Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Lek och lärande mot en hållbar utveckling

Skapad 2019-09-12 15:51 i Skogsgläntans förskola Hörby
Förskola
Barn söker kunskap genom att få utforska, skapa, leka och även genom ett socialt samspel. Leken är en central del i barns lärande. Barnen ges möjlighet att påverka sin framtid och inger hopp och en framtidstro om en hållbar framtid.

Innehåll

 

Nationellt mål:
Lpfö-18

Ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnens tillit till sin egen förmåga

Syfte:

Alla behöver samarbeta i dialog för vår planets framtid och vill ge barnen förutsättning som ger hopp och en framtidstro. Med hållbar utveckling tänker vi ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet och att det är alla individers ansvar och delaktighet. Barn söker kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande. Vi vill att barnen ska ges möjlighet att söka kunskap om hur de kan påverka den framtid som de är på väg mot.

 Innehåll:

Odla

Barnen vill prova att odla de morötter vi hade med för att visa hur moroten växer med blast. Vi skär bort den vissna blasten. Barnen säger att vi behöver jord att sätta morötterna i, vatten och även sol.

Vad tror no kommer att hända?

-de blir större

-de blir fler

-de kommer att mögla

-ingenting

Vi får väl se...….

                                                                                                                        

Barnens reflektion

Ett av barnen tittar ut......- jag tror jag ser en morot som är smutsig

Vi går ut (fyra barn) för att se vad som hänt.

- den är svart här, säger ett barn och pekar på moroten

- jorden är helt smulig, den vill ha vatten

- titta, säger ett barn och drar upp en av morötterna som fastnat lite. Vi tittar lite närmre på den.

- den har svansar

- det är rötterna, säger ett av barnen

- kolla denna är helt viken,  säger ett barn och pekar på en morot som är böjd

vi hämtar vatten, vattnar och går in för att berätta för kompisarna

Reflektion / Analys

Vi ser att även de barn som är ganska säkra på att det måste till frö för att det ska komma nya morötter är ändå något nyfikna och inte helt säkra på vad som ska hända. Vi såg också att rötterna växer då de får jord, sol och vatten. Den som var böjd var den moroten som var svart och det var ju som ett barn trodde innan, det var mögel. 
Vi ser att barnen är intresserade av vad som händer och pratar mer och mer kring sina tankar. De är också nyfikna på vad som ska hända. Sommarskuggan och hans uppdrag pratar de mycket om, även de allra minsta barnen hör vi prata om sommarskuggan. De kan vara läskigt ,en det är spännande. När vi hör dom prata med varandra kan vi höra....det är bara en människa och att han är busig.

Hur går vi vidare

Barnen funderar på vart maten vi äter kommer ifrån. Växer köttbullar i träd?
Vi tittar lite snabbt på frukt och bär för att sedan gå över till våra olika djur.

Grönsaker

Vi har tagit hjälp av sommarskuggan som kommer med olika uppdrag till barnen för att få fart på projektet. Tanken är att vi tar något som vi ser intresserar barnen (sommarskuggan) för att fånga deras intresse för en hållbar utveckling. 

Sommarskuggan kommer med brev och sitt skuggslem. Denna veckan skrev han ett brev till barnen om att han älskade en viss grönsak. Morot. Uppdraget var att barnen skulle forska mer om just moroten och även hitta sina egna favoriter i grönsakslandet. Vi tittar närmre på moroten, var den kommer ifrån, hur den växer, vi smakar på den och barnen fick även skapa ett grönsaksland med morötter.

Barnens reflektioner

Var kommer moroten ifrån och hur växer den?

-från kaninens mage

-från jorden

-grönsakslandet

-den har svans

Vi tittar tillsammans på programmet "Hasses trädgård" för att få mer information.

-morötter behöver jord

-och nötter (frö)

-de måste ha vatten

-SOL, vi måste ha sol

Reflektion / Analys

Vi ville fånga barnens intresse med sommarskuggan och att de skulle bli så bra hade vi kanske inte räknat med. De är intresserade och ser det som så spännande med vilket uppdrag han kommer med och var finns han egentligen. Uppdraget med morötter har fått barnen att fundera och även spekulera över hur det växer och vad som växer.

Hur går vi vidare

Barnen vill plantera morötterna i jorden med vatten och som och se vad som händer.

Skapande

Barnen har att välja mellan stenar eller pinnar att skapa med. Det finns färg på bordet, gul, grön och vit att välja på. Materialet har de tagit in från vår utevistelse från tidigare skogspromenad. Då de målat får deras alster torka. Då de torkat får barnen hitta sitt alster och berätta vad de skapat. Vi tittar på dokumentation från själva skapandet. Det sker så att en och en får titta på sin dokumentation för att hitta sitt alster och jämföra med bilden.

Barnens reflektioner

- jag målade med grönt, då måste det vara min

- titta, jag hade gul

-men min var ju ljusgrön (och stenen har blivit mörkare när den torkat)

- jag har på mig min hajtröja, säger ett barn då vi ska leta rätt på rätt pinne

Ett barn tar en sten och lägger den på sin bild för att jämföra storleken och något barn jämför formen på de målade stenarna och formen som bilden visar.

Reflektion / analys

En del barn är mycket säkra på vad de gjort och varför de valde att göra just så. En del behöver fortfarande vägledning att reflektera på själva görandet och inte på Vem som vissas på bilden.

Vi ser att barnen fick syn på att färgen då de målade ändrades och var inte lika lätt att hitta då den torkat och att färgerna liksom flyter ihop. Ett upptäckande i sig. 

De upptäckte olika sätt att hitta sitt alster då det inte gick att förlita sig helt på färgen. Jämföra storlek och form.

Hur går vi vidare

Just detta skapande får barnen ta med sig hem.

Vi introducerar en "ny" figur som får agera uppdragsfigur till vidare hållbart arbete. Allt efter barnens intresse.

Miljöhjältar

I veckan pratar vi om hur vi kan bli miljöhjältar, hur vi kan påverka med små medel och med tanke på Earth Hour som är på lördag. 
Duscha istället för att bada. Släcka lampan då vi lämnar ett rum, det finns även en sång vi sjunger om det.  Plocka upp plast (skräp) som hamnat i naturen. Lämna på återvinningen. 
De flesta barnen berättar att de brukar bada, ett fåtal duschar. 

Vi går ut i skogen för att se om vi hittar skräp och barnen hittar en massa plast. 
Deras kommentarer:

- djur kan fastna

- det ska inte ligga här

- hjälp.....en spindel

- den bor här

- vi måste ta detta

Vi tar med oss all plast hem och det blir en hel påse på bara en liten yta i skogen.

- vi kan den nya sången

- vi kan lära er

De barn som varit här dagen innan berättar för de barn som inte var här. Vi sjunger sången om att släcka lampan då vi lämnar ett rum för att spara energi och vårt planet.

- jag släcker alltid lampan

- mitt batteri är slut i min lampa

Barnens tankar och reflektioner

 

Reflektion / analys

Det är få barn på förskolan just nu. De som är här visar ett intresse för att agera miljöhjälte och de är insatta i varför vi behöver tänka på vår planet. De har intressanta tankar på vad vi ska vara rädda om....djur....spara ström och vatten. Något som vi ser tydligt är att då vi gör denna form av aktivitet är alla barnen med och hjälper till. Det tar vi som ett tecken på stort intresse. 

Hur går vi vidare

 

Känslor (sidospår)

Vi pratar olika känslor i veckan. 

Hur känns en känsla?
Får jag känna så?
Hur känns det när.....? Har känslor färg eller smak?

Barnen får klippa ut från tidningar olika känslor. Vi använder våra känsloballonger för att förstärka känslan och ger barnen ett verktyg att hitta ett uttryck för känslan. 
Syftet är att barnen ska få undersöka hur andra kan känna och få till sig att det är helt okej att känna så som jag gör. 
Vi får vara arga, glada, sura, ledsna, förvånade, irriterade och ja allt....

Barnens reflektioner

Barnen får berätta om de bilder de valt att klippa ut. Vi pratar även om de två känslor vi valt och hur det kan kännas i kroppen.

Glad

- bra

- bästa vänner

Ledsen/ arg

- jag vill köra på saker

- jag vill skrika

- inte bra

Bilderna de klipper ut 

Glad

- glad (mun som skrattar)

- kompisar

- djur

Ledsen

- läskigt

- ett hjärta som är sönder

- jag tycker inte om spöke, de är läskiga

 

Reflektion / analys

En del av barnen är inte alls med i diskussionen om känslor. En del har svårt att delge hur det känns i kroppen. De som delger oss andra i samling berättar hur de agerar eller vill agera när de är glada eller arga. En del barn kopplar samman känslan arg och ledsen med att man är rädd.

 

Hur går vi vidare

Ständigt återkommande vid behov.

 

Barnen får dokumentera sitt egna träd

På vår promenad hade vi som uppgift att hitta ett träd i närområdet som vi kan följa och dokumentera. Barnen var överens om att vi skulle dokumentera en stor ek som finns i närheten av förskolan.
 

Barnens reflektion

Barnen tittar gemensamt på bilden av trädet de valt och berättar att det finns inga blad på trädet och det är för att det är vinter. Ett av barnen hittar ett blad lite längre upp på trädet och vi undrar varför. 


- de andra bladen har blåst ner av vinden för att det är vinter men det här har inte vinden hittat.

- titta här är slime.....

- det är en svamp

- det var jag som hittade det, säger ett av barnen

- äckligt, tycker ett av barnen som också kände på det gula på trädet

- jag hittade ett ägg i trädet (en hatt av ett ekollon som hängde kvar på en gren)

Reflektion / analys

Barnen visar stort intresse av ”vårt” träd. De delger sina idéer om varför trädet ser ut som det gör. Bilden av trädet hänger tillgängligt för barnen att titta på när som. En del av barnen har tecknat sin egen version av trädet. 

Hur går vi vidare

Vi fortsätter att utforska trädet och följer årstidernas förändring av trädet.

 

Barnen får undersöka naturmaterial i ny miljö

I byggrummet har material som barnen själv fått plocka in kommit fram. Det är mestadels okodat naturmaterial. Stenar, pinnar, andra träsaker och även djur har flyttat in i miljön. Vi tittar på hur barnen utforskar materialet och även vilket samspel som sker barnen emellan.

Barnens reflektion

Då får reflektera över den nya miljön som växt fram sitter vi i helgrupp. Barnen får räcka upp handen allt eftersom deras tankar kommer. De får tänka fritt om hur det är att undersöka det nya materialet. De flesta tycker det är spännande att få bygga med stenarna, de berättar att pinnarna använder de till djuren. En del barn ser kojan som ett spännande inslag då de leker ”mamma, pappa, barn”. I korgen med trämaterial har någon hittat något som de tycker ser lite konstigt ut men uttrycker att det är kul att leka med. De flesta är överens om att det är roligast att leka på pallen oavsett om det sker ett bygge eller en rollek.

Reflektion / Analys

Med det ” nya” materialet är vi medvetna om att det är försiktighet som gäller. Vi har pratat om det tillsammans med barnen och vi ser det som vilket lärandematerial som helst. Vi har sett så många olika nya möten som skett barnen emellan. Ett gäng med rollekar, enligt barnen är det en”mamma, pappa, barn” lek. Det vi ser är att barnen får olika karaktären bland annat olika husdjur som får agera uppe på pallen med pinnar och stenar. En annan grupp med barn använder materialet att bygga olika konstruktioner med, det är murar, staket och olika typer av byggnader. Vi ser nya möten och nya konstellationer av barn. Något barn vill gärna leka för sig själv ibland och väljer att ta in ”sitt” material och placera sig i kojan.

Hur går vi vidare

Vi fortsätter att vara uppmärksamma på denna lärmiljö och låter den vara levande.

Dock väljer vi att gå vidare i projektet. Vi väljer att på vår naturvandring där ett eller två barn samarbetar för att välja den väg vi alla ska gå tar med oss lärplattan för att hålla kvar barnens egna dokumentation. Vi ska hitta ett träd vi tänker följa och om eller hur det förändras. 

Samla eget byggmaterial (natur)

Vi går ut i skogen för att samla eget material att addera till vårt byggrum. Barnen har önskar sig nytt material att bygga med. Vi delar upp oss i fyra grupper, då barnen vill ta in pinnar....stora och små och även stenar.....stora och små. Det regnar då vi går ut och det är något klurigt att ta in pinnarna och att bära på pinnarna. Stenarna blir tunga speciellt de stora stenarna.

Barnens reflektion


Vi sitter i helgrupp och reflekterar över det insamlade materialet. Barnen är ganska överens om att det är hus de vill bygga med materialet. En del vill göra koja men något husliknande är de alla överens om att de vill bygga. De barnen som tagit in stenarna pratade om hur det gick till då de var ganska tunga. Ett av barnen kom på att om de hjälps åt att bära backen med stenar så blir det inte lika jobbigt och den andra backen ville ett av barnen bära själv......jag är stark, fick vi som kommentar. De som hämtade pinnar var inte lika roade av att bära in....pinnarna var hala och lite bökigt att bära på. 

Analys / Reflektion

Att reflektera tillsammans i helgrupp är svårt. Vi frågar och barnen känns osäkra på vad de ska svara. Det är ganska tyst men när vi slutar att fråga så pratar barnen mer än gärna om det de ser framför sig. Vad de vill använda materialet till och vem som bar vad och tillsammans med vem. 

Hur går vi vidare

Nu ska materialet torka och tvättas av för att sedan komma in och ta plats i vår ”nya byggmiljö”. Vi vill se hur barnen undersöker naurmaterial tillsammans med bygg....vi tar även in djur och natur i den miljön.

Dokumentation och reflektion

Vi gick ut på nytt i skogen för att två nya barn skulle få chans att dokumentera vad de och kompisarna önskade. Ett av de dokumenterande barnen väntade med lärplattan för att se om någon kompis hittade någon som de ansåg sig värt att dokumentera. Vi fick hjälpa och stötta dokumenteraren för att hitta kompisarna som var något ivriga och kallade på alla håll. Det fotades en hel del. Den andra dokumenteraren gick i väg en bit och fick syn på något som var värt att dokumentera.....något lite längre bort från skogen. En del kompisar drogs dit för att se vad som dokumenterades där. Väl på förskolan igen delade vi upp oss i två grupper. Dokumenterarna valde kompisar till "sin grupp" för att reflektera över deras dokumentation.

Barnens reflektion

Barnen sitter samlade runt lärplattan och turas om att bläddra bland bilderna, de får säga vad det är dom ser på bilderna.

- det är jag

- jag ser att det är xxxxxxx (namnet på en av kompisarna som håller ett föremål på bilden)

- det är min overall

- är det min tur att byta bild nu?

-nu nu nu vill jag säga något, får jag det?

- jag håller i en svamp

 

Analys / reflektion

Under själva aktiviteten ser vi att de anammat hur vi gjorde förra veckan och att de kan säga till den kompisen som håller i lärplattan om de vill ha något på foto. Vi ser också en annan säkerhet på hur de använder plattan.....kan vara att det är andra barn denna gången eller att de uppmärksammat hur vi tidigare har gjort. Här tänker vi på själva grejen med att dokumentera och att inte endast själv välja ut ett objekt utan att lyssna in kompisarna också. Dokumenteraren som gick iväg fick syn på en lastbil som körde lite längre bort och såg det som intressant att få med på sin dokumentation. Vid frågan av en pedagog om det gick att få med på bild fick vi svaret.....det är väl klart att jag kan.

Då det kommer till reflektionen ser vi att barnen är mer intresserade av vem som är med på bilden (även om vi  endast ser en hand och en liten bit av ett ytterplagg och inte själva barnet) än av själva föremålet som barnen faktiskt valt att dokumentera.

Hur går vi vidare

Förra veckan använde vi webbägget vid vår reflektion med barnen. De fick då ta med sig de dokumenterade föremålen med sig till förskolan och titta närmre på dom där. Detta hann vi inte riktigt med denna gången. Något vi tänker att vi provar igen nästa gång.

Digitalisering

Vi gick ut hela gruppen i skogen och lät två av barnen dokumentera genom att använda lärplattan som verktyg. De fotade på var sitt håll på olika sätt. När kom tillbaka tittade vi genom deras foto och barnen fick reflektera över bilderna.

Barnens reflektion

Gruppen tittade på bilderna och berättade vad de såg....ett träd, ett ormhål och en massa bär. Ett av barnen såg även ett hål som var fullt med lera. Ett av de barnen som dokumenterade var inte så säker på vad bilderna föreställde då de gick två och pratade om objekten. Däremot fick vi frågan om varför en del bilder vad suddiga.

De andra barnen valde att gå ensam och fota det som kändes intressant just då och kunde berätta vad bilden föreställde......det är havre som man gör gröt av.

Reflektion / analys

De valde att dokumentera olika. Ett av barnen var med och såg vad kompisarna var intresserade av och vi tänker att det kan vara anledningen till att man inte visste vad de föreställde. Man var intresserad av vad kompisarna ville vissa. De andra barnet var mer intresserad av att fota på egen hand och hade full koll på vad fotot föreställde när vi kom tillbaka.

Hur går vi vidare?

Vi gör om aktiviteten med andra som dokumenterar.

Projektet 

Vi har uppmärksammat att vi inte riktigt har med oss barnen i  ”projektet” som term och vill fånga barnen i projektet som är deras. De är delaktiga i allt vi gör och i de olika aktiviteterna men just att det är deras projekt känner vi att vi behöver uppmärksamma mer. Vi vill också ”få hjälp” av deras vårdnadshavare för att bli mer delaktiga i det jobb barnen faktiskt gör. Hur delaktiga är barnen / vårdnadshavarna i arbetet som sker i projektet? Vi tänker att vi synliggör men......

Vi börjar med att titta på barnens lärloggar tillsammans med barnen i verksamheten och därmed får in en naturlig del av projektarbetet.

Barnens reflektion

 

Barnen har varit inne med oss och tittat på deras lärloggar. De kommenterar vad de gör på bilderna och i vilka sammanhang. De flesta uttrycker en positiv fras då de ser sig själv på bild och de som varit här sen de var mindre ser det som intressant att titta på äldre bilder. Ett fåtal barn kan berätta vad de verkligen gör på bilderna förutom de dom ser.

Reflektion / analys

Vi ser att det är inte många barn som varit inne i verktyget och sett på sitt eget lärande där, vilket vi tar med oss. Vi ser ett intresse för barnen att de får prata om vad de verkligen gör i de olika situationerna. Vi ser hur de använder lärplattan som ett digitalt verktyg och vem som är van eller mindre van. Vi ser det som intressant vilket val av bilder de väljer att lägga ut till vårdnadshavarna jämfört med den bilden vi hade valt då vi ser i ett lärande syfte. Alltså att få syn på själva görandet i bilden och då också lärandet.

Hur går vi vidare

Vi kommer att jobba vidare med begreppet projekt som vi ser lätt faller bort. Vi kommer också att jobba mer med digitala verktyg i projektet nästa vecka.

Skapande med naturligt material

Vi började med att titta närmre på trädet lönn och hur lönnens blad så ut. Vi såg hur den skiftar färg nu på hösten.  Vi skulle gå ut och leta efter löv. Barnen var överens om att de endast fick plocka de löv som ligger på marken.Sen gav vi oss ut med bilden på löven i handen och barnen fick se om de hittade några löv av lönn. Vi fick gå en stund men vi hittade en riktig lönnskatt och barnen fick samla. Hemma igen la vi löven på tork. 

Barnen fick sedan använda sina händer för att sätta färg på ett papper och om de ville en pensel på de torkade löven. De målade löven fick barnen sedan sätta på bilden och en del tyckte att det liknade träd.

 Barnens reflektion

Reflektion / Analys

Vi upplever att barnen blir mer och mer bekväma i att skapa med olika material och är inte lika främmande att använda sig av olika tekniker i sitt skapande. Vi ser också att de barn som inte alltid är så framåt i gruppaktiviteter är mer delaktiga i aktiviteterna och gör framför allt sin röst hörd, då vi oftast sitter i mindre grupper vid aktiviteterna.

Hur går vi vidare?
Vi vill att barnen ska få mer inflytande i projektet och att de blir mer drivande i sitt projekt.


Matematik och samarbete

Rörelsen startade vi med mindre uppvärmning som sedan gick över i olika samarbetsövningar. Den första övningen började vi att dela in barnen i grupper. En grupp fick skapa en cirkel med hjälp av kottar, en grupp fick skapa en kvadrat med hjälp av pinnar och en fick skapa en triangel av pappersremsor. När uppdragen var lösta skulle de antalet barn som bilden visade ställa sig inuti formen. Vem ska stå där? Vem får inte plats och hur löser vi det? Samarbete, kommunikation och matematik.

 

Barnens reflektion

Efter utförande av aktiviteten fick barnen reflektera och berätta för kompisarna vad de gjort och varför de gjort som de gjort. Hur kom de fram till den lösningen som de gjorde? 

Flertalet av barnen har svårt att berätta hur de tänkt och att reflektera över sitt görande känns fortfarande nytt. Ett fåtal barn kunde berätta vilken form de gjort och hur många som stod inuti men inte hur de kom fram till varför just det antalet och just de kompisarna stod inuti.

Reflektion / analys

 Vi ser att för en del barn är det fokus på att lösa uppgiften och att det är det som är viktigast. För några barn är samarbetet svårt och vill lösa uppgiften själv. En del barn står utanför och är inte riktigt med i samarbetet. Vårt syfte med uppgiften var inte hur själva uppgiften blev, huruvida det blev rätt eller fel utan såg samarbetet som huvudfokus. Vi tänker att samarbete med andra,samspråka och olika sätt att kommunicera på är något som vi behöver jobba mer med.

Digitalisering av naturtavlor

Barnen får skapa sina egna hösttavlor. Vi går ut på en skogsplats där det finns olika ”höstliga” material som barnen själv får samla ihop för att sedan lägga i en ram. Då de känner sig nöjda med sin tavla får barnen själv dokumentera sina verk med hjälp av lärplattan.

Barnens reflektion

 

Reflektion /analys

Barnen var lite osäkra på uppgiften. Det var första gången vi provade att jobba såhär. Vi tänker att detta är något vi kommer att göra igen.

Skapande med olika tekniker

Barnen har några dagar tidigare samlat material utomhus. De fick först berätta hur många år de var för att sedan ta lika många löv på marken som deras ålder. 

Väl inne och pratade vi om igelkotten som en del av barnen har sett hemma i sina trädgårdar. Sedan använde vi olika tekniker för att skapa egna igelkottar. Ett gäng målade med gaffel, ett gäng klistrade löv och ett tredje gäng klistrade med färgat lim och pinnar.

Barnens reflektion

- Jag ska ha taggar här, säger ett barn och klickar lite med lim ovanför bilden

- Jag ska ha många här......säger ett annat och klistrar många löv ovanpå varandra.

När samtliga bilder har torkat sätter vi upp bilderna på väggen så att de är synliga för barnen. Under måltiderna så kan vi titta på de olika skapelserna.

- Är det en gris? Frågar ett av barnen och tittar på bilderna med löv.

- Nä det är ju en igelkott (säger pedagog) 

- Jag målade min med färg, svarar barnet då och fortsätter. Varför är det såna på...löv?

 

Reflektion / analys

Vi upplever att då materialet är tillgängligt att användas så är det ett fåtal barn som tar tag i aktiviteten direkt. En del behöver fortfarande introduceras för att skapa med egen fantasi och känns något osäkra på uppgiften. 

 

Samtalsbilder

Vi startar projektet med att at fram två samtalsbilder som vi önskar att det blir reflektioner och även diskussioner mellan barnen kring de olika motiven. Det är två motiv som vi har tillgängliga för barnen på väggen och även på borden där vi sitter. 

 

Reflektion och Analys

Första tillfället beskrev barnen mest vad de såg på bilderna. 

Två händer, en liten och en stor.

Grönsaker och annan mat.

Sen blev det mer diskussion mellan barnen om bilden med ”mat”.

- Det är en mask

- Det är en mördarsnigel

- Jag ser en morot

- Jag vet varför maskarna lever där. Dom trivs där dom dör om dom är uppe.

- En mördarsnigel kan mörda...

- Vad betyder det? (Pedagog)

- Vet inte

Analys:

Detta är ett för barnen nytt sätt att arbeta. De är inte vana vid att samtala kring olika bilder och delge sina tankar. Många vill att det är rätt eller fel. Vi vill synliggöra att alla tankar är bra och ge barnen möjlighet att spinna vidare på egna tankar och kunna använda sin fantasi. Vi vill även att barne respekterar att vi tänker olika, är olika och att det är helt okej.

Vi kommer att gå vidare med olika sätt och tekniker att använda tankar, material och naturen till olika aktiviteter.

Vi kommer även att jobba vidare på att barnen själv får reflektera.

 

Reflektera kontinuerligt kring:

Kopplingar till läroplanen

  • stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,
    Lpfö 18
  • förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
    Lpfö 18
  • får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.
    Lpfö 18
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: