Alfa-beta - Språk

Språket är ett rikligt sätt att kunna utrycka sig på. Med hjälp av språket kan barnen förmedla upplevelser och känslor på ett elementärt sätt. Alfa-beta är en figur som grundar sig på att undervisa barnen i språk. Figuren kommer att förbli en vän till barnen som sen ska få de engagerade i aktiviteter som syftar på språk inlärning. Alfa-beta kommer skapa trygghet och en underhållande undervisning för barnen.

 Syftet med undervisningen

För att väcka barnens intressen och nyfikenheter för språket använder vi lärvännen Alfa-beta som verktyg. Alfa-beta ska främja barnens inlärning inom språket på ett underhållande sätt. Barnen ska lära genom varierade aktiviteter till för att underlätta inlärningen. I och med det ska vi pedagoger uppmärksamma barnen under undervisningstillfällen för att skapa utrymme för de att hitta sin inlärningstakt. Barnen ska kunna hålla enkla dialoger bland varandra och med vuxna samt utrycka sig på ett förståndligt sätt.

 

Med hjälp av Alfa-beta ska vi utgå ifrån läroplanens ändamål som syftar på följande:

Lpfö 18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

* förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,

* förmåga att skapa samt förmåga att yttrycka och kommunicera uppleverser, tankar, och erfarenheter i olikauttrycksformer som bild, form, drama, rörelser, sång, musik och dans,

* ett nyanserat talspråk och ordföråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och med skilda syften,

* intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,

* både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,

* både svenska språket och 

Genomförande och metod

Vi pedagoger har som uppdrag att hjälpa barnen att kunna utveckla sina språkförmågor. Barnen lär sig språket i samspel med sin omgivning. Lärvännen Alfa-Beta är ofta med under olika aktiviteter som riktar sig mot barnens språkutveckling. Alfa-beta kommer vara med och träna med barnen under våra samlingar på veckodagarna, namnsånger, olika begrepp samt  läsa olika sagor så att barnen kan utveckla sina språkförmågor. Som stöd kommer Alfa-beta ha med sig olika verktyg så som nilbilder, flanosagor, bilder, lär platta och små figurer. Tillsammans med barnen kommer vi att skapa våra egna berättelser där vi utvecklar barnens fantasi och gemenskap. Karaktärerna i berättelserna kommer bestå av alla barn och pedagoger i grupperna där de befinner sig i olika miljöer.  Vi kommer även utmana barnen till tals genom att ställa frågor och ibland upprepa frågorna. Vi pedagoger ska vara lyhörda och upprepa korrekta meningar som barnen har talat fel.

Vi arbetar med ett enklare teckenspråk för barn som kallas för TAKK. TAKK använder vi som ett stöd i verksamheten. Vi har nilbilder uppsatta i olika hörnor som underlättar för barnen att kunna förstå och även utrycka sig på. Vid vår samlings hörna har vi nilbilder som visar hur en vanlig dag ser ut hos oss i verksamheten. Vi har även tecken och bilder på, färger, veckodagar, siffror mm.

Vi pedagoger använder oss av konkreta material under våra undervisningar. Detta för att undervisa barnen på ett sätt som passar de. Vi arbeta med projektet ”flyg! Sa Alfons Åberg”.Denna projekt kommer pågå så länge barnen visar intresse för berättelsen och materialen.  Syftet med projektet är att stötta barnens språkutveckling.  För att underlätta för barnen att förstå sagans innehåll kommer vi att dramatisera sagan med konkreta material. Vi kommer att läsa boken samt titta och lyssna på sagan. Vi kommer även att planera olika aktiviteter kring sagan. Eftersom vi äger inga specifika språk material för utomhus tänkte vi skapa lämpliga konkreta material som barnen kan leka med i utomhus. 

Vi har regelbundna lässtunder för att stärka barnens hörförståelse. Efter våra lästunder kommer Alfa-beta utmana barnen att  återberätta sagorna. På så sätt stärker vi barnens koncentrations förmågor och detta gör även att vi pedagoger ser utvecklingen hos barnen.  Barnen kommer även få egna lässtunder där de berättar sagornas berättelser med hjälp av bilderna som finns i böckerna. Under våra dagliga rutiner samtalar vi med barnen för att stötta deras språkutveckling. 
När vi samtalar med barnen pratar vi lugnt och sakta för att barnen ska förstå. 

Dokumentation

Vi kommer dokumentera i Unimkum samt genom att fotografera för att synliggöra lärande processen. 

Uppföljning och utvärdering

Vi kommer att utvärdera och uppfölja under våra reflektions tider.

________________________________________________________________ 

2. Reflektion

Reflektion är att lägga alla tankarna på ”bordet”

Reflektionsfrågor att utgå ifrån – välj ut de som är relevanta för detta tillfälle;

• Hur går det? Hur gick det?
• Varför tror du att det blir/blev så?
• Vad fångar barnens intresse?
• Vilka lärstrategier använder barnen?
• Vilka reflektioner gör barnen?
• Vilka tecken ser vi på att barnen lär sig det avsedda?
• Var det något som begränsade barnens val, intresse och lärande? (pga kön, könsindentitet, funktionsvariation, etnisk tillhörighet, ålder, trosuppfattning eller sexuell läggning?
• Hur påverkar ert förhållningssätt undervisningen?

_________________________________________________________________________________________

3. Analys

Analys är att se mönster och dra slutsatser utifrån reflektionen ”det som ligger på bordet”

Analysfrågor att ställa er;

• Vilka generella mönster kan vi se utifrån ”det som ligger på bordet” - reflektionen?

• Vad har vi uppnått i förhållande till uppsatta mål?

• Vad behöver utvecklas för att öka måluppfyllelsen?

______________________________________________________________________________________

4. Nästa steg

Svaren på dessa frågor blir en del av underlaget för fortsatt undervisningsplanering utifrån er analys

• Vad blir ett meningsfullt nästa steg för barnen utifrån nuläget?
• Vilka fler uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?
• Hur kan vi utmana ytterligare med material och lärmiljö?
• Hur säkerställer vi att alla barn får inflytande över och utrymme i utbildningen?
• Vad/vilken kunskap behöver pedagogen söka för att komma vidare?
• Hur kan vi få vårdnadshavarna delaktiga i förskolans utbildning?
• Hur kan vi förändra våra undervisningsmiljöer?