Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Religionskunskap, Svenska, Historia

·

Årskurs:

4

Vikingatiden

Gustavslundsskolan, Helsingborg · Senast uppdaterad: 17 september 2019

Hur var det att leva på vikingatiden? Var alla ute och plundrade och härjade och vem skötte i så fall om gårdarna? Hur var det att vara barn under den här tiden?

När vi är klara ska du kunna

  • Berätta om hur livet på en vikingagård såg ut; vad åt man, hur bodde man, hur skötte man sin hygien, vad man arbetade med, vilka verktyg och vapen man använde, hur såg deras kläder ut, vilka husdjur man hade och hur livet kunde se ut för ett barn
  • Berätta om vikingarnas handels- och plundringsresor.
  • Redogöra för deras religion och några av de gudar som vikingarna tillbedde samt om kristendomens framfart.

Undervisning

Vi kommer att arbeta om vikingar genom att:

  • Läsa och diskutera texter i läroboken.
  • Se filmer.
  • Svara på frågor muntligt och skriftligt.

Hur visar du vad du kan?

Din kunskap och förmåga att:

Deltaga i muntliga diskussioner i klassrummet, skriftligt prov, skriftliga reflektioner om Vikingatiden utifrån boken "Drakskeppet".

 


Läroplanskopplingar

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

söka information från olika källor och värdera dessa.

Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern,bronsåldern och järnåldern.

Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.

Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.

Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.

Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.

Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.

Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.

Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.

I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerade sätt.

Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.

Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.

Matriser i planeringen
Vikingatiden, åk 4
Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback