Jorden vi lever på

I det här området kommer du att lära dig mer om jorden vi lever på. Hur är våra minsta beståndsdelar uppbyggda och vad är egentligen liv? Hur samarbetar eller konkurrerar allt levande med varandra i naturen? Dessa och många fler frågor kommer du att få svar på efter att vi arbetat med detta tema.

Arbetsområden:

Kemi - kemins grunder

Efter avslutat arbetsområde ska du känna till:

 

• några ämnens olika egenskaper.
• vad en atom är och hur de är uppbyggda
• vad en molekyl är
• vad ett grundämne är och känna till några grundämnens kemiska beteckning.
• vad en kemisk förening är.
• känna till det periodiska systemet
• ämnens tre former; fast, flytande och gas, och vad som händer med molekylerna under dessa faser.
• vad en blandning är
• olika sorters blandningar och deras egenskaper
• olika lösningsmedel
• olika separationsmetoder 

 Biologi - Vad är liv och hur ser samspel i naturen ut?

Efter avslutat arbetsområde ska du känna till:

 

• egenskaper som utmärker levande varelser
• växtceller och djurceller; levande organismers uppbyggnad
• hur levande organismer grupperas och sorteras
• hur fotosyntes och cellandning fungerar och hänger ihop
• vad djur och växter konkurrerar om
• hur djur och växter samarbetar
• djur och växters försvar mot fiender.

Fysik - Mått och materia

Efter avslutat arbetsområde ska du känna till:

• vad som menas med och vilka som är våra vanligaste enheter
•  vad som menas med massa och volym
• begreppet materia och densitet
• några material som flyter och sjunker i vatten
• att alla ämnen består av atomer och molekyler

Begrepp:

Efter avslutat arbetsområde ska du känna till dessa begrepp:

Kemi:

Farosymbol, materia, atom, molekyl, grundämne, kemisk förening, kemiskt tecken, kemisk formel, periodiska systemet, egenskaper, fast form, flytande form, gasform, smältpunkt, kokpunkt, fryspunkt, kondensationspunkt, densitet, magnetisk, blandning, lösning, lösningsmedel, mättad lösning, legering, emulsion, uppslamning, sedimentering, filtrering, extrahering, indunstning, destillering, fysikalisk förändring, kemisk reaktion 

Fysik:

enhet, volym, massa, storhet, prefix, atom, molekyl, materia, densitet

Biologi:

cell, organism, växtcell, djurcell, DNA, art, släkte, familj, fotosyntes, klorofyll, cellandning, cellulosa, nisch, samspel, konkurrens, specialist, allätare, revir, flock, symbios, parasit, försvar, kamouflage, mimikry

Arbetssätt

Genomgångar, uppgifter – enskilt och i grupp, film, samtal och diskussion, laborationer.

Bedömning

Jag kommer bedöma din förmåga att:

 

• visa kunskaper om materiens uppbyggnad: hur du kan förklara och visa samband.
•  använda dina kunskaper i kemi/fysik/biologi för att ta ställning kring frågor som berör ämnet

• Använda och förstå kemiska/fysikaliska/biologiska begrepp, teorier och modeller.

• använda utrustning under laborationer.

• dokumentera resultat från en laboration i en laborationsrapport.

• dra slutsatser utifrån ditt resultat i laborationer och koppla slutsatsen till fakta.

• föra resonemang om resultatens rimlighet och felkällor. 

Bedömningen baseras på:

• Samtal och diskussioner under lektionstid.

• Utförandet av laborationer.

• Laborationsrapporter.

• Prov.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

• Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
• Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
• Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
• De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
• Separations-och analys metoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.