👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Återberättande text år 4

Skapad 2019-09-09 21:17 i Kungsholmens grundskola Stockholm Grundskolor
Skrivrummet Återberättande text
Grundskola 4 Svenska
När du berättar eller skriver om något som har hänt dig själv eller någon annan kallas det för en återberättande text. Du kan återberätta en bra film du sett eller ett roligt skolbesök. Ofta återberättar vi händelser varje dag - utan att tänka på att vi gör det.

Innehåll

Vi kommer under vecka 35-42  arbeta med texttypen "Återberättande text".

Du kommer att lära dig hur återberättande texter är uppbyggda och vad du ska tänka på när man planerar en återberättande text. Vi kommer att avsluta arbetsområdet med att du på egen hand får skriva en återberättande text.

Till återberättande texter hör: dagbokstexter, redovisningar, rapporter, artiklar och biografier.

Arbetssätt

Steg 1 Klassen arbetar gemensamt med modelltexter och att lära sig känna igen en återberättande texts struktur, med inledning (vem, var, när, varför) och kronologiskt återgivna händelser samt textbindning med hjälp av varierande tidsord. 

Steg 2  Vi arbetar gemensamt med de språkliga drag som används i återberättande text, som verb i preteritum och substantiv i singular och plural.  

Steg 3  Du ska använda det du lärt dig och bedöma tre återberättande texter. Ni planerar en återberättande text och berättar den sedan muntligt för en kamrat, som ger respons. 

Steg 4 Du planerar och skriver på egen hand en återberättande text om något du varit med om.

Bedömning

Du deltar i alla moment och gör alla övningar i skrivrummet.

Du visar din kunskap i din egna återberättande text. Texten kommer du och din lärare sedan tillsammans bedöma med hjälp av en checklista.

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    Sv
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
    Sv
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
    Sv
  • Centralt innehåll
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Sv  4-6
  • Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
    Sv  4-6
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
    Sv  4-6
  • Kunskapskrav
  • Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.
    Sv  E 6
  • I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.
    Sv  E 6
  • Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.
    Sv  E 6

Matriser

Sv
Återberättande text

Återberättande texter

Formulera sig och kommunicera i skrift. Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer. Eleven kan skriva olika slags texter med innehåll och fungerande struktur samt språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet.
Grundläggande kunskaper
Goda kunskaper
Mer än goda kunskaper
Struktur
Rubrik Strukturen går att följa. Någon styckeindelning finns.
Rubrik Strukturen är tydlig. Texten är indelad i några stycken som berättar om olika saker.
Rubrik Strukturen av texten fungerar väl. Texten blir lätt att följa. Texten delas in i stycken med olika områden.
Tidsord
Några stycken inleds med tidsord.
Meningarnas längd och ordföljd varierar. Tidsorden är till viss del varierade och gör texten något tydligare.
Meningarnas längd och ordföljd varieras. Skriver sammanhängande och varierat med hjälp av olika tidsord.
Stavning
Många ord stavas rätt. Det finns vissa återkommande stavfel. Stavningen stör inte förståelsen.
De flesta ord stavas rätt. Stavningen stör inte förståelsen.
De flesta ord stavas rätt.
Skiljetecken
Stor/liten bokstav används i viss utsträckning.
Stor/liten bokstav används nästan alltid rätt.
Stor/liten bokstav används alltid rätt.
Verb
Viss tempusvariation förekommer. Ändelser i preteritum saknas ibland: träffa istället för träffade. Enkla verb med viss variation.
Tempusvariation förekommer vid några tillfällen, ändelser saknas sällan. Verben är beskrivande och varierar till viss del.
Samma tempus (preteritum) används i hela texten. Tempusändelse finns alltid med. Verben är beskrivande och tydliga och varierar.
Inledning
Har med ett försök till inledning
Har en inledning som svarar på några av frågorna vem? vad? var? när? varför?
Har en tydlig inledning som svarar på frågorna vem? vad? var? när? varför?
Händelser
Har med enstaka händelser som delvis står i kronologisk ordning.
Har med flera händelser varav de flesta står i kronologisk ordning. Innehållet ger information om det som hänt.
Har med flera händelser och alla står i kronologisk ordning, Innehållet är varierat och ger god information om vad som hänt.
Sammanfattning
Har med en antydan till avslut.
Har med en avslutning som försöker sammanfatta texten.
Har med en klar avslutning som tydligt sammanfattar texten.