Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Planering HT 2019 VITSIPPAN

Skapad 2019-09-13 09:10 i Vallpojken Dibber Sverige AB
Långsiktig planering, höstterminen 2019, VITSIPPAN.
Förskola
Vitsippans långsiktiga planering och arbetssätt höstterminen 2019. Språkutveckling, socialt samspel och barns inflytande. Babblarna, fri lek och pedagoger som lyssnar in!

Innehåll

Dibbers planeringsmall för undervisning

 

1. Undervisningsplanering 

* Av vem? (Vem ansvarar för genomförande, dokumentation med mera). Vad är målet med undervisningen? (mål/delmål som är mätbara) Förskollärare på avdelningen delar på huvudansvaret. Rakel är ansvarig för arbetet med takk-tecken, genom att teckna allt vi gör under en dag.

 

* Vad ska läras ut? (Vilka läroplansmål siktar ni mot? Max 2-3 mål per pedagogisk planering)
Fokus är socialt samspel, språkutveckling och barns inflytande.


* Varför? (Syfte med undervisningen).
För att skapa trygga glada kommunikativa barn, som utvecklas maximalt.

* Hur ska undervisningen genomföras? (Didaktik, metod, vilka teorier lutar ni er emot?).

 

Socialisering. Detta gör vi genom mycket fri lek, där barnen utvecklar sina sociala förmågor, sin kreativitet och fantasi. Vi använder oss också av samtal om hur vi är bra kompisar, där vi fokuserar på hur vi ska vara mot varandra. Vi har även sånger, som vi sjunger varje dag under morgonsamlingen (och under andra delar av dagen), som heter: "Här är jag och där är du" och "Vi är vänner".

Sång (med tillhörande tecken): "Här är jag och där är du, här är vi tillsammans nu. Vi kan ta varann i hand, krama den så fint vi kan. Här är jag och där är du, här är vi tillsammans nu."
Sång (med tillhörande tecken): "Vi är vänner du och jag, kompisar det ska man va'. Slåss det gör vi inte här, tröstar den som ledsen är. Vi är vänner du och jag, kompisar det ska man va'."  

 

Morgonsamlingen är likadan varje dag, oavsett vilken pedagog som håller i den. Detta skapar trygghet och struktur; barnen vet vad som komma skall under dagen. Vi använder oss av stödbilder när vi presenterar dagen. Vi sjunger samma sånger i samma ordning varje morgon. (Här är jag och där är du, Vi är vänner, veckodagssången, namnsången och fruktsången.).


Pedagoger finns ständigt närvarande, utan att avbryta pågående lek (vi deltar när vi blir inbjudna eller när barnen behöver guidning). Vi observerar barnen och bidrar med det material barnen behöver för att berika leken. (Exempelvis: om någon leker mycket med bilar, kan vi bidra med laminerade bilder på vägskyltar etc.).


Vi lutar oss mot teorin: Barn, som tidigt utvecklar kommunikativa förmågor, blir nöjda och trygga individer. 

Språkutveckling: Vi sjunger mycket och samtalar med varandra. Vi använder oss mycket av Babblarna, figurer som skapats av logopeder för att främja barns tidiga språkutveckling.  

Vi följer Läroplanen för förskolan 2018: Barns inflytande är särskilt viktigt för oss.

Vi lyssnar ständigt in barnens önskningar och viljor. Exempelvis: Om något barn sjunger på en sång på gården, så lyfter vi det (antingen på en gång - genom att sjunga med - eller senare i samlingen). Om barnen visar stort intresse för musik och dans, så planerar vi aktiviteter utifrån detta. Barnens intressen genomsyrar deras dag.  

Dans och rörelse är något som barnen visat stort intresse för; både tidigare termin (vt-19) och nuvarande (ht-19). Vi har skapat en spellista i YouTube med våra gemensamma favoritsånger (Fem Små Glada Troll, Honky Tonk, Sätt Ett Finger, Springa Springa, Raffe Räv, Frysa Till Is, Bollibompadansen, Trolle Troll...). Vi uppdaterar sångerna med jämna mellanrum. Vi dansar mycket, för att träna grovmotorik, lyssnandeförmåga, kroppskontroll, men också för att stärka gruppkänslan genom att ha roligt tillsammans.

Våra samlingar styrs av barnens intressen och önskningar. Vi presenterar nytt material vid samlingar, med jämna mellanrum. Barnen känner till vårt "basutbud" (sångsagor: Bockarna Bruse, Mors Lilla Olle. Sångpåse, sångkort, trumsången, flanosagor.).

Inomhus- och utomhusmiljön är sammankopplade. Vi har bilder av djur och sånger, som barnen visat intresse för. I utomhusmiljön har vi bilder av de djur som finns i skogen (sångkort) uppsatta på staketet, sånger som har med fordon att göra sitter på staketet mot vägen. Vi har en grind mellan gården och VItsippans ytterdörr, som vi kallar "Babblar-grinden". Barnen vet att vi samlas vid Babblar-grinden, och står där och samtalar om de olika Babblarna medan övriga barn kommer ikapp. Inne i lekstugan finns bild på en ko, där det framgår vad vi får från kor (mjölk, glass, kött etc). Inomhus har vi bilder på fordon, djur, Babblar och annat barnen visat intresse för.   

 

  

 

_____________________________________________________________________ 

2. Reflektion

Reflektion är att lägga alla tankarna på ”bordet”

Reflektionsfrågor att utgå ifrån – välj ut de som är relevanta för detta tillfälle;

Hur går det? Hur gick det?

Varför tror du att det blir/blev så?

Vad fångar barnens intresse?

Vilka lärstrategier använder barnen?

Vilka reflektioner gör barnen?

Vilka tecken ser vi på att barnen lär sig det avsedda?

Var det något som begränsade barnens val, intresse och lärande? (pga kön, könsindentitet, funktionsvariation, etnisk tillhörighet, ålder, trosuppfattning eller sexuell läggning?

Hur påverkar ert förhållningssätt undervisningen?

_________________________________________________________________________________________

3. Analys

Analys är att se mönster och dra slutsatser utifrån reflektionen ”det som ligger på bordet”

Analysfrågor att ställa er;

Vilka generella mönster kan vi se utifrån ”det som ligger på bordet” - reflektionen?

Vad har vi uppnått i förhållande till uppsatta mål?

Vad behöver utvecklas för att öka måluppfyllelsen?

______________________________________________________________________________________

4. Nästa steg

Svaren på dessa frågor blir en del av underlaget för fortsatt undervisningsplanering utifrån er analys

Vad blir ett meningsfullt nästa steg för barnen utifrån nuläget?

Vilka fler uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?

Hur kan vi utmana ytterligare med material och lärmiljö?

Hur säkerställer vi att alla barn får inflytande över och utrymme i utbildningen?

Vad/vilken kunskap behöver pedagogen söka för att komma vidare?

Hur kan vi få vårdnadshavarna delaktiga i förskolans utbildning?

Hur kan vi förändra våra undervisningsmiljöer? 

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: