Rörelse med Babblarna

Rörelse, Babblarna

Kartläggning av barnens intressen

Vi har observerat att barnen har ett stort behov av att utveckla sin rörelse och koordinationsförmåga. Arbetslaget har fått mer kunskap genom en föreläsning om rörelsens stora betydelse för barns utveckling och lärande.Vi har genom samtal och observationer tillsammans med barnen sett deras intresse för Babblarna och genom samtal med föräldrar har vi uppmärksammat att de flesta barn har ett stort intresse för Babblarna och tänker knyta detta intresse till utvecklingsområdet, RÖRELSE.

Mål

Att få in mer planerad rörelse i vår verksamhet och utöka barnens känsla för rörelseglädje.

Läroplanens mål

 "Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning."

Barnens erfarenheter

Vi har observerat att barnen är aktiva och gillar att röra på sig. Vi har observerat de flesta barnen känner till och intresserar sig för Babblarna. 

Insatser - åtgärder för att nå målet

Arbetslaget ansvarar för att se barnens behov och ge barnen möjligheter att utvecklas på ett lustfyllt och lärorikt sätt. Barnen vill springa, hoppa och dansa, vi kommer därmed att utforma ett rörelserum.Erbjuda barnen olika rörelselekar, så som Babblarnas rörisgympa samt sånglekar. Utemiljö i närområdet erbjuder barnen grovmotorik träning i skogen, och vi planerar att gå ut på promenader.

Vi kommer ha Bobbo som ledsagare 

"Bobbo är glad och arg- med ett snabbt humör

Studsig och nyfiken

Bobbo är nästan alltid glad (men kan bli jätte-hoppa-studsa-arg och sur när något går fel), mycket energifylld, nyfiken och busig

Gillar att dansa och hoppar gärna fram.

Bobbo symboliserar motorik och rörelse."

Hur målet ska utvärderas

I arbetslaget dokumenterar och reflekterar vi för att utveckla och nå vårt mål. Vi kommer att följa utvecklingen genom observationer av barnens rörelsemönster och lek.

Teoretisk bakgrund

Jagtøien, Hansen och Annerstedt (2002) lyfter att rörelse kan både vara positivt och negativ, beroende på hur man som individ upplever en aktivitet eller händelse. Därför är det av vikt att barnen för möjlighet att närma sig olika typer av aktivitet från sin egen utgångspunkt. Det ska vara en god balans och blandning av säkerhet och utmaning för det enskilda barnet för att barnet ska uppleva en positiv känsla för rörelse. Vidare menar författarna att barn som upplever en negativ känsla kring rörelse eller en fysisk aktivitet, hittar sina egna vägar för att ha roligt. Då leken är en stor och central del i barnens vardag, är kroppen och rörelse viktigt. Beroende på om barnet litar på sin egen fysiska förmåga att behärska något och känner sig säker på sina egna rörelsemöjligheter, är leken på alla plan tillgänglig. Skulle ett barn däremot känna osäkerhet och brist på kroppsmedvetenhet, kan det resultera i att barnets lekvärld och lekmöjligheter begränsas. Barn föds med reflexrörelser och senare utvecklas de grovmotoriska rörelserna som att exempelvis krypa, gå och hoppa för att sedan utvecklas ytterligare genom de finmotoriska rörelserna med händer och fötter. Detta utvecklas genom ett samspel mellan fysisk tillväxt, mognad och lärande då vi försöker klara av miljön runt omkring oss (Jagtøien, Hansen och Annerstedt, 2002).  

 

I det sociokulturella pespektivet, myntat av Lev Vygotskij, finns begreppen den närmaste proximala utvecklingszonen och scaffolding. Vygotskijs syn på lärande och utveckling är att människan är under ständig utveckling, där människan har möjlighet att tillägna sig kunskaper i olika situationer. När människor har behärskat en färdighet eller ett begrepp, är det också nära att behärska något nytt. i utvecklingszonen är människan känslig för instruktioner och förklaringar, men med stöd av läraren eller en kompetent kamrat kan den lärande vägledas för att lära och utvecklas. Stödet som läraren eller den kompetente kamraten ger, kan ses som en ställning för den lärande som en fortsättning i sin utveckling. Denna ställning kallas för scaffolding och är en koppling mellan samspel och lärande inom det sociokulturella perspektivet. till en början får den lärande mycket stöd för att behärska en ny färdighet, men som successivt trappas ner för att sedan avta helt då den lärande behärskar färdigheten. Scaffolding fungerar på så vis att läraren tillämpar kunskaper till utvecklingszonen som den lärande redan hade (Säljö, 2014).

 

Jagtøien, G.L., Hansen, K. & Annerstedt, C. (2002). Motorik, lek och lärande. (1. uppl.) Göteborg: Multicare.

 

Säljö, R. (2014). Den lärande människan- teoretiska traditioner. I U.P Lundgren, R. Säljö, C. Liberg (red.), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare (s. 251-309). Stockholm: Natur & kultur.

 

Dokumentation

Vi dokumentera i Unikum. Vi kommer att använda oss av Ipad, observationer samt samtal ihop med barn. Barnen kommer att vara delaktiga genom att vi tillsammans skapa en levande dokumentationsvägg som kommer vara tillgänglig även för vårdnadshavarna.

Samverkan med vårdnadshavare

Vårdnadshavare kommer vara delaktiga genom dokumentationsväggen, unikum samt muntlig information från pedagoger, barnen om vad vi gjort på förskolan idag. På föräldramöte pratar vi om vårt arbete och vikten av att utmanas och växa som individ.

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,