, varför är det olika, varför är det lika?". Vi har även böcker som belyser olika familjeförhållanden, känslor och livshistorier. Vi pratar mycket i samlingarna om våra erfarenheter, hur vi är mot varandra, vad de kan göra för att vara en snäll och hjälpsam kompis och om vad vi tycker om/inte tycker om.

 

 

Aktivt arbete mot diskriminering 2018/2019
Gullvivans förskola

Vilka risker och hinder finns (övergripande)

 

Risker finns överallt, både ute och inne. Hinder som finns är de stora barngrupperna vi har och att vi är för lite personal.

 

• Förklaring diskrimineringsgrunder;
  Kön: När en aktör blir sämre behandlad på grund av hens könstillhörighet.
  Könsidentitet eller könsuttryck: När en aktör blir sämre behandlad på grund av hens könöverskridande identitet.
  Etnisk tillhörighet: När en aktör blir sämre behandlad på grund av hens tillhörighet i en grupp av samma nationalitet eller etnicitet.
  Religion eller annan trosuppfattning: När en aktör blir sämre behandlad på grund av hens trosuppfattning, livsåskådning eller sedan tidigare befästa ståndpunkter kring livets aspekter. När en aktör blir påtvingad eller tvingar på någon annan sin egen uppfattning.
  Funktionsnedsättning: När en aktör blir sämre behandlad på grund av hens psykiska, fysiska, neuropsykologiska och kognitiva olikheter mot resterande grupp. En aktör skall inte tvingas avstå eller förhindras i att delta i förskolans verksamhet på grund av allergi, varken luftburen, födoämnen eller kontaktallergi.
  Sexuell läggning: När en aktör blir sämre behandlad på grund av hens sexuella läggning.
  Ålder: När en aktör blir sämre behandlad på grund av hens biologiska ålder.

 

Var finns det risk för diskriminering?
Utomhus på gården så som bakom förråd och buskar. Inomhus är det risk i utrymmen som är dolda eller där inte personal finns.

 

Kön: Alla får samma tillgång till material, uppmärksamhet och hjälp osv.
Könsidentitet eller könsuttryck: Att vi tänker på hur vi uttrycker oss, använder material (t.ex. böcker)
Etnisk tillhörighet: Alla har lika värde oavsett etnisk tillhörighet.
Religion eller annan trosuppfattning: Alla har rätt till sin egen tro.
Funktionsnedsättning: Alla har samma rätt och möjligheter att delta i förskolans verksamhet.
Sexuell läggning: Oavsett sexuell läggning har alla samma rättigheter.
Ålder: Förskolan möter alla barn utifrån deras förutsättningar och utveckling.

 

Var finns det hinder?
Stora barngrupper och få personal. Organisation.

Kön: Genusperspektiv på miljöer och material. Hur vi uttrycker oss utifrån kön.
Könsidentitet eller könsuttryck: Hur vi uttrycker oss och samtalar om flickor och pojkar.
Etnisk tillhörighet: Vi intresserar oss för olika kulturer och tankar.
Religion eller annan trosuppfattning: Vi uppmärksammar olika religioner och högtider.
Funktionsnedsättning: Anpassar miljön och lärandet efter varje barns behov och förutsättningar.
Sexuell läggning: Visa respekt oavsett sexuell läggning
Ålder: Förskolan möter alla barn utifrån deras förutsättningar och utveckling.

 

Analysera orsaker

 

Varför finns det risker och hinder?

Stora barngrupper och låg personal täthet.

Kön: Genusperspektiv på miljöer och material. Hur vi uttrycker oss utifrån kön. Ha ett normkritiskt förhållningssätt. Tänka på tonläget t.ex. vid tröst eller tillsägelse. Tilltala barnen vid namn då det blir mer personligt. Vara en närvarande pedagog.
Könsidentitet eller könsuttryck: Hur vi uttrycker oss och samtalar om flickor och pojkar. Ha ett normkritiskt perspektiv och jobba normkritiskt med de normer vi har. Bejakar barnen och låter de växa fram i sin identitet.
Etnisk tillhörighet: Vi intresserar oss för olika kulturer och tankar.
Religion eller annan trosuppfattning: Vi uppmärksammar olika religioner och högtider genom att t.ex. ta upp barnens frågor kring specialkoster.
Funktionsnedsättning: Anpassar miljön och lärandet efter varje barns behov och förutsättningar.
Sexuell läggning: Visa respekt oavsett sexuell läggning.
Ålder: Förskolan möter alla barn utifrån deras förutsättningar och utveckling.

 

 

 

Åtgärder (förebyggande och främjande)

Vad kan vi göra?

Att vi organiserar oss så att all personal vet vart de ska vara. Arbeta för att få mindre barngrupper. Granska varandras förhållningssätt, beteende och genom detta få syn på den dolda diskrimineringen. Det ska ske löpande konversationer mellan förskola och hem för att få syn på barns individuella förutsättningar.

Ta in mer böcker på barnens modersmål och använda mer tecken i verksamheten (t.ex. meningar på barnens modersmål och använda mer bilder).  Använda polyglutt mer. Låta barnen ha mer inflytande i verksamheten genom att låta barnen vara med och bestämma exempelvis om ett rum ska göras om – Vad tänker ni? Har ni några idéer? Vart tycker du att det är roligt att vara/Vart tycker du att det inte är roligt att vara?

 

Hur kan vi göra?

Se till att vi pedagoger fördelar oss bra, både ute och inne, med de resurser vi har. Vi kan på förskolan arbeta för att främja gemenskapskänslan genom att bekräfta varandras närvaro, individuella skillnader och likheter.

Vi synliggör och bejakar utan att lägga värderingar kring olika familjekonstellationer och därmed ges varje barn möjlighet att känna stolthet över vad barnen betecknar som sin familj. Vi tar medvetet hjälp av litteratur för att främja diskrimineringsgrunderna.

Ett mål är att skapa trygghet i verksamhetens olika rum. Detta kan vi göra genom att barnen får följa med i varje rum och berätta vad har för olika tankar och hur de känner i de olika rummen. Ett annat tillvägagångssätt är att ha olika figurer (glad, ledsen och neutral) som barnen får peka på beroende på hur de upplever de olika rummen.

Kön: Genusperspektiv på miljöer och material. Genom att barnen får berätta vad de känner i de olika rummen så kan vi få syn på ett mönster i hur killar/tjejer tänker om de olika rummen. Hur vi uttrycker oss utifrån kön. Närvarande pedagoger.
Könsidentitet eller könsuttryck: Hur vi uttrycker oss och samtalar om flickor och pojkar.
Etnisk tillhörighet: Vi intresserar oss för olika kulturer och tankar.
Religion eller annan trosuppfattning: Vi uppmärksammar olika religioner och högtider.
Funktionsnedsättning: Anpassar miljön och lärandet efter varje barns behov och förutsättningar.
Sexuell läggning: Visa respekt oavsett sexuell läggning
Ålder: Förskolan möter alla barn utifrån deras förutsättningar och utveckling.

Följa upp och utvärdera (december/mars)

Hur gick det?
Vi fick minskad barngrupp men då sänktes även personalantalet. Under december månad fick vi utökad personal och samtidigt fler barn.

Organisationen i arbetslaget fungerar bättre. Vi pedagoger är bättre på att fördelar oss på gården där risker finns. De hinder som funnits har därmed minskat pga. Närvarande pedagoger som ser och hör bättre.

Har vi uppfyllt våra mål på kort sikt?

I november tillträdde Anne-Marie Wallouch, vår nya förskolechef. Ett förtroende har byggts upp för henne och vi blir lyssnade på. Detta gör att vi är mer medvetna och på god väg mot målet, utifrån våra förutsättningar. Även Ewa Möller spelar stor roll i arbetet kring att minska barngrupperna i framtiden och vi känner hopp.

Hur kan vi fortsätta arbetet?
Fortsätta arbetet för att få syn på den dolda diskrimineringen genom att diskutera vårt förhållningssätt, språk och det praktiska arbetet i barngrupperna. Regelbundna reflektioner om hur vi ska gå vidare. Detta är svårt att genomföra då det ofta är vikariebrist som påverkar vårt arbete. Vi vill lägga större fokus på genusperspektiv, hur gör vi?

 

Kön: Genusperspektiv på miljöer och material. Hur vi uttrycker oss utifrån kön.  Närvarande pedagoger.
Könsidentitet eller könsuttryck: Hur vi uttrycker oss och samtalar om och till flickor och pojkar.
Etnisk tillhörighet: Vi intresserar oss för olika kulturer och tankar.
Religion eller annan trosuppfattning: Vi uppmärksammar olika religioner och högtider.
Funktionsnedsättning: Anpassar miljön och lärandet efter varje barns behov och förutsättningar.
Sexuell läggning: Visa respekt oavsett sexuell läggning
Ålder: Förskolan möter alla barn utifrån deras förutsättningar och utveckling.

 

För att synliggöra arbetsgruppens genusarbete kan man observera varandra t.ex. i tamburen. Vem hjälper man mest? Tjejer eller killar? Kan man ta varannan tjej och kille? Vem tar man först?

 

 

Följa upp och utvärdera (maj/juni)

 

Hur gick det?
Föregående från december/mars: Vi fick minskad barngrupp men då sänktes även personalantalet. Under december månad fick vi utökad personal och samtidigt fler barn.

Organisationen i arbetslaget fungerar bättre. Vi pedagoger är bättre på att fördelar oss på gården där risker finns. De hinder som funnits har därmed minskat pga. Närvarande pedagoger som ser och hör bättre.

Nuläge: Det har blivit brister i organisationen på gården. Vi behöver sprida ut oss och finnas där barnen är. Kommunicera med varandra om barnen t.ex. klarar de små barnen av den stora rutschkanan själv? Vad gäller de små gungorna? Kan de stora barnen hålla sig till de andra gungorna då de små barnen gärna går in till de små gungorna?

Har vi uppfyllt våra mål på kort sikt?

Föregående från december/mars: I november tillträdde Anne-Marie Wallouch, vår nya förskolechef. Ett förtroende har byggts upp för henne och vi blir lyssnade på. Detta gör att vi är mer medvetna och på god väg mot målet, utifrån våra förutsättningar. Även Ewa Möller spelar stor roll i arbetet kring att minska barngrupperna i framtiden och vi känner hopp.

 

Nuläge: Vi ska skriva och uppdatera lappen ”Personalens kritiska platser på gården”.

 

Hur kan vi fortsätta arbetet?
Föregående från december/mars: Fortsätta arbetet för att få syn på den dolda diskrimineringen genom att diskutera vårt förhållningssätt, språk och det praktiska arbetet i barngrupperna. Regelbundna reflektioner om hur vi ska gå vidare. Detta är svårt att genomföra då det ofta är vikariebrist som påverkar vårt arbete. Vi vill lägga större fokus på genusperspektiv, hur gör vi?

 

Nuläge: Vi ska fördela oss på gården där vi behövs t.ex. vid förrådet, rutschkanorna och gungorna. Att vi ska lägga fokus på genus. Hur vi talar med barnen/varandra. Fråga varandra vid tillfällen ”hur tänkte du nu?”.  Benämna barnen vid namn istället för t.ex. flickor och pojkar då det blir mer personligt.

 

Kön: Genusperspektiv på miljöer och material. Hur vi uttrycker oss utifrån kön.  Närvarande pedagoger.
Könsidentitet eller könsuttryck: Hur vi uttrycker oss och samtalar om och till flickor och pojkar.
Etnisk tillhörighet: Vi intresserar oss för olika kulturer och tankar.
Religion eller annan trosuppfattning: Vi uppmärksammar olika religioner och högtider.
Funktionsnedsättning: Anpassar miljön och lärandet efter varje barns behov och förutsättningar.
Sexuell läggning: Visa respekt oavsett sexuell läggning
Ålder: Förskolan möter alla barn utifrån deras förutsättningar och utveckling.

 

Nästa steg

 

Ny kategori och reflektion skapas inför 19-20.