Stormaktstiden

Hur kunde Sverige, med en miljon invånare, bli en fruktad stormakt?

INNEHÅLL

• Orsaker och konsekvenser till några viktiga händelser och beslut under stormaktstiden, såsom beslutet att gå med i 30-åriga kriget. För att utveckla elevernas analytiska förmåga kommer vi att använda en analysmodell (orsak - konsekvens)
• Bilden av stormaktstiden och dess kungar genom historien. Vi använder oss bland annat av 1800-talets historiemåleri och Dick Harrisons serie om "Sveriges historia".
• Vad vi kan se för samband mellan vår tid och stormaktstiden - såsom statens utveckling (myndigheter, domstolar, postväsendet m.m.).
• Förändringar såsom den politiska kartan, migration och infrastruktur m.m.
• Inför arbetsområden får eleverna ett begreppshäfte för att öka förförståelsen och förenkla inlärningen. Begreppen tränas i undervisningen med hjälp av kooperativa strukturer såsom "fråga fråga byt". Begreppen går även att träna på digitalt på glosor.eu.
• För att lära eleverna om olika samhällsklassers levnadsvillkor kommer vi t ex läsa "Flykten från järnets land" av Maj Bylock och se valda delar av "Historieätarna".

MATERIAL

• Grundboken "Koll på stormaktstiden" samt delar av andra historieläromedel.
• Begreppshäfte
• Filmerna "Sveriges historia - stormaktstiden" och "Historieätarna"
• "Flykten från järnets land" av Maj Bylock

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.