Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Vad är olika? Skrattmåsen/Svanen Projektplanering

Skapad 2019-09-20 14:38 i Blåklintens förskola Norrtälje
Förskola
I vårt projekt VAD ÄR OLIKA? kommer vi att arbeta utifrån våra fokusområden om Jämställdhet, interkulturallitet och språk. Vi kommer bla ta utgånspunkt i Grodan och hans vänner och dess likheter och olikheter.

Innehåll

 

1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA

 

 

A, Vi vill utveckla och synliggöra vår undervisning kring likabehandling och jämställdhet.

      Varför? För att barnen redan i en yngre ålder ska få en grundsyn där alla människor har lika värde. I dessa frågor är det viktigt att det blir naturligt från början att alla har ett lika värde oavsett de olika diskrimineringsgrunderna. Detta är viktigt för att våra barn, som vuxna, ska kunna agera som samhällsmedborgare med en hållbar värdegrund.

 

B, Vi vill fördjupa och utveckla undervisning kring flerspråkighet/interkulturallitet.

      Varför? För att alla barn ska känna sig trygga och stolta i sina identiteter. Att barnen ska få en grundsyn där det är naturligt att det finns olika språk som har samma värde och att olika språk låter olika men har samma betydelse. Vi vill väcka och bibehålla barnens nyfikenhet och intresse för sig själva och andra.  I ett livsperspektiv och ett globalt perspektiv är det viktigt att barnen får förståelse om världens olika kulturer och språk, att barnen får en grundsyn av allas lika värde och som vuxna känner sig trygga och bekväma med att se hela världen som sin. 

 

Generativ fråga:  Vad är olika?

Syfte: 

1b: MÅL ur Lpfö 18

Mål ur Lpfö 18: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse av värdet att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet.

 

Förskolan ska ge varje barn förutsättning att utveckla respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och ett växande intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELS

Barnens intressen, initiativ och behov: Vi har under ett år redan haft dessa mål och valt utifrån vår utvärdering i våras att fortsätta och fördjupa ytterligare. De olika avdelningarnas barn befinner sig på olika nivåer och har olika erfarenheter och förkunskaper. På vår förskola har vi en mångkulturell miljö där många olika kulturer och språk finns representerade både bland barn och pedagoger, vi har sett en nyfikenhet hos barnen speciellt då det gäller olika språk.

I barnens lek och i vardagen ser vi att flera av barnen i våra grupper har ett könsstereotyp sätt att tänka, leka och agera.

I flera av grupperna ser vi att barnen är intresserade av sagor och berättande, de vill gärna berätta själva och bli berättade för.

Specifika mål

1d: BARNE

Förståelse: förståelse för likheter och olikheter.

                    Förståelse för att det finns olika språk och att olika ord har samma betydelse.

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

 

Förmågor: Förmågan att tänka och resonera utifrån ett normkreativt perspektiv.

                   

1f: BARNENS BEGREPP

.

Begrepp: se nedan

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

 

Arbetslagets förhållningssätt:  Vi vill använda oss av de olika dialogformerna, Konversation, debatt, instruktion och undersökning. Vi ska växla mellan dessa olika dialogformer för att ge barnen optimala förutsättningar för lärande och utveckling, utifrån situation och utifrån våra observationer och reflektioner.

Vi ska vara förebilder utifrån ett normkreativt perspektiv för barnen i mötet med barnen, varandra, vårdnadshavare och andra kontakter.

Vi ska vara aktiva i det sociala samspelet i vardagen och i undervisningssituationerna tillsammans med barnen, vi ska utmana med frågor och inspel för att ge lagom stöttning för att barnen ska uppleva att de lyckas och kan samt för att ge dem förutsättningar för fortsatt utveckling och lärande.

För att ge barnen begrepp inom området och projektet kommer pedagogerna att aktivt använda ord och begrepp som, lika , olika, språk. Vi använder oss av ordet kompisar när vi pratar om barnen och inte tjejer, killar osv. I sånger och sagor och i andra sammanhang där könet inte är givet använder vi oss av hen.

Vetenskaplig grund: Vi kommer att arbeta utifrån ett sociokulturellt perspektiv där vi utgår ifrån att lärandet sker i ett interagerande med omvärlden. (Vygotskij).

 

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

 

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

2a: KRITERIER

Kriterier: se matriser

 

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

Utvärderingssätt: Vi kommer att utvärdera genom att följa upp undervisningsresultatet i våra matriser, vi kommer att följa upp och utvärdera våra målkriterier i vårt måldokument.

med de äldre barnen kommer vi att arrangera aktiviteter och intervjutillfällen för att kunna se barnens förändrade lärande.

Regelbundet dokumenterar vi i barnens och gruppens lärloggar, där vi kan se det förändrade lärandet utifrån våra mål.

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

3a: STARTAKTIVITET

 

Aktiviteter: Vi kommer introducera GRODAN för barnen, på olika magiska och lite kluriga sätt. tex kommer grodan och springer utanför staketet i skogen, bildmontage där grodan finns med i bilder som intresserar barnen, en samlingsbild på grodan bland barnens bilder. Vi provar olika sätt för att skapa magi och nyfikenhet.

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

 

Dom aktiviteter som sker dokumenteras med bilder och text. vid våra regelbundna reflektionstillfällen används reflektionsfrågor för att synliggöra barnenes tankar och vilket lärnade som sker samt tillsammans planerar för hur vi går vidare.

Formativ uppföljning:

3c: LÄRMILJÖ

 

Lärmiljö:

Vi förbereder genom att det finns utklädningskläder till grodan. Vi skickar och planterar in bilder på grodan i övriga dokumentationbilder på avdelningen.

Vi delar spontant och utifrån barns inflytande in barnen i mindre grupper.

Vi planerar aktiviteter som sedan genomförs vid spontana och lämpliga tillfällen i barngruppen, vi tänker att lärandet sker mest när vi följer och anpassar efter situation och barns önskningar.

Utom aktiviteterna med grodan och hans vänner anpassar vi avdelningens miljö med aktiviteter utifrån de målsättningar vi satt upp.

Matriser

Matris för uppföljning av måluppfyllelse

Förståelse

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här

Förmågor

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här

Begrepp

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: