Alla åldrar
Kvarnstenens förskola, Mariestad · Senast uppdaterad: 12 maj 2020
Målformulering: Bedriva en pedagogisk undervisning som främjar språk och kommunikation, med fokus på natur och teknik.
Följande frågor ska besvaras utifrån syftet med projektet:
Vad är utgångspunkten och syftet med projektet/utvecklingsområdet och hur har vi sett det/barnens intresse?
Genom vårt arbete utifrån läslyftet, då vi har arbetat med verben balansera och välta, har vi sett att barnen gjort gungbrädor av vårt byggmaterial . Genom att arbeta vidare med balansera och då få in begreppet jämnvikt så vill vi utveckla barnens kunskaper och arbetsteorier inom detta område.
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att utforska , beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik. ( Lpfö 18 )
Vilken/vilka kunskapsteorier ligger till grund för vår barnsyn och kunskapssyn?
Enligt Ingela Elfström så handlar arbetsteorier om att få fatt i den ” provisoriska kunskap som skapas mellan barnen och vedertagen ämneskunskaper” (Elfström, 2013, s. 243).
Arbetsteorier är barns tillfälliga förståelsen för olika samband i sin omvärld. (Sofie Areljung, Örebro universitet)
Förskola ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld.( Lpfö 18)
På vilket sätt iordningställs miljön på avdelningen så att projektet kan ”leva” under hela dagen?
Vi har utökat vårt material med en våg där barnen kan skapa jämnvikt i de olika skålarna. Och vi har kvar vårt stora byggmaterial, så att de kan fortsätta att skapa olika sorters gungbrädor, och på så sätt skapa jämnvikt samtidigt som de upplever det med kroppen.
Hur presenteras och hur startar vi upp projektet med barnen?
Vid uppstarten så ville vi att barnen skulle utforska begreppen med kroppen, så vi tillförde stora kuddar som de kunde bygga ihop till balansbanor. Utomhus så gjorde vi en balansbana av stubbar, plankor, rockringar och madrass. Vi använde oss av de begrepp som vi ville att barnen skulle lära sig.
Följande frågor kommer vi som pedagoger att reflektera kring under våra måndagsreflektioner:
Vad är syftet?
syftet är att öka barnens kunskaper inom begreppet jämvikt, och upptäcka barnens arbetsteorier inom detta begrepp. För att sedan kunna utveckla kunskaperna vidare.
Vad/hur var min roll som pedagog?
Bistå med material , utmana, observera och delta i barnens utforskande.
Blev aktiviteten/erbjudandet/uppgiften som du/ni hade tänkt?
i början var intresset stort, men har sedan avtagit lite. Kan bero på att vi pedagoger har varit sjuka mycket en period.
Hur stärker aktiviteten barnets/barnens språk och kommunikation, samspel?
Genom att vi använder nya begrepp och tecken. Det har lett till ett ökat samarbete mellan barnen för att lösa olika uppgifter.
Hur går vi vidare?
vi behöver jobba vidare med det vi gör, för att se hur vi ska kunna gå vidare.
Följande frågor kommer vi som pedagoger att reflektera kring under våra kvällsplaneringar (månadsvis):
På vilket sätt har barnens utveckling och kunnande förändrats med hjälp av det ni beskrivit i lärloggarna och veckoreflektionerna?
Hur stärks ert innehåll i reflektionen av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?
OKTOBER
Samarbetet har utvecklats , barnen utforskar mer tillsammans, kommunicerar mer och leker mer tillsammans. Begreppen vi har använt använder barnen i sin lek, de för över sin kunskap från ett material till ett annat. De utforskar mer utifrån sin egen fantasi. De utforskar begreppen i alla våra miljöer.
Vårt innehåll stärks genom läroplanen, artiklar från Skolverket och filmer från spsm.
Beskriv ett nuläge. Varför ska vi arbeta med detta område? (Forskning) Behov/intressen hos barnen.
utifrån vårt projekt balansera och välta, så vill vi nu jobba vidare med jämnvikt. Vi har uppmärksammat att barnen har under projektets gång intresserat sig för hur de ska få jämnvikt när de har byggt gungbrädor. Vi har även plockat in en våg för att konkretisera detta. Vi vill undersöka barnens arbetsteorier kring detta begrepp.
Vilket syfte har vi med att arbeta med detta projekt/tema/arbetsområde?
syftet med projektet är att vi ska upptäcka barnens arbetsteorier kring begreppet jämnvikt, och hur de tänker om det.
Hur kopplar vi det till enhetens kvalitetsmål?
Vilka kunskaper/förmågor vill vi utveckla hos barnen?
Vi vill ge barnen verktyg för att utrycka sina arbetsteorier.
Packa upp- vi pedagoger ställer frågor, vad hur och varför, för att få reda på hur barnet tänker.
konkretisera- låta barnen utforska med kroppen.
publicera- fotografera, filma, skriva ned det barnen berättar.
Hur dokumenterar vi?
För att upptäcka barnens arbetsteorier , så observerar vi barnen på olika sätt. Vi använder oss av foto, film och diktafon.
Vems ansvar?
All pedagoger på viggen ansvarar för detta.
V.45
under denna veckan ska vi observera barnen för att upptäcka barnens arbetsteorier.
Skriv in veckoreflektion längst ner i avdelningens planering för avsnittet "reflektion och analys". Skapa en ny reflektion varje vecka. Var noga med att skriva en rubrik och vilken vecka det är på reflektionen.
Vad fångar barnens intresse?
Vilket lärande ser vi?
Hur stödjer miljön och materialet barnens lärande?
Hur ger vi tillbaka till barnen?
Hur går vi vidare för att få en djupare förståelse?
(konkret planering)
Vad/hur var min roll som pedagog?
Hur behöver jag som pedagog förbereda mig?
Blev undervisningen/aktiviteten/erbjudandet som du/ni hade tänkt?
Här skriver förskolan in de reflektionsfrågorna som är riktade till enhetens kvalitetsmål.
Var befinner vi oss nu?
Hur blev det?
Vad har fungerat bra/dåligt?
Vilka kunskaper/förmågor har vi sett att barnen har tagit till sig/utvecklat? Hur ser vi det?
Varför blev det som det blev?
Vad kan vi utveckla? Hur?
Hur går vi vidare?
Stödfrågorna är tänkta att vara en hjälp vi arbetet med reflektion, utvärdering & analys. Ni använder de frågorna som känns meningsfulla för er. Ni kan också lägga till egna i ert planeringsunderlag.
|
Beskriv ett nuläge. Varför ska vi arbeta med detta område? (Forskning) Behov/intressen hos barnen.
Eftersom vi ingår i läslyftet, och vi ska arbeta med teknik i barnlitteraturen så har vi startat upp två grupper där vi valt olika barnböcker att utgå ifrån.
De yngsta barnen har valt känner du Pippi Långstrump och de äldre har Bus och Frö på varsin ö.
Vi läser böckerna med barnen och där ska vi tillsammans upptäcka tekniker som används.
utifrån lpfö 18 så ska förskolan ge varje barn förutsättningar att utveckla en förmåga att utforska , beskriva med olika uttrycksformer , ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik, Förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen.
Vecka 15.
i nuläget så har vi stannat av i arbetet med läslyftet, många barn och pedagoger borta
Vilket syfte har vi med att arbeta med detta projekt/tema/arbetsområde?
att barnen ska bli bekanta med den teknik de möter i vardagen. och utforska begreppet teknik.
Hur kopplar vi det till enhetens kvalitetsmål?
Genom att använda litteratur med fokus på teknik utvecklar vi barnens språk och kommunikation.
Vilka kunskaper/förmågor vill vi utveckla hos barnen?
Språk kommunikation och teknik.
genom att omsätta tekniken i praktiken vill vi utveckla barnens fantasi, motorik, att gå från idé till verklighet och lösa problem.
Vi startar upp med att läsa litteratur som sedan utmynnar i praktiskt arbete.
Hur dokumenterar vi?
vi dokumenterar genom att ta foto, film och skriftlig dokumentation i unikum.
Vems ansvar?
alla pedagoger på viggen.
Vad fångar barnens intresse?
När vi läser boken Bus och Frö på varsin ö, så kom frågan upp hur de skulle ta sig över vattnet till varandra. Båtar och broar fångade barnens intresse
Vi läste Pippi och det som fångade barnens intresse var Skattjakt. Så vi ådrande en skattjakt med temat Teknik i vardagen.
Vilket lärande ser vi?
Vi fick se barnens kunskaper om hur de tekniska verktygen används.
Hur stödjer miljön och materialet barnens lärande?
Vi har utvecklat våra miljöer för att stödja barnens lärande i teknik. En affär med kassaapparater, pengar, bankkort, tillverkat varor till butiken tillsammans med barnen. Utvecklat vår billek med garage samt en stor grävmaskin. En rutschkana där barnen får utmana sig i teknik, motorik, turtagning och konflikthantering. Vi har haft samtal med barnen om vardagstekniken och utifrån våra samtal har de sedan fått rita/måla ner sina egna tankar och idéer. Med hjälp av bilder och barnens teckningar har vi gjort en teknikvägg.
Hur ger vi tillbaka till barnen?
Hur går vi vidare för att få en djupare förståelse?
Den ena gruppen går till skogen för att där prova olika tekniker för att komma över hinder. Den andra gruppen ska få tillverka egna böcker.
Vi har varit vid bäcken och där pratade vi om hur man kan ta sig över till andra sidan, vilka tekniker kan vi använda oss av?
Vad/hur var min roll som pedagog?
vi pedagoger ställer relevanta frågor, för att få barnen att undersöka vidare, och väcka deras undersökar lust.
Hur behöver jag som pedagog förbereda mig?
fundera på vad barnen har berättat och ta med material som de kan utveckla sina tekniker med.
Blev undervisningen/aktiviteten/erbjudandet som du/ni hade tänkt?
Barnen hade mycket förslag om hur man kunde ta sig över bäcken. Gå på stenar, bygga med plankor, Åka båt, vattenskoter .
barnen efterfrågar boken om bus och frö, och har då mycket tankar om hur de ska komma över till varandra
Att bedriva en pedagogisk undervisning som främjar språk och kommunikation, med fokus på natur och teknik.
Del 4: Moment B
Vad väckte ditt intresse i litteraturen och filmen. Varför?
Att skottkärran rullade snabbare ii nerförsbacken Ju tyngre last man lade i. Och att när man körde skottkärran uppför backen är det kraft och styrka som behövs.
Enligt Vygotskij ( 1930/1995) är All fantasi uppbyggd av sådant som hämtats ur verkligheten och ingår i En människas tidigare erfarenheter. Vi människor behöver samlade erfarenheter för att dels att skapa egna fantasier men också för att förstå oss på andras fantasier till exempel författares fantasier. Utan erfarenheter blir det svårt för oss människor att skapa fantasier
Barn är ofta oerfarna läsare och har begränsade erfarenheter av upplevelser och fakta ( Nikolajeva, 2014) . Det finns en skillnad mellan den kunskap som en skönlitterär bok och en faktabok kan ge bidrag till (Nikolajeva , 2014) : skönlitterär – fiktiv , estetisk kunskap, faktaböcker- faktabaserad, saklig kunskap.
Vilka olika slags samtal kan man föra vid läsning av en barnboK?
Det hänger på vad boken handlar om och vad som fångar barnens intressen, vad som väcker frågor och tankar hos barn och pedagog.
När kan det passa att samtala om naturvetenskap och på vilket sätt?
Kan passa vid vilket tillfälle som helst i vardagen.
Vilka fysikaliska fenomen eller kemiska processer kan synliggöras för barnen med utgångspunkt i förskolans barnböcker?
Färger och ljus.
Vattnets olika former.
Vad behöver ni kunna för att göra de fysikaliska fenomenen eller de kemiska processerna i barnböcker urskiljnings bara för barnen?
Vi behöver känna till vattnets kretslopp, bärighet, vattnets fryspunkt/ smältpunkt.
Vi behöver ha kunskaper om färger och hur de blir till, , nyanser och ljus.
Planera och förbered en aktivitet.
Vi läser en bok tillsammans med några barn. Grupperna väljer valfri bok pedagogerna läser den själva först sen för barnen. Förbereder passande frågor att samtala utifrån.
Vi dokumenterar genom foton, film, i unikum.
Lilla gruppen har valt : Memmo och Mysen söker efter färger.
Stora gruppen har valt: Bus och frö på varsin ö. (Fortsätter att jobba med den).
Var befinner vi oss nu i relation till målen?
vecka 15. (Anki och Eva)
Barnen har fortfarande intresse av Bus och Frö, detta är mest utomhus då vi pratar om olika tekniker för att komma över den bäck som vi besöker. Till hjälp har vi litteraturen, för att väcka barnens tankar
inomhus så är det rymden och planeter som är mest intressant, vi har byggt en raket, där barnen leker.
vi tittar på faktafilmer om rymden och läser även böcker.
Hur blev det?
Vad har fungerat bra/dåligt?
Vilka kunskaper/förmågor har vi sett att barnen har tagit till sig/utvecklat? Hur ser vi det?
Varför blev det som det blev?
Vad kan vi utveckla? Hur?
Hur går vi vidare?
Innehåller inga läroplanspunkter
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter