Läsförståelse

Läsförståelse är något ni tränar många gånger utan att ni tänker på det. När ni läser skönlitteratur, faktatexter och instruktioner av olika slag. Men i bland kommer ni att jobba speciellt med läsförståelse med hjälp av arbetsmaterialet "Tummen upp" och i form av bokcirklar.

Hur ska ni lära er läsförståelse?

Ni läser hela tiden, men när ni jobbar med "Tummen upp" och bokcirkeln kommer ni att läsa en text för att sedan få svara skriftligt och muntligt på frågor av varierande svårighetsgrad. detta gör ni både individuellt, i mindre grupper och i helklass.

Vad kommer att bedömas?

Det bedöms dels hur du hittar tydlig information i texten samt hur du tolkar och kan läsa mellan raderna för att få fram ett svar på frågorna. Det bedöms också hur du formulerar dina svar och hur tydliga de är att förstå.

Hur visar du vad du kan?

Du visar vad du kan genom att läsa texter där du hittar fakta rakt ut ur texten, men även genom att tolka ledtrådar och information. Denna information redovisas sedan genom diskussioner och genom att besvara olika frågor, både muntligt och i skrift.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.