sagotema: Petter och hans 4 getter

Vi vill fortsätta att arbeta med en saga som grund i vår verksamhet. Denna termin vill vi läsa och arbeta med Petter och hans 4 getter.

Planering

Bakgrund 

(Varför har vi valt temat?)

Med hjälp av den klassiska sagan kan barnen få lära sig om matematik, språk, fantasi, naturvetenskap, normer och värden.

Genom att vi på olika sätt arbetar med sagans bilder och text; genom att läsa boken, berätta den med figurer(dockor) genom att spela upp sagan som teater, får barnen hjälp att uppleva och förstå berättelsen. När trollet äter upp getterna blir Petter ledsen och gråter. Vi kan prata om hur det känns när man blir ledsen och hur det känns när någon annan blir ledsen på dig.

Under temaarbetets gång kommer vi vara lyhörda för barnens intresse och nyfikenhet och anpassa arbetet efter det.

Sagan innehåller mycket matematik vilket hjälper barnen att utöka begreppen och förståelsen för matematik såsom antal,rum,läge och riktning.

Vi kommer att arbeta mycket med färger, då vi har märkt att en del barn i gruppen är intresserade av färger. Genom att träna grundfärgerna med hjälp av temat kan de bli säkrare i sin färgkunskap. Några av barnen kan redan några av namnen på några färger både på engelska och svenska. 

Genom sagan stimulerar vi barnens nyfikenhet och fantasi och förmåga att uttrycka sig i olika former såsom drama, bild, skapande, språk, kommunikation och musik.

"Verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intresse, behov och åsikter. Barnens tankar och ideer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet."Förskolans läroplan sid 9.

Mål

(Vad vill vi uppnå, vilka kompetenser vill vi utveckla?)

Att barnen utvecklar sitt språk och sin lust och nyfikenhet för att prata och berätta tillsammans med andra. 

Att barnen lär sig färgerna röd, blå, gul, vit och svart.

Att barnen utvecklar sitt intresse och kunskapen för att räkna, kanske lär vi oss räkna till 3 eller 5?

Metod

(Vilka metoder använder vi oss av, hur gör vi?)

• Vi kommer använda oss av boken, berätta sagan genom dockor, dramatisera både inne och ute.
• I vårt skapande arbete kommer vi att måla och använda oss av olika målningstekniker för att skapa figurer ur sagan.Vi fokuserar på en färg i taget.
• Boken är uppbyggd på rim. Vi kommer även att använda oss av andra rim och ramsor. 
• Många samtal med barnen.
• Att att få utlopp för sin fantasi genom att återberätta men även hitta på egna ord/sagor med hjälp av sagans figurer eller genom att läsa andra böcker.
• Vi fortsätter att använda vår mattehörna som innehåller de färger vi arbetar med och att räkna till både 3 och 5. Vi kompletterar med fler räkneramsor och räknesånger i både hörnan och verksamheten för övrigt. 
• Vi sjunger, dansar och spelar instrument. 

Uppföljning och Utvärdering

(Hur gick det, har vi uppnått våra mål, vad var intressant, våra upplevelser kring arbetet)

Barnen visade genast intresse och berättarlust. De tittade på bilderna och berättade för oss vad de såg. Redan dag 2 kunde barnen återberätta delar av sagan och kände igen bilder från sagan som vi satte upp på väggen. 

Utifrån detta bemötande av temat kände vi att vi hittat rätt och ser fram emot att se vart barnen leder oss i detta genom sitt intresse.

Vi kommer att läsa boken för barnen i två veckor så att alla hinner höra den innan vi går vidare. Vi börjar med att fokusera på första getens färg, röd.

Uppföljning och utvärdering.

Vi fortsatte med blå. Logginlägg om röd och blå och hur vi jobbat med det. Bland annat olika skapande tekniker, ordbilder, leksaker i rött och blått att sortera i påsar.

Qr-koder. Sagan och en sång med sagans text. Se logginlägg.

Planering av föräldramöte. (Separat planering) Vi vill berätta om vårt tema för föräldrarna, med syfte insyn i verksamheten och att bygga en språklig bro mellan hem och förskola så att föräldrarna kan förstå när barnen berättar hemma om sagan. Här berättar de och kopplar ofta ihop sagan med verkligheten. 

Introducera nya barn i temat. 

Uppföljning och utvärdering

Vi har gjort Murre svart i olika tekniker. Magneter, vattenfärg och fylla i-teckningar. Vi vill utveckla deras utforskande av magnetism genom att ta fram magnetklossar som de kan leka med vid kylskåpet.

Vi introducerade en annan saga, bockarna bruse, eftersom vi märkte att barnen började tröttna lite på påssagan. Vi pratade om att bockarna är getter. Trollet döpte barnen genast till Ludenben.  För att utveckla detta introducerar vi en ny sång, Olle Bolle, och ramsan Trollet i en strut.

Uppföljning och utvärdering

Gul. Barnen skapade getter av gul trolldeg. De blev nöjda och stolta över sina resultat. Julkalendern på avdelningen utgick från sagan, då vi kopierat upp en bild på julbocken Gul med alla paket. Alla fick öppna ett paket under juletiden. I paketen fanns gemensamma aktiviteter att göra. 

Uppföljning och utvärdering

Skapandet av vita getter blev otydligt i resultatet, det syntes inte att det blev getter. Vi tappade motivation och det tog lång tid att få delmomentet färdigt. 

Kims lek fungerade bra, vi utökade snabbt med fler saker, då barnen hade bra minne. De lärde sig många nya ord och begrepp med hjälp av de saker vi använde i leken.

Vi utvecklade den konkretiserade sagan virkade figurer som barnen fick leka fritt med. Som tillägg till figurerna lades en skog och smör och bröd till för att synliggöra vad getter(na i sagan) åt och pratade en hel del om vad vi äter för att må bra.

Vi pratade om snö och is och vart det tog vägen. Barnen visste att det blev vatten, så snön och isens kretslopp har de lärt sig.

Uppföljning och utvärdering

Barnen kunde förstå och läsa av bilderna av känslor bra. De kunde ge uttryck för känslor och sätta ord på när/att de upplevt känslorna. Barnen kunde visa med sina ansikten hur man ser ut när man är glad, ledsen eller arg.

Analys och Utveckling

(Hur blev resultaten, vilka var framgångsfaktorerna, hur går vi vidare)

Barnen visade mest intresse för trollet och att Petter blir ledsen när trollet har ätit upp hans getter. 

Vecka 3 sätter vi upp fler bilder på temaväggen. Petters hus och trollet och hans hus. Sagan skapar engagemang och delaktighet. ” Trollet ät den!” ”Han lessen.” ”Han gråter.” ”Trollet ramlar ner”, ”Katten akta sig.”

”Trädet sönder,” ”En sten” kan bli en bra utgångspunkt för naturkunskap.

Parallellt börjar vi med en brandövningssaga om Petter och hans 4 getter, som vi ska berätta i två veckor fram till vår brandövning.

Analys och utveckling 

Brandövningen fungerade bra iår också. Vi gjorde som förra gången. Barnen kom ihåg mycket sedan sist. Ingen blev rädd. (Se planering brandövning våren 2018)

Påsarna med röd och blå var en rolig lekmiljö i några veckor, populärast var den glansiga röda julgranskulan och brandbilen. Barnen kan sortera sakerna enligt färg i påsen. 

En vecka hade vi fokus på att få barnen mer delaktiga i arbetet med digital teknik, så de fick träna på att läsa av QR-koderna själv och på olika sätt se hur plattan hängde ihop med tvn eller qr-koderna. Nu kommer barnen och visar eller berättar att de vill använda plattan för att läsa av qr-koder. Det har blivit ett sätt för barnen att ta paus/vila inemellan aktiv lek när de känner att de behöver. Det har blivit en bra bro mellan film och läsintresse. Barnen visar mer intresse för att lyssna och ”läsa” böcker nu. 

Skapande med limtekniken vi använde till geten blå, har gjort att barnen nu själva väljer att limma och skapa med pappersbitar under lekstunderna. (Visst har vi hjälpt dem att hitta alternativet, men fler och fler hittar denna aktivitet.) 

Fortsatta enstaka samtal om att geten vit ätit upp många träd. ”Träden är borta”. Hunger, vad getter äter. Något att bygga vidare på. Vad äter vi? Vad äter katter.

Vår tanke nu är att bygga vidare med katten Murre svart och ha fokus på svart. Mörker, skuggor kopplat till solens/ljuset som blir mindre under dagen nu på hösten och vintern. Barnen har själva visat intresse och upptäckt skugga och mörker.

Analys och utveckling

Vi har skapat Murre svart på olika sätt.

Vi har uppdaterat mattehörnan  v. 46 med en bonad med räknefigurer. Vi vände också på bokhyllan för att göra leksakerna mer synliga. Göra qrkoder till fem fina fåglar och fem små apor. Men även bockarna bruse. 

Vi märker att flera barn räknar mer. 

Analys och utveckling

Många barn utvecklade sitt matematiklärande med att räkna eller få uppfattningen av talet 3. Intresse för att räkna på stegen upp till skötbordet satte fart.

Analys och utveckling

Motivationen i skapandet tror vi påverkades av att vi hade inskolningar och ännu svårare att ha individuella aktiviteter, där barnen behöver mycket stöd i sin skapandeprocess.

Ganska mycket undervisning kopplat till naturvetenskap, årstider och väder ex. genom att träden i sagan hade "snö och löv", isens och snöns kretslopp.

Vi såg tydligt att barnen tagit till sig talet 3 i förra perioden, eftersom 3 saker i Kims lek var för lite. Vi utökade till 4 och 5 saker på bara några dagar. För att utveckla barnen ska vi använda även större siffror i verksamheten.

Analys och utveckling

Vi ser deras kunskap i att tolka och uttrycka känslor som ett bevis på att vårt arbetssätt med att vara med barnen i leken och tolka och sätta ord på deras intentioner och känslor för varandra har gett resultat. Så detta är ett arbetssätt som vi ska fortsätta att arbeta med och utveckla vidare. (Se planeringen Socialt samspel ht18vt19)

Läroplansmål

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,
• utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen
• visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,