Svenska och svenska som andra språk åk 2, höstterminen 2019

Vi ska vara språkdetektiver och läsa om diamantjakt. Hur ska det gå för de resande nallarna och hur kommer det att gå för våra mjukdjur Älgen och Pelle Svanslös?

1. Konkretisering av syfte

Du ska vidareutveckla din förmåga att läsa olika sorters texter och återberätta dem. I samband med det övar du även på att lyssna på andras reflektioner.Du ska bli säkrare på att skriva fullständiga meningar som du även kan utveckla vidare. Din förmåga att beskriva ska vidareutvecklas både muntligt och skriftligt.

 

 

2. Undervisningens innehåll 

Vi ska arbeta med:

• olika läse- och arbetsböcker såsom Diamantjakten och Språkskrinet
• olika texter att läsa;  texter som du väljer och som jag väljer
• att samtala om lästa texter
• att vara språkdetektiver 
• Diamantjaktens 4 lässtrategier (Spågumman Julia som förutser och ställer hypoteser, Frågeapan som ställer sig egna frågor, Fröken Detektiv som stannar upp och reder ut oklarheter och Cowboy-Jim som sammanfattar innehållet).
• arbetsschema i svenska
• att skriva med penna och digitalt
• digitala länkar, bland annat Bingel och Diamantjakten
• att formulera och skriva meningar som avslutas med punkt, frågetecken eller utropstecken
• att samtala om skrivna texter
• att skriva bokrecensioner
• kamratbedömning
• kunna göra vissa förbättringar i dina texter efter egen genomläsning, samtal med kamrat eller med läraren
• att samtala om egna erfarenheter relaterade till texter och situationer
• att se korta filmer som tillhör ämnet
• att göra muntliga presentationer om egna erfarenheter med hjälp av bilder/powerpoint

Vi har genomgångar och arbetar i många konstellationer: hel- och halvklass, mindre grupp, parvis med kamrat, enskilt och tillsammans med läraren.

3. Bedömningsuppgifter

Bedömningen sker kontinuerligt i samband med undervisningen.

Vi använder oss även av bedömningsstöd och Legilexi för att komplettera bedömningen med dina samtal, läsning och texter.

Du ska kunna:

• läsa text/bok som du återberättar muntligt och skriftligt
• använda dig av någon lässtrategi i samband med din läsning
• koppla det du läst till egna erfarenheter 
• återberätta muntligt och skriftligt om något som du läst eller film du sett
• läsa nonsensord
• visa förståelse för sammansatta ord och ge exempel på dessa
• ge exempel på synonymer
• skriva alfabetet läsligt
• skriva fullständiga meningar
• de nio vokalerna (a,e,i,o,u,y,å,ä,ö) och ge exempel på konsonanter
• ändra ords betydelse genom att lägga till en bokstav eller byta ut vokal (s+kor =skor; lada,leda,lyda)
• ge exempel på substantiv, verb och adjektiv
• använda fler adjektiv i dina skrivna texter
• veckans dagar och årets månader.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Alfabetet och alfabetisk ordning.
• Sambandet mellan ljud och bokstav.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
• Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

Kriterier

• Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
• Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
• I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
• De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
• Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.
• Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven till viss del förstärka och förtydliga sina budskap.
• Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.
• Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.
• När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.
• Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.
• Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt.
• Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv.
• I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.