Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Projektplanering Livet - Varför mår jag hur då?

Skapad 2019-09-09 14:19 i Solbacka förskola Norrtälje
Förskola
TEMA - HÅLLBAR UTVECKLING PROJEKT LIVET - VARFÖR MÅR JAG HUR DÅ? Hur kan vi göra för att må bra? Vad kan vi göra för att vi ska hålla, för att kroppen ska må bra och för att vi ska må bra tillsammans? Med barnens intresse för kroppen och livet funderar vi vidare kring social och miljömässig hållbarhet?

Innehåll

Vi tänker oss arbetslagets planering som en ryggsäck som arbetslaget gemensamt packar för att göra sig redo för en utforskande utflykt inom ett ämnesområde tillsammans med barnen. Ryggsäcken fylls med ett innehåll som förskollärarna och barnskötarna kan behöva under arbetet med temat. Men den är inte färdigpackad från början utan de kommer att packa ner fler saker efter hand som processen fortskrider tillsammans med barnen. Det är inte heller säkert att de kommer att använda allt det de packade ner från början. Alla i arbetslaget måste ha koll på vad som finns i ryggsäcken och bidra med att fylla på ryggsäcken på vägen.

1. MÅLOMRÅDE

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA 

Generativ fråga: Livet - Varför mår jag hur då?

Syfte: Vi vill att barnen ska få en förståelse för vad som påverkar deras mående och kunna uttrycka detta.  Det yngre barnet har oftast en självcentrerad världsbild, varför vi väljer en fråga som utgår från jaget. Vad behöver jag för att må bra såväl känslomässigt som fysiskt. Med förståelse för egna behov har du möjlighet att sätta dig in i andras behov. Syftet är att barnen ska få förståelse för sambandet mellan människan och omgivningen, och i förlängningen världen och naturen.

Att kunna känna efter vad man själv vill och uttrycka detta är även en förutsättning för att kunna påverka sin situation på ett medvetet och positivt sätt. Att uppfatta och uttrycka de fysiska känslorna och behoven är för många mer konkret och därmed lättare att förstå. Där ges grund för att förstå andra och reflektera kring hur jag kan påverka min omgivning. Utifrån detta finns förutsättning för barnet att ta ansvar för och förstå sin möjlighet att verka för hållbar utveckling, såväl socialt som miljömässigt.

Det lilla barnet har en självcentrering och samhället idag tenderar att falla mer åt det egocentriska hållet med en "Sköt-dig-själv-och skit-i-andra-Kultur". Med detta i åtanke ser vi det som en viktig del i vårt uppdrag att motverka detta, genom att tillsammans lyfta blicken från "jaget" till "viet".

1b: MÅL ur Lpfö 18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla;

- intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

- förståelse för människans olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,

- (motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt) förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande 

- (tillägg februari 2020) förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Barnens intressen, initiativ och behov:

Barnens intresse för kroppen, mat & hälsa, sjukhuslek mm ligger till grund för val av projektets inriktning.

Genom att i mindre grupp ha pratat om vad som finns i kroppen, har vi tagit samtalen vidare från sjukhusleken. Detta har i sin tur genererat samtal t ex vid lunchbordet, vilket vi kan använda för att gå vidare i projektplaneringarna.

Barnen tar till sig information på väldigt olika sätt. Vi har sett olika filmer om kroppen och en del barn tar till sig info lätt och för andra är det abstrakt och svårt att förstå det som finns på insidan.

"Den sällsamma resan" har fångat barnens intresse och introduktionssången "Livet, livet..." lockar deras uppmärksamhet stort.

Några barn behöver fokus på socialt samspel och empati, andra kan fokusera på förståelsen för samband mellan människa och hållbar utveckling.

 

Ämnen som kommer upp i grupp och lek-samtal:

- Baciller och förkylningar, hur de sprids och vad som händer i kroppen.

- Celler och baciller.

- Vita och röda blodkroppar, vad är det?

- Har träd muskler? Det behöver de ju om de ska bära barn...

- Vi leker att vi är bakterier på ett sår.

- Vad ska man ha för kläder på sig?

- Vad behöver hjärnan? Socker, fett och salt.

- Vad finns i din kropp? Hjärta, hjärna, lungor, blod, matsäckar, tarmar mm.

- Vad händer om maskarna dör? Då dör naturen. och då dör människorna.

 

Tillägg, februari 2020:

Under hösten har barnen lärt sig om kroppen och om bakterier. Vi har gått från sjukhusleken till att fundera kring hur det ser ut i kroppen, vad vi mår bra av, hur man undersöker på sjukhuset varför man mår dåligt, till matens väg genom kroppen som ju startar i munnen och slutar vid ett toalettbesök. Vi uppehöll oss en stund kring munnen och lekte tandläkare. Barnen uppmärksammade tandtroll, vilket ledde till samtal om bakterier och en fördjupning/undersökning kring bakteriers utseende och deras varande i vår miljö. Under slutet av höstterminen blev zombies ett hett ämne, så de vävdes in i projektet och barnen skapade en egen zombie i gips och strax innan jul hade vi ett zombiekalas där det bjöds på pannkakstårta med ”möglig” grädde och jordgubbsblod. Allt för att göra både bakterier och zombies glada.

Kunskapen kring kroppen och vad vi behöver för att må bra har ökat hos vår barngrupp. Vi har sett och reflekterat kring förmågan att förstå ämnet bakterier, då de inte syns. Här går en tydlig gräns mellan de yngre och de äldre barnen i gruppen. Men när vi nu arbetet med ämnet en tid och samtalat en hel del kring tex vikten av att tvätta händer mm, så tycks kunskapen ha landat hos alla våra barn.

Under vårterminens start har vi spanat efter ett nya intressen hos barnen som vi kan använda för att jobba vidare med hållbart utveckling. Detta har lett in oss på ämnet bajs. Vi har hittat bajs i naturen, format bajs i lera och gjort ett ”gissa-bajset-skåp”. Vi har även skapat ett ”laboratorium” med ljusbord och förstoringsglas, samt utställningssal, där vi kan jobba vidare med våra undersökningar. 

Vi har nyligen introducerat mikroskopäggen och undersökt spillning från skogen. Barnen har uppmärksammat att vi ser bakterier (?), vilket blir en naturlig koppling för dem till höstens arbete! 

 

Barn är experter på att ställa fyndiga och spännande frågor, så kanske är det någon av barnen som bidrar med en fråga som skulle kunna användas som generativ fråga för temat. Det kan då vara aktuellt att komplettera eller byta ut er första generativa fråga mot barnets.

Specifika mål

1d: BARNENS FÖRSTÅELSE

Vad är det barngruppen ska få möjlighet att förstå under processen?

Förståelse: 

- för hur de kan kommunicera, dvs både lyssna, berätta (uttrycka sina åsikter och behov) och reflektera på ett socialt hållbart sätt.

- för att de genom sina val kan påverka hur de bidrar till en hållbar miljömässig utveckling.

- för vad som påverkar kroppen, hälsan och välbefinnandet, både sitt egna och andras.

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

Projektet ska ge barngruppen möjlighet att utveckla förmåga att;

- på ett socialt hållbart sätt uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

- göra medvetna val som bidrar till en social och miljömässigt hållbar utveckling.

- medvetet påverka sin egen hälsa och sitt eget välbefinnande.

 

1f: BARNENS BEGREPP

 Vilka begrepp är det barngruppen ska få möjlighet att lära sig under processen?

- Hållbar

- Utveckling

- Hälsa (välmående)

- Påverka

- Respekt

- Omtanke

- Rättvisa

 

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

I arbetsprocessen kommer vi att behöva använda olika typer av förhållningssätt och dialogformer. Barnen behöver få tillfälle att både lyssna och berätta, reflektera, konversera och debattera. Här handlar det om att få tillfälle att möta begreppen (se 1f) i relevanta situationer. Vi behöver kunna ta instruktioner och lyssna på fakta, för att ha detta med oss när vi alla tillsammans är i det som ska få mest fokus, dvs att undersöka och utforska.

Undervisningsmiljön som vi erbjuder barnen innehåller en mix av allmän undervisningsmiljö och den scaffholding-stöttande undervisningsmiljön. Den senare ska alltid vara det vi strävar mot. Vi använder "Blooms reviderade taxonomi" vid våra grupptillfällen för att synliggöra vilka kunskaps- och kognitiva processdimensioner vi får med i våra undervisningsstunder.

Vi arbetar mycket med öppna frågor. Alla barns röster skall bli hörda, vi arbetar med att skapa forum för detta vid varje grupptillfälle. 

Hur främjar vi likvärdighet och jämställdhet? Etc... Här blir det viktigt att beakta de utvecklingsområden ni satt upp i det systematiska kvalitetsarbetet.

Arbetslagets förhållningssätt: Höga förväntningar, alla kan på sitt sätt, hjälp mig att göra det själv. Det vi gör ska ha agens för barnen.

Vetenskaplig grund: Vygotski, PDZ, sociokulturellt lärande, det kompetenta barnet. Transdiciplinärt lärande.

 

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:

- Vi söker mer information kring främst kroppen, hälsa och välmående för att kunna spinna vidare på barnens funderingar. Vi söker även fler utmanande aktiviteter.

- Utifrån vilka vägar barnens intressen tar, väljer vi vilken typ av kunskap vi behöver utveckla, t ex skulle det kunna handla om att födjupa våra kunskaper kring Barnkonventionen.

- Vi vidareutbildar oss via höstens nätverk  kring Lpfö18.

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

2a: KRITERIER

Kriterier: Se matris nedan. Återkopplas under reflektionerna. (Finns i pappersform i reflektionspärmen.)

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

 

Mål 1 ur vår arbetsplan: Barnen utövar inflytande genom att de deltar i sina egna lärprocesser som synliggörs i dokumentationer samt att barnen är aktiva och deltagande i lärmiljöns utformning.  

- Vi kollar av med checklista och reflektionsprotokoll att alla barn varit delaktiga i att utveckla dokumentationen av vårt projekt. 

- Varje barns delaktighet i utformning av miljön (i relation till projektet) checkas av via unikum.

 

Mål 2 ur vår arbetsplan: Barn ges möjlighet till en stimulerande miljö där förutsättningarna finns att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur.  

- Vi gör barnintervjuer där projektrelaterade frågor finns med under oktober. Dessa frågor ställer vi även i maj för att se utvecklingen. 

- Vi dokumenterar användning av litteratur kopplat till projektet i våra reflektionsprotokoll, i lärloggar och på dokumentationsytor på avdelningen. Avstämning på Kvalitetsdag och utvärdering på utvärderingsdagen. 

 

 (Planera en rolig och meningsfull utvärderingsaktivitet att genomföra på slutet av temat och/eller en formativ utvärdering att genomföra under processens gång. (Läs mer sid 158 - 162))

Utvärderingssätt:

Barnintervjuer oktober och maj.

Förståelsekartor och matriser

Genomgång av lärloggar i Unikum

 

3. AKTIVITETSPLAN

- Vi har börjat med att pröva olika ingångar kring ämnet Hållbar utveckling, vad som behövs för att hålla tillsammans, för att må bra. Utifrån observationer kring barnens intressen har vi konstaterat att många samtal, lekar och funderingar har kretsat kring kroppen, hur man mår och sjukhuslekar. Därifrån har vi gjort valet att ha grupparbeten dels med känslor utifrån en bok, dels med kroppen och vår fysik.

- Vi har konstaterat att kroppen och livet på ett påtagligt sätt fångar en stor del av barnens intresse och därmed kommer detta bli vår ingång till Hållbar utveckling. Genom att starta i jaget, det egna måendet, behoven, känslorna mm. kan vi sedan ta klivet ut till kompisar, gruppen och sedan vidare till samhället och världen.

- För att arbeta med social utveckling och begreppen "påverka", "respekt mm. arbetar vi med tydliga rutiner och med att ge plats för var och en att uttrycka sig och lyssna in varandra.

- Konkret skapande, utveckla lekmiljö tillsammans, fundera kring hur kroppen är uppbyggd och vad den behöver för att må bra.

- Bygga hållbart och dokumentera det

- (Aktivitet ur arbetsplanen) Vi väljer litteratur tillsammans med barnen utifrån projektet när vi lånar böcker från biblioteket och högläser samt söker kunskap. Vi arbetar vidare utifrån det vi läst i våra projektgrupper.  

- Vi gör egna böcker på olika sätt, analogt och digitalt.

- (Aktivitet ur arbetsplanen) Alla barn är delaktiga i att ”bygga upp” sin projektvägg i avdelningens kök. Detta dokumenteras i checklista och reflektionsprotokoll. 

- (Aktivitet ur arbetsplanen) Barnen skapar/iordningställer material, främst utifrån projektet. Detta dokumenteras i/till reflektion.

 

3a: STARTAKTIVITET

Vi har startat upp med att rita vad som finns i kroppen och med att leka sjukhus.

Vi fortsätter med att skapa "sjukhusintredning och utrustning" för att göra barnen delaktiga i utformning av miljön.

Vi kan tänka oss vidare vägar att gå, såsom att vi funderar vidare kring maten, dess väg till och genom kroppen, förändringar i vår generativa fråga, tex hur mår VI...

(Läs mer sid 164 - 172)

 

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Varje grupptillfälle startar med återkoppling med stöd av dokumentationen från tidigare tillfällen. På varje reflektion samlar vi tankar, synliggör lärprocesser och planerar vidare för kommande vecka.  inför varje grupptillfälle göre en enklare planering som sätts upp i vårt kök, så att alla på avdelningen kan "hoppa in" utifall någon pedagog blir sjuk.

Barnens tankar, frågor och hypoteser synliggörs på projektväggen.

 

3c: LÄRMILJÖ

- Vi startar upp i projektgrupp med (smajlisar för) att uttrycka tankar och åsikter och koppla aktiviteterna till "Hur mår jag varför då?".

- Vi reflekterar kring vad vi gjorde förra gången, ser dokumentation, återkopplar till vad vi sagt att vi skulle arbeta vidare med.

- Har vi det material vi behöver för dagens uppgift/utmaning? Annars hjälps vi åt att ordna det.

- Genomförande av aktivitet.

- Vi avrundar med att samlas om fundera kring vad vi lärt och och hur vi vill arbeta vidare nästa gång. Eventuellt gör vi lärloggar.

 

  (Läs mer sid 173 - 179)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  

 

Kopplingar till läroplanen

  • nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
    Lpfö 18
  • förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
    Lpfö 18
  • förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
    Lpfö 18
  • förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
    Lpfö 18
  • förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
    Lpfö 18
  • upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
    Lpfö 18
  • ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,
    Lpfö 18
  • skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, och
    Lpfö 18
  • får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.
    Lpfö 18
  • förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,
    Lpfö 18

Matriser

Matris för uppföljning av barnens förståelse

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Förståelse för hur de kan kommunicera, dvs både lyssna, berätta (uttrycka sina åsikter och behov) och reflektera på ett socialt hållbart sätt.
Barnet har en förståelse för att det finns olika samtalsforum på förskolan där alla ska få möjlighet komma till tals.
Barnet har förståelse för att det jag gör påverkar samtalet och den egna situationen.
Det förekommer respektfullt lyssnande och samtal i de forum som erbjuds på förskolan.
Förståele för vad som påverkar kroppen, hälsan och välbefinnandet, både sitt egna och andras.
Reflekterar kring sina egna och andras behov.
Påvisar förståelse kring hur behov kan mötas.
Barnen uttrycker och följer sina basala behov. Respekterar sina egna och andras behov.

Matris för uppföljning av barnens förmågor

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Förmåga att på ett socialt hållbart sätt uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation
Barnet uttrycker sig.
Barnet har hittat en strategi för att uttrycka sig på ett sätt som påverka dess situation positivt
Barnen framför sina tankar och åsikter med respekt för sin omgivning.
Förmåga att göra medvetna val som bidrar till en miljömässigt hållbar utveckling
Barnet uppmärksammar att vi genom hur vi hanterar miljö och vårt material påverkar miljön.
Barnen gör ibland medvetna miljöval.
Barnen visar i samtal och handling medvetenhet kring att deras val påverkar vår miljö.
Förmåga att medvetet påverka sin egen hälsa och sitt eget välbefinnande.
Reflekterar kring sina egna och andras behov.
Påvisar förståelse kring hur behov kan mötas. Vad behöver en människa för att må bra?
Barnen uttrycker och följer sina basala behov. Respekterar sina egna och andras behov.

Begrepp

Samma kriterier för alla begrepp.
Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Hållbar
Pedagogerna använder begreppen på ett medvetet och tydligt sätt
Begreppen dyker ibland upp i barnens samtal .
Begreppen är ofta förekommande i vår grupp.
Utveckling
Hälsa (välmående)
Påverka
Respekt
Omtanke
Rättvisa

Reflektionsfrågor

Vad har hänt sedan förra gången?
Vad har vi gjort? Vad har vi sett?
Reflektioner
Hur gick det? Varför blev det så? Hur reagerade barnen på det vi gjorde? Vad fångade barnen? Vad behövde barnen för uppmuntran och stöttning? Hur fungerade lärmiljön som stöd för processen? Hade barnen tillräcklig kunskap för uppgiften? Vilka strategier använde barnen? Vilka barn var delaktiga? Vilka reflektioner gjorde barnen? På vilket sätt bidrog vi pedagoger till barnens lärande?
Vilket lärande ser vi?
Vad är det barnen försöker förstå? Vad verkar de vilja undersöka? Vad vill vi som pedagoger att barnen ska förstå? Arbetar vi mot de mål som är uppsatta? Hur använder sig barnen av varandra i sitt utforskande?
Hur går vi vidare?
Vad och hur ska vi utmana? Vad tror vi kan vara meningsfullt för barnen? Vilka fler språk och uttryckssätt kan vi erbjuda barnen? Vilka material och vilken miljö ska vi erbjuda barnen? Vilka fakta behöver vi pedagoger söka för att komma vidare? Hur kan vi få vårdnadshavarna delaktiga? Vilka arbetssätt och förhållningssätt ska vi använda? Vilka kunskaper behöver vi pedagoger för att kunna utmana barnen vidare?
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: