Skolbanken Logo
Skolbanken

Kurser:

SVASVA01

Läsårsplanering 2019/20 SvA 1

Rodengymnasiet, Norrtälje · Senast uppdaterad: 6 september 2019

Detta är en grovplanering av läsåret 2019/20 som är kopplad till de centrala innehållet och kunskapskraven. För varje delmoment kommer en separat planering som i sin tur är kopplad till en bedömningsmatris. Tidsåtgången är ännu ej klar för vårterminens teman samt vilken litteratur som kommer att användas, men det förtydligas i de enskilda planeringarna.

 

Svenska som andraspråk 1a

 

Grovplanering läsåret 2018/19

 

 Centralt innehåll:

 

  1. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal och diskussioner. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till ämne, syfte, situation och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument. 

  2. Skriftlig framställning av texter för kommunikation och reflektion. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, situation och mottagare. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i framför allt berättande, beskrivande och argumenterande texter. Referat- och citatteknik samt hänvisningar till olika källor. 

  3. Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer. 

  4. Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie-  och arbetsliv.

  5. Läsning av och samtal om modern skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män som ger inblick i olika kulturer, allmänmänskliga teman och svenska referensramar.

  6. Språklig variation i Sverige och i det svenska språket, med tonvikt på hur språkvariationen hänger samman med till exempel ursprung och bostadsort, ålder, kön och social bakgrund. Attityder till språklig variation. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt talat och skrivet språk. 

  7. Jämförelse mellan svenska språket och elevens modersmål. 

  8. Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på hur muntliga situationer och texter kan användas för att bygga upp ordförrådet och utveckla språket.

 

V. 35-25

Tema

Centralt innehåll

Bok

Ht: 35

Diskutera inlärnings- och förståelsestrategier

Svara på frågor kring eget lärande – svara skriftligt. Jämförelse SvA och modersmål

8

Svenska som andraspråk 1: s. 12-17

 

Inlämning: Brev (ej för bedömning)

 

Biblioteksbesök 5/9

Ht: 36-43

Muntliga framföranden, diskussioner, argument, strategier och studieteknik

Skriv din självbiografi kring språkinlärning.

1, 3,

7, 8

Svenska som andraspråk 1:

s. 18-19 studieteknik, strategier

s. 39, 40, 42-43, 97 muntligt

s. 30-32 jämförelse språk

s. 20 självbiografi

Bedömning:

Muntligt framförande av självbiografi

Skriftlig inlämning av självbiografi

Ht: 43-50

Skriftlig framställning och läsning av texter för kommunikation och reflektion.

 

Textmönster (sakprosa): berättande, beskrivande och argumenterande

Kamratrespons

Källkritik

Referera, citera och källhänvisa

 

2, 3, 4, 5,

Svenska som andraspråk 1:

Fixa genren: novell, debattartikel (insändare)

Youtube: faktatext (beskrivande)

PPT: berättande, beskrivande, argumenterande

Fixa litteraturen 1:

Hållbara texter: s. 11, 22, 33, 43

Skrivhjulet: s.35, 77, 227

 

Bedömning:

Skriftlig inlämning: Analys av tre textutdrag (berättande, beskrivande, argumenterande)

 

Vt:

2-

Språksociologi

 

3, 5, 6, 7

Vilka övriga sidor meddelas i uppgift

Svenska som andraspråk 1:

Fixa språket 1:

 

Vt:

 

Krönika och andra artiklar

2, 3, 7

Vilka övriga sidor meddelas i uppgift

Fixa genren: s. 24

Svenska som andraspråk 1:

Skrivhjulet: s. 271

 

v. 14

Nationellt prov för yrkesförberedande

2/4 och 4/4

Muntligt

Skriftligt

Läsförståelse

Vt:

 

Texter om arbetsliv, vardag. CV och personligt brev.

 

Vilka övriga sidor meddelas i uppgift

Skrivhjulet: s. 129-

 

 

 

Litteraturförteckning:

 

Ask, Sofia (2011) andra upplagan. Hållbara texter – Grunderna i formellt skrivande. Liber

 

Asker, Kristina (2011). Skrivhjulet – En lärobok om genrer. Bonnier

 

Lindholm, Ann-Sofie, Sahlin, Pär, Stensson, Helga (2014). Fixa Språket 1. Natur & Kultur

 

Lindholm, Ann-Sofie, Sahlin, Pär, Stensson, Helga (2014). Fixa Litteraturen 1. Natur & Kultur

 

Lindholm, Ann-Sofie, Sahlin, Pär, Stensson, Helga (2014). Fixa Grammatiken. Natur & Kultur

 

Sahlin, Pär, Stensson, Helga (2011). Fixa Genren. Natur och Kultur

 

Åkerberg, Therése, Norefalk, Christian (2016). Svenska som andraspråk 1. NA Förlag

 

 

 


Läroplanskopplingar

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal och diskussioner. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till ämne, syfte, situation och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar.

Skriftlig framställning av texter för kommunikation och reflektion. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, situation och mottagare. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i framför allt berättande, beskrivande och argumenterande texter. Referat- och citatteknik samt hänvisningar till olika källor. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.

Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer.

Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.

Läsning av och samtal om modern skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män som ger inblick i olika kulturer, allmänmänskliga teman och svenska referensramar.

Språklig variation i Sverige och i det svenska språket, med tonvikt på hur språkvariationen hänger samman med till exempel ursprung och bostadsort, ålder, kön och social bakgrund. Attityder till språklig variation. Digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt talat och skrivet språk.

Jämförelse mellan svenska språket och elevens modersmål.

Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på hur muntliga situationer och texter kan användas för att bygga upp ordförrådet och utveckla språket.

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och kan till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. I dessa kan eleven effektivt lyfta fram huvudtanken och stöder den med exempel. Vidare kan eleven med säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerade i den muntliga framställningen. Eleven kan skriva olika typer av texter, även om komplexa ämnen, som är sammanhängande, begripliga, detaljrika och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Eleven kan delvis anpassa stilen till texttypen och läsaren. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt goda för att den skriftliga och muntliga kommunikationen ska fungera väl. När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på olika slags strategier för att uttrycka sig på annat sätt.

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. I dessa kan eleven lyfta fram huvudtanken och stöder den med exempel. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen. Eleven kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande, begripliga och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Eleven kan delvis anpassa stilen till texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt goda för att den skriftliga och muntliga kommunikationen inte ska hindras. När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på någon strategi för att uttrycka sig på annat sätt.

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och anpassar till viss del sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel. Eleven kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande och begripliga och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt goda för att den skriftliga och muntliga kommunikationen inte ska hindras annat än i undantagsfall.

Eleven kan med viktiga detaljer och nyanser återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med nyanserade omdömen. Eleven kan redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur samt relatera innehållet till egna erfarenheter och allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan översiktligt och med viktiga detaljer återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare, syfte och kommunikationssituation samt hur språk i olika situationer kan ha olika status. Eleven ger också exempel på språkliga drag som är typiska för tal- och skriftspråk. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan svenska och sitt eget modersmål. Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över sin egen språkanvändning samt kan med säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. Dessa använder eleven också för att dra slutsatser om hur språk används.

Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare, syfte och kommunikationssituation samt hur språk i olika situationer kan ha olika status. Eleven ger också exempel på språkliga drag som är typiska för tal- och skriftspråk. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan svenska och sitt eget modersmål. Eleven kan göra välgrundade reflektioner över sin egen språkanvändning samt kan med viss säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande.

Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare, syfte och kommunikationssituation samt hur språk i olika situationer kan ha olika status. Eleven ger också exempel på språkliga drag som är typiska för tal- och skriftspråk. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan svenska och sitt eget modersmål. Eleven kan göra enkla reflektioner över sin egen språkanvändning samt kan med viss säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande.

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback