Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Fysik åk 8 - El och magnetism samt ljud och ljus
Innehåll
|
vecka |
innehåll |
Sidor i boken |
Övrig information |
|
34 |
Introduktion |
|
|
|
35 |
Elektrisk laddning, spänning och ström Elektrisk krets och resistens |
40-53 (Kapitel 2.1-2.2)
56-63 (Kapitel 2.3 och 2.4) |
|
|
36 |
Elsäkerhet, elektrisk energi Spänning, ström och resistans |
64-69 (Kapitel 2.5 och 2.6)
220-224 (Kapitel 8.1) |
|
|
37 |
Magnetism och elektromagneter Elmotor och generator |
225-233 (Kapitel 8.2-8.3)
236-241 (Kapitel 8.4) |
Test 1 – Laborations test, kap 8 |
|
38 |
Transformatorn |
242-245 (Kapitel 8.5) |
|
|
39 |
Ljud Toner och musik |
76-81 (Kapitel 3.1) 82-86 (Kapitel 3.2) |
Test 2 - Skriftligt prov, kap 2 och 8 |
|
40 |
Ljud – på gott och ont Ljusets utbredning och reflektion |
87-92 (Kapitel 3.3) 132-137 (Kapitel 5.1) |
|
|
41 |
Ljusets brytning Optiska instrument |
138-143 (Kapitel 5.2) 144-148 (Kapitel 5.3) |
Test 3 – Argumenterande text, kap 3 och 5 |
|
42 |
Ljus och färg |
149-160 (Kapitel 5.4) |
Test 4 – Skriftligt prov, kap 3 och 5 |
Arbetsområde 1: El och magnetism (Kapitel 2 och 8)
Bedömningsmoment:
Test 1 – Laborationstest, systematisk undersökning med rapport, kap 8
Test 2 – Skriftligt prov, kapitel 2 och 8
Arbetsområde 2: Ljud och ljus (Kapitel 3 och 5)
Bedömningsmoment:
Test 3 – Argumenterande text, kapitel 3 och 5
Test 4 – Skriftligt prov, kapitel 3 och 5
Centralt innehåll för arbetsområde 1 och 2:
· Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.
· Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.
· Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang.
· Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.
· Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
· Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.
· Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
|
Test 1 - Laborationstest |
||
|
E |
C |
A |
|
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier.
Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. |
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier.
Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. |
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och teorier.
Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. |
|
Test 2 – skriftligt prov, kap 2 och 8 |
||
|
E |
C |
A |
|
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband.
Eleven använder fysikaliska modeller på ett i huvudsak fungerande sätt för att beskriva och ge exempel på partiklar och strålning. |
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband.
Eleven använder fysikaliska modeller på ett relativt väl fungerande sätt för att förklara och visa på samband kring partiklar och strålning. |
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband.
Eleven använder fysikaliska modeller på ett väl fungerande sätt för att förklara och generalisera kring partiklar och strålning. |
|
Test 3 – Argumenterande text, kap 3 och 5 |
||
|
E |
C |
A |
|
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. |
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. |
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. |
|
Test 4 – skriftligt prov, kap 3 och 5 |
||
|
E |
C |
A |
|
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med ljus och ljud och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband.
Eleven använder fysikaliska modeller på ett i huvudsak fungerande sätt för att beskriva och ge exempel på partiklar och strålning. |
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med ljus och ljud och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband.
Eleven använder fysikaliska modeller på ett relativt väl fungerande sätt för att förklara och visa på samband kring partiklar och strålning. |
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med ljus och ljud och visar då på komplexa fysikaliska samband.
Eleven använder fysikaliska modeller på ett väl fungerande sätt för att förklara och generalisera kring partiklar och strålning. |
