Kartl&auml;ggning av barnens intressen
Vi som pedagoger k&auml;nner att det finns ett behov i barngruppen att samtala om den egna kroppen och ansvaret vi har f&ouml;r hur vi anv&auml;nder den. Hur ser vi ut? Varf&ouml;r har n&aring;gon m&ouml;rk hud? &Auml;r det okej att s&auml;ga vad man t&auml;nker och tycker? Vad &auml;r okej att g&ouml;ra med varandra? Vi vill att barnen ska f&aring; en god sj&auml;lvk&auml;nsla, att det &auml;r okej att vara som man &auml;r och att alla inte m&aring;ste se lika ut eller att man inte m&aring;ste vara &rdquo;b&auml;st&rdquo; eller f&ouml;rst alltid.&nbsp;
Vi vill &auml;ven st&auml;rka barnens sj&auml;lvf&ouml;rtroende och tillit p&aring; sin egen f&ouml;rm&aring;ga.&nbsp;
M&aring;l
Eget formulerat m&aring;l
V&aring;r tanke med valet av &auml;mne &auml;r att barnen ska visa acceptans f&ouml;r att man &auml;r okej som man &auml;r.&nbsp; Vi vill uppm&auml;rksamma dem p&aring; att v&aring;ra kroppar p&aring; m&aring;nga s&auml;tt &auml;r lika men att vi anv&auml;nder den p&aring; m&aring;nga olika s&auml;tt. De ska k&auml;nna till att det &auml;r Min kropp och jag har r&auml;tt att s&auml;ga STOPP n&auml;r n&aring;gon kommer f&ouml;r n&auml;ra. 
L&auml;roplanens m&aring;l
&nbsp;F&ouml;rskolan ska ge varje barn f&ouml;ruts&auml;ttningar att utveckla: - respekt och f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r alla m&auml;nniskors lika v&auml;rde och de m&auml;nskliga r&auml;ttigheterna
&nbsp;- sin identitet och k&auml;nna trygghet i den samt medvetenhet om r&auml;tten till sin kroppsliga och personliga integritet. 
&nbsp;- motorik, koordinationsf&ouml;rm&aring;ga och kroppsuppfattning samt f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r hur viktigt det &auml;r att ta hand om sin h&auml;lsa och sitt v&auml;lbefinnande.
- sj&auml;lvst&auml;ndighet och tillit till sin egen f&ouml;rm&aring;ga&nbsp;
- F&ouml;rm&aring;ga att skapa samt f&ouml;rm&aring;ga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, r&ouml;relse, s&aring;ng, musik och dans.&nbsp;
Barnens erfarenheter
Genom att g&ouml;ra intervjuer enskilt med barnen ska vi skaffa oss en uppfattning om deras kunskaper om kroppen och hur de anv&auml;nder den. Vi &auml;mnar ocks&aring; g&ouml;ra en gemensam mindmap d&auml;r de alla delar med sig av sin kunskap. N&auml;r vi &auml;r n&auml;rvarande i barnens lekstunder h&ouml;r vi barnens egna ord som vi noterar.&nbsp; 
Insatser - &aring;tg&auml;rder f&ouml;r att n&aring; m&aring;let 
Vi t&auml;nker att b&auml;sta s&auml;ttet att f&aring; en bra kroppsuppfattning &auml;r att anv&auml;nda sig av sin kropp p&aring; olika s&auml;tt, exempelvis genom grovmotoriska samt finmotoriska aktiviteter. Barnen ska p&aring; olika s&auml;tt f&aring; anv&auml;nda sig av sin kropp till att skapa. Genom s&aring;nger och ramsor om kroppen och det egna jaget f&aring;r de utveckla sina spr&aring;kkunskaper.Matematik kan vi f&aring; in bl a genom att m&auml;ta barnen, men ocks&aring; genom att j&auml;mf&ouml;ra v&aring;ra kroppar &auml;ven p&aring; andra s&auml;tt. V&aring;ra sinnen och k&auml;nslor &auml;r ocks&aring; en del av v&aring;r kropp och genom att samtala med barnen vill vi &ouml;ka deras tankar om hur man b&ouml;r vara mot varandra. N&auml;r vi pratar om k&auml;nslor, sinnen, kan vi anv&auml;nda oss av barnlitteratur. Litteratur som engagerar och involverar barnen till samtal. Till v&aring;r hj&auml;lp kommer vi att <a name="_Hlk21680073"></a>ha kroppsdockan Lotta som kommer att dyka upp lite d&aring; och d&aring; med olika uppgifter till barnen.&nbsp;
Hur m&aring;let ska utv&auml;rderas
Vi &auml;mnar att l&aring;ta barnen g&ouml;ra sj&auml;lvportr&auml;tt. Ett i b&ouml;rjan av temat och sedan ett nytt n&auml;r vi avslutar. De ska ocks&aring; f&aring; svara p&aring; fr&aring;gan, &rdquo;Vad &auml;r du bra p&aring;?&rdquo;
Teoretisk bakgrund
Leg. Psykolog Anna Hellberg skriver i sin artikel i F&ouml;rskoleforum, S&aring; kan du st&auml;rka barns kroppsuppfattning, att vi vuxna hela tiden p&aring; olika s&auml;tt har m&ouml;jlighet att st&auml;rka barnen. Det g&ouml;r vi genom att vara uppm&auml;rksamma p&aring; deras signaler, bekr&auml;fta och uppmuntra. N&auml;r klimatet i barngruppen pr&auml;glas av trygghet och tillit kan det vara enklare f&ouml;r barnen att v&aring;ga utforska mer och prova olika roller och identiteter. Om man arbetar aktivt med att inkludera alla s&aring; ber&ouml;rs ocks&aring; arbetet med kroppsuppfattning &ndash; hur arbetar vi med olikheter, normer och v&auml;rden? &nbsp;Om vi tar barnens fr&aring;gor om kroppen p&aring; allvar s&aring; l&auml;r sig barnen att det &auml;r okej att b&aring;de st&auml;lla fr&aring;gor och ifr&aring;gas&auml;tta s&aring;dant som r&ouml;r kroppen och kroppsuppfattningen. D&auml;rf&ouml;r &auml;r det oerh&ouml;rt viktigt att vi pedagoger t&auml;nker p&aring; vilka ord vi v&auml;ljer eftersom de kan signalera olika budskap till barnen.&nbsp;I artikeln ger psykologen konkreta tips p&aring; vad man kan t&auml;nka p&aring; n&auml;r man jobbar med barns kroppsuppfattning.&nbsp;&nbsp;
* "V&aring;ga resonera tillsammans med barnen om kroppen och kroppsuppfattning p&aring; allvar"
* "Om barn j&auml;mf&ouml;r sig med varandra kan det bli ett tillf&auml;lle d&auml;r du hj&auml;lper dem att utvidga j&auml;mf&ouml;randet till att ber&ouml;ra likheter och olikheter p&aring; ett mer generellt plan".&nbsp;
Det visar hur viktigt pedagogernas f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt &auml;r samt hur vi agerar och pratar inf&ouml;r barnen. I en punkt po&auml;ngterar hon detta och beskriver vad man signalerar. Leken &auml;r n&aring;got annat som Anna Hellberg &auml;ven po&auml;ngterar i artikeln.&nbsp; Att barnet i leken l&auml;r k&auml;nna sin kropp ur olika aspekter, den beteendem&auml;ssiga, kognitiva samt k&auml;nslom&auml;ssiga.&nbsp;Det &auml;r d&auml;rmed viktigt att vara n&auml;rvarande i barnens lekar.&nbsp; I boken &rdquo;Empatiskt ledarskap- samspel i barngruppen&rdquo; po&auml;ngterar f&ouml;rfattaren hur viktigt pedagogens bem&ouml;tande och samspel &auml;r.&nbsp; &rdquo;P&aring; vilket s&auml;tt vi v&auml;ljer att m&ouml;ta de olika k&auml;nslouttrycken &auml;r givetvis av stor betydelse f&ouml;r barnens trygghet, hur deras sj&auml;lvbild och sj&auml;lvk&auml;nsla kan utvecklas&rdquo;(Olsson Newman s.60).&nbsp; Att bli f&ouml;rst&aring;dd och f&aring; sina k&auml;nslor bekr&auml;ftade bidrar ju sedan till att barnen i gruppen blir trygga tillsammans. Vi kommer prata om k&auml;nslor och &auml;ven att alla har r&auml;tt att k&auml;nna det du k&auml;nner och tycka vad du vill. Att visa respekt och acceptans f&ouml;r att alla inte tycker och k&auml;nner lika. 
I&nbsp;R&auml;dda Barnens skrift, STOPP min kropp, talar de ocks&aring; om vikten av att samtala med barnen om fr&aring;gor som r&ouml;r kroppen, gr&auml;nsdragning och sexualitet. &Auml;ven om det k&auml;nns sv&aring;rt att prata om dessa fr&aring;gor s&aring; g&ouml;r vi barnen en stor tj&auml;nst genom att vara &ouml;ppna och avdramatisera &auml;mnet. De ska k&auml;nna att det &auml;r okej att prata om &auml;mnet, d&aring; ger vi dem en sj&auml;lvk&auml;nsla och en trygghet i att kroppen &auml;r n&aring;got v&auml;rdefullt som man sj&auml;lv best&auml;mmer &ouml;ver. 
&nbsp;
Dokumentation
&nbsp;
Vi kommer dokumentera med fotografier, anteckningar mm. Mycket av dokumentationen sker i Unikum. Vi kommer &auml;ven att s&auml;tta upp mycket av det barnen tillverkar och pratar om inne p&aring; avdelningen.&nbsp;
&nbsp;Samverkan med v&aring;rdnadshavare
Vi kommer att ha ett Drop-In b&aring;de p&aring; h&ouml;st och v&aring;rterminen. Samtal vid h&auml;mtning och l&auml;mning &auml;r ocks&aring; tillf&auml;llen att samtala om temat. V&aring;rdnadshavarna &auml;r alltid v&auml;lkomna in p&aring; avdelningen f&ouml;r att se vad vi g&ouml;r. 
&nbsp;
&nbsp;
<h2>&nbsp;</h2>

Min kropp - Vad kan jag göra med den?

Matriser i planeringen

Uppgifter