Franska åk 9

Målet för årskurs 9 är att eleverna fortsätter bredda och utveckla sina kunskaper i franska språket. Eleverna ges möjlighet att kommunicera muntligt och skriftligt i olika situationer och för olika syften, att vidareutveckla sitt förråd av ord och fraser, att öka sin förståelse av talad och skriven franska samt att vidareutveckla sina kunskaper i franska språkets uppbyggnad, uttal och intonation. Vi använder delvis boken Génial 2, men också många andra texter, klipp och övningar.

Centralt innehåll

Vi arbetar till vissa delar med läromedlet Génial 2, men använder oss även av autentiska texter från olika källor och medier samt andra övningar. Under läsåret kommer vi i huvudsak att arbeta med innehållet nedan. Ett innehåll som i mångt och mycket går ut på att kunna beskriva sig själv, sin familj, vad man tycker om och inte plus sin vardag och sin fritid. Men även kunna jämföra sina preferenser och sitt liv med andras och uttrycka åsikter om exempelvis filmer och böcker. Man ska också kunna klara sig som turist i Frankrike-tåg/flyg, restaurang/café, uttrycka om man har ont någonstans, vad man gjort och vad man tänker göra.

Bedömning

Muntliga och skriftliga övningar, uppgifter och tester av olika slag förekommer. Eleverna ges kontinuerligt möjlighet att visa sina kunskaper, både muntligt och skriftligt, i grupp och individuellt.

Planering

Inledningsvis under höstterminen 2020 jobbar vi med följande områden och har repetitionsprov på allt torsdagen den 8 oktober (vecka 41). Allt har delats ut på papper, antecknats i skrivhäftet och övats på under lektionerna. Det finns också övningslänkar och extra papper i form av länkar på franskchatten på Teams. 

• Veckodagarna

les jours de la semaine: lundi, mardi, mercredi, jeudi, vendredi, samedi, dimanche

• Väder

Quel temps fait-il? Il fait…

• Klockan

Quelle heure est-il? Il est…..

• Frågeord

Comment? Pourquoi? Qui? Quel/Quelle? Où? Quand? Qu’est-ce que? Combien?

• Personliga pronomen

je, tu, il, elle, on, nous, vous, ils, elles

• Verben ”avoir” och ”être” i presens

ÊTRE=VARA: ÄR=je suis, tu es, il/elle/on est. Nous sommes, vous êtes, ils/elles sont

AVOIR=HA: HAR=j'ai, tu as, il/elle/on a, nous avons, vous avez, ils/elles ont)

• Personändelser i presens för –er verb

je regarde

tu regardes

il/elle/on regarde

nous regardons

vous regardez

ils/elles regardent

• Att kunna beskriva ett hem:

- färger (bleu, jaune, blanc, noir, rouge, orange, beige, marron, violet, rose, vert

- möbler och delar av ett hem (un lit, une chaise, un bureau, un miroir, une commode, une armoire, un placard, une étagère, une bibliothèque, une fenêtre, une plante, une lampe, un tapis, un mur)

- il y a (=det finns, there is/there are)

- rummen i en bostad (les pièces- la cuisine, la chambre, le living/le salon, la salle de bains, le wc, la salle à manger, +trädgården=le jardin)

- adjektiv (Placering: de flesta adjektiv placeras efter substantivet förutom några stycken (som finns i häftet): joli, beau, petit, grand, long, nouveau, jeune, vieux) (Böjning: de flesta adjektiv får ändelsen –e i feminin form och ändelsen –s i plural (men några undantag finns vieux-vieille, nouveau-nouvelle, long-longue, beau-belle)

rumsprepositioner (sur, sous, devant, derrière, entre, au milieu de, à côté de, à gauche de, à droite de, au dessus de)

• Kroppsdelar

la tête, les cheveux, les yeux, la bouche, les oreilles, les dents, le nez, le cou, les bras, les mains, le dos, le ventre, le derrière/les fesses, les jambes, les genoux, les pieds

• Ha ont i

= avoir mal à +bestämd artikel (à+le=au, à+la=à la, à+l’=à l, à+les=aux)

• Ordförråd ”vara sjuk och ha sjukdomar”

être malade, avoir mal, tousser, se moucher, avoir un rhume, avoir la grippe, éternuer, avoir mal au coeur, vomir

• Uttryck med ne….+verb…+annat ord

o    ”ne…pas=inte, inte något

o    inget, "ne.....jamais"=aldrig

o    "ne...plus=inte längre"

o    "ne...rien"=ingenting

o    ne…personne=ingen

• Familjemedlemmar

ma mère, mon père, ma soeur, mon frère, mon oncle, ma tante, ma cousine, mon cousin, mes parents, le fils, la fille, les enfants

• Possessiva pronomen

mon, ma, mes

ton, ta, tes

son, sa, ses

notre, notre, nos

votre, votre, vos

leur, leur, leurs

• Att kunna ställa de vanligaste frågorna och besvara dem (även skriftligen) 

 

Vi har alltid repetitionsläxor till torsdagar på det vi jobbat med under lektionerna. Läxorna finns på franskchatten på Teams, liksom alla lektionsplaneringar och diverse länkar. (Så man lätt kan se vad man missat om varit frånvarande, eller om man till exempel vill förbereda sig eller repetera det vi gjort under lektionen.)

Läroplanskopplingar

Syfte

• förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
• reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.

Centralt innehåll

• Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
• Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser.
• Åsikter, känslor och erfarenheter.
• Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där språket används.
• Tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande från olika medier.
• Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
• Berättelser och annan fiktion även i talad eller dramatiserad form samt sånger och dikter.
• Muntlig och skriftlig information, till exempel reklam, tidtabeller och notiser.
• Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form och innehåll.
• Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier.
• Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk som eleverna möter.
• Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
• Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av framställningar och samtal.
• Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.
• Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.
• Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer.