Min kropp - Vad kan jag göra med den?

Jaget - Det handlar inte bara om kroppen utan hela personligheten. Att ha en god självkännedom och självkänsla är viktigt då vi alla är en del av ett socialt sammanhang. Så vem är du och vem är jag?

Kartläggning av barnens intressen

Vi som pedagoger känner att det finns ett behov i barngruppen att samtala om den egna kroppen och ansvaret vi har för hur vi använder den. Hur ser vi ut? Varför har någon mörk hud? Är det okej att säga vad man tänker och tycker? Vad är okej att göra med varandra? Vi vill att barnen ska få en god självkänsla, att det är okej att vara som man är och att alla inte måste se lika ut eller att man inte måste vara ”bäst” eller först alltid. 

Vi vill även stärka barnens självförtroende och tillit på sin egen förmåga. 

Mål

Eget formulerat mål

Vår tanke med valet av ämne är att barnen ska visa acceptans för att man är okej som man är.  Vi vill uppmärksamma dem på att våra kroppar på många sätt är lika men att vi använder den på många olika sätt. De ska känna till att det är Min kropp och jag har rätt att säga STOPP när någon kommer för nära.

Läroplanens mål

 Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
- respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna

 - sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet.

 - motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.

- självständighet och tillit till sin egen förmåga 

- Förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. 

Barnens erfarenheter

Genom att göra intervjuer enskilt med barnen ska vi skaffa oss en uppfattning om deras kunskaper om kroppen och hur de använder den. Vi ämnar också göra en gemensam mindmap där de alla delar med sig av sin kunskap. När vi är närvarande i barnens lekstunder hör vi barnens egna ord som vi noterar. 

Insatser - åtgärder för att nå målet

Vi tänker att bästa sättet att få en bra kroppsuppfattning är att använda sig av sin kropp på olika sätt, exempelvis genom grovmotoriska samt finmotoriska aktiviteter.
Barnen ska på olika sätt få använda sig av sin kropp till att skapa. Genom sånger och ramsor om kroppen och det egna jaget får de utveckla sina språkkunskaper.Matematik kan vi få in bl a genom att mäta barnen, men också genom att jämföra våra kroppar även på andra sätt. Våra sinnen och känslor är också en del av vår kropp och genom att samtala med barnen vill vi öka deras tankar om hur man bör vara mot varandra. När vi pratar om känslor, sinnen, kan vi använda oss av barnlitteratur. Litteratur som engagerar och involverar barnen till samtal. Till vår hjälp kommer vi att ha kroppsdockan Lotta som kommer att dyka upp lite då och då med olika uppgifter till barnen. 

Hur målet ska utvärderas

Vi ämnar att låta barnen göra självporträtt. Ett i början av temat och sedan ett nytt när vi avslutar. De ska också få svara på frågan, ”Vad är du bra på?”

Teoretisk bakgrund

Leg. Psykolog Anna Hellberg skriver i sin artikel i Förskoleforum, Så kan du stärka barns kroppsuppfattning, att vi vuxna hela tiden på olika sätt har möjlighet att stärka barnen. Det gör vi genom att vara uppmärksamma på deras signaler, bekräfta och uppmuntra. När klimatet i barngruppen präglas av trygghet och tillit kan det vara enklare för barnen att våga utforska mer och prova olika roller och identiteter. Om man arbetar aktivt med att inkludera alla så berörs också arbetet med kroppsuppfattning – hur arbetar vi med olikheter, normer och värden?  Om vi tar barnens frågor om kroppen på allvar så lär sig barnen att det är okej att både ställa frågor och ifrågasätta sådant som rör kroppen och kroppsuppfattningen. Därför är det oerhört viktigt att vi pedagoger tänker på vilka ord vi väljer eftersom de kan signalera olika budskap till barnen. I artikeln ger psykologen konkreta tips på vad man kan tänka på när man jobbar med barns kroppsuppfattning.  

* "Våga resonera tillsammans med barnen om kroppen och kroppsuppfattning på allvar"

* "Om barn jämför sig med varandra kan det bli ett tillfälle där du hjälper dem att utvidga jämförandet till att beröra likheter och olikheter på ett mer generellt plan". 

Det visar hur viktigt pedagogernas förhållningssätt är samt hur vi agerar och pratar inför barnen. I en punkt poängterar hon detta och beskriver vad man signalerar. Leken är något annat som Anna Hellberg även poängterar i artikeln. 
Att barnet i leken lär känna sin kropp ur olika aspekter, den beteendemässiga, kognitiva samt känslomässiga. Det är därmed viktigt att vara närvarande i barnens lekar. 

I boken ”Empatiskt ledarskap- samspel i barngruppen” poängterar författaren hur viktigt pedagogens bemötande och samspel är. 
”På vilket sätt vi väljer att möta de olika känslouttrycken är givetvis av stor betydelse för barnens trygghet, hur deras självbild och självkänsla kan utvecklas”(Olsson Newman s.60). 
Att bli förstådd och få sina känslor bekräftade bidrar ju sedan till att barnen i gruppen blir trygga tillsammans.
Vi kommer prata om känslor och även att alla har rätt att känna det du känner och tycka vad du vill. Att visa respekt och acceptans för att alla inte tycker och känner lika.

I Rädda Barnens skrift, STOPP min kropp, talar de också om vikten av att samtala med barnen om frågor som rör kroppen, gränsdragning och sexualitet. Även om det känns svårt att prata om dessa frågor så gör vi barnen en stor tjänst genom att vara öppna och avdramatisera ämnet. De ska känna att det är okej att prata om ämnet, då ger vi dem en självkänsla och en trygghet i att kroppen är något värdefullt som man själv bestämmer över.

Dokumentation

Vi kommer dokumentera med fotografier, anteckningar mm. Mycket av dokumentationen sker i Unikum. Vi kommer även att sätta upp mycket av det barnen tillverkar och pratar om inne på avdelningen. 

 Samverkan med vårdnadshavare

Vi kommer att ha ett Drop-In både på höst och vårterminen. Samtal vid hämtning och lämning är också tillfällen att samtala om temat. Vårdnadshavarna är alltid välkomna in på avdelningen för att se vad vi gör.