Utvecklingsplan 2019-2020

Här är våra utvecklingsområden för verksamhetsåret 2019-2020

Utvecklingsområde 1

Nuläge:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling / Bemötande och förhållningssätt:

Det gångna årets kartläggning visar att följande behov är angelägna:

• Skapande (revidering) av plan mot diskriminering och kränkande behandlning.
• Processarbete med "tidiga insatser" utifrån den reviderade läroplanen.
• Det råder inte en full likvärdighet i förhållningssätt och bemötande mellan förskolor och avdelningar. Området är centralt på följande plan; mellan vuxen-vuxen, barn-vuxen och barn-barn.

Förväntade effekter:

Kort sikt:

• Att likabehandlingsgruppen kan presentera uppslag till planens innehåll och form.

Lång sikt:

• Att implementera planen och att den intimt hänger samman med den reviderade läroplanens intentioner kring Tidiga insatser.
• Att alla erbjuds ett likvärdigt förhållningssätt och bemötande med utgångspunkt i planens intentioner.
• att vardagsarbetet upplevs genomsyras av ett uppbyggande förhållningssätt och där mod och tillit utvecklas och blir de bärande känslorna hos alla.
• resultaten i föräldrar enkäten visar på mkt goda resultat kopplat till förhållningssätt och bemötande.

Hur:

Barnhälsoteam och Likabehandlingsgrupp

• Start av två nya forum; barnhälsoteam och Likabehandlingsgrupp på respektive förskola. Leds initialt av specialpedagoger och utvecklare från Kärnhuset och på längre sikt av utsed lärledare lokalt/förskola.
• Under ht - 19 två mötestillfällen/grupp och under vt- 20 fyra tillfällen/grupp á 1.5 timma/tillfälle.
• Redovisning och implementering av arbetet (involvera all personal) sker löpande vid månadskonferenser och studiedagar.

Avdelningsplanering

• Förhållningssätt och bemötande finns som en stående punkt på dagordningen. Avdelningen lyfter dilemman om kan lösas tillsammans/enskilt.

Uppföljning:

Juni - 20

• Utvärdering av planens (utkast) innehåll och form vid studiedag.
• Utvärdering av arbetet ,ed Tidigare Insatser vid studiedag.

Särskilt ansvar för uppföljningen har lärledare, specialpedagoger och rektor.

Utvecklingsområde 2

Nuläge:

Matematik

Det gångna läsårets kartläggningar visar att den teoretiska och praktiska kompetensen inom matematikområdet behöver stärkas. Dokumentation upplevs tydligt som svårbemästrat. Unervisning upplevs inte likvärdig mellan avdelnigar och förskolor.

Form och utgångspunkt gör genomförande av matematikundervisningen bör utgå från lek, kreativitet och nyfikenhet.

Förväntade effekter:

Kort sikt

• Att stärka förskolans undervisningskompetens i planering och genomförande av matematik (kopplat till matematiska målbilder).
• Att varje förskollärare kan lyfta fram minst ett exempel på planering i den gemensamma GPP-mallen och planeringsmallen.
• Att förskolan kan ge ett flertal exempel på arbete med matematik i vardagssituationer.
• Att arbetet utgår från lek och rörelse där utgångspunkten i aktiviteterna präglas av lust och nyfikenhet med och för barnen.

Lång sikt

• Att varje förskollärare an visa exempel på systematik i dokumentation, uppföljning och utvärdering av mål och syften utifrån arbetet med matematik.
• Att barnen erbjuds en likvärdig undervisning oavsett avdelning och förskola.

Hur:

• Utvecklingsgruppen (3.23h/mån): innehåll och form planeras i utvecklingsgruppen.
• Månadsmöten (2h/mån): utvecklingsgruppens medlemmar planerar och genomför initierings- och implementeringsarbete på respektive förskola.
• Avdelningsplanering (1.5h/v): matematik finns med som en stående punkt på dagordningen. Mötesdeltagarna har med sig olika uppgifter/uppdrag som ska genomföras tillsammans eller enskilt. Avdelningen diskuterar även frågeställningar och innehåll som har behandlats i utvecklingsgruppen.

Uppföljning:

December - 19

• Uppföljning i utvecklingsgruppen.

Juni - 20

• Individuell enkät + utvärdering i utvecklingsgruppen och personalgruppen (månadsmöte).

Särskilt ansvar för uppföljningen har lärledare, specialpedagoger, utvecklare och rektor.

Utvecklingsområde 3

Nuläge:

Dokumentation och kommunikation:

Det gångna årets kartläggning visar att planeringar i relativ liten utsträckning publiceras på Unikum. Det råder även en viss osäkerhet kring vad som ska formuleras i barns lärloggar. Osäkerhet i den tekniska kompetensen finns även i personalgruppen kopplat till unikum, vilket också gäller hantering av digital dokumentation och kommunikation rent allmänt. Pedagoger uttrycker även att de på ett tydligare sätt än idag vill kunna synliggöra undervisningens röda tråd för såväl barn, vårdnadshavare som övriga pedagoger på förskolan.

Förväntade effekter:

Kort sikt:

• Att varje avdelning har lagt ut minst en planering under höstterminen i Unikum.
• Att varje barn har minst en publicerad dokumentation i sin lärlogg dec - 19.
• Att flertalet pedagoger upplever Unikum som ett stöd i det dagliga arbetet i förhållande till juni - 19.
• Att de som upplever all digital hantering som svårbemästrad har påbörjat sitt lärande under ht - 19.
• Att personalen kan ge kvalitativa exempel på samarbete där den löpande kommunikationen varit nyckeln till framgången.

Lång sikt:

• Pedagogerna har fördjupat och utvecklat sina kunskaper om lärloggens och planeringens innehåll kopplat till Unikum jämfört med juni - 19.
• Pedagogerna känner sig säkra på vad som ska skrivas i barns lärloggar.
• Barnen är delaktiga i sin dokumentation på lärloggen.

Hur:

Stöd via Datastudion

• Personal i behov av stöd kring Unikum/annat digitalt stöd bokar in tid på Datastudion.

Avdelningsplanering:

• Unikum finns med som en stående punkt på dagordningen. Mötesdeltagarna har med sig uppgifter/uppdrag som ska genomföras tillsammans eller enskilt.

Studiedagar

• Fortbildningsinsatser i Unikum genomförs under läsåret.

Uppföljning:

Kontinuerligt:

• Kontinuerlig uppföljning vid planeringstid.
• Kontinuerlig uppföljning och feedback av rektor.

Juni - 20:

• Individuell enkät.

Särskilt ansvar för uppföljningen har lärledare, specialpedagoger, utvecklare och rektor.