Tussilagos Projektbeskrivning 2019/2020

Var är vi?

Som förprojekt har vi valt att utgå från boken Godnatt alla djur av Lena Arro och Catarina Kruusval. Vi har med treåringarna fördjupat oss i boken på olika sätt med hjälp av olika uttryckssätt så som högläsning, dramatisering där vi pedagoger har använt oss av rekvisita som barnen sen har dramatiserat vidare med i sin lek. De har även skapat samt att vi har sjungt om djuren i ett sammanhang i barnens lek och upplevelser kring sagan. Det har blivit mycket spontana lekar och upplevelser, så som aktiviteter i skogen och dramatiseringar. Det har skett utifrån sagan om Bubblan och Pärlan och intresset för djur som barnen ger uttryck för. Vid en av aktiviteterna har vi gömt bilder på har-barn i skogen, då märkte vi att barnen blev intresserade av att gömma och leta. Det har utmynnat i kurragömma-lekar bland barnen. Vår upplevelse är att boken är uppbyggd på tanken om att alla ska få vara med och att vi värnar om varandra, vilket är en del i vårt arbete kring normer och värden. Under förprojektet har vi observerat att barnen visat ett stort intresse för djur.

Med ett- och tvååringarna har vi läst boken projicerad på väggen och där la barnen sitt fokus på djuren i sagan så samtal om de olika djuren samt vem som var rädd för vem och varför, samt djurens läten. Vi har även fångat upp barnens intresse kring de djur de upptäcker ute och har återkopplat de upptäckterna med barnen.

Utifrån de upptäckter som fångat barnen i förprojektet så ser vi ett starkt intresse och nyfikenhet hos barnen kring djur. Vi kommer därför att fördjupa oss vidare kring boken om Bubblan och Pärlan men samtidigt fördjupa barnens upptäcker kring smådjur som till en början nu är spindlar. Att vi pedagoger riktar blicken mot barnens utforskande i vår närmiljö, där vi ser att de fascineras av småkryp och djur. Vi tänker att vi hamnar inom området Ekologisk känslighet där vi tillsammans utforskar djuren som barnen finner intresse kring .

Vi kommer att starta upp projektet med att fördjupa barnens upplevelser och tankar kring spindlar då vi upplever att det är kring spindlar som barnen fascinerats mest det sist. Detta kommer att göras på många olika sätt för att fånga mångfalden av uttryck, t.ex. genom projicering, reflektion, skapande, sång och musik med mera.

Vart ska vi?

Vilka mål från Lpfö ska vi arbeta med?

I utbildningen ska vi sträva mot läroplanens alla mål och det är under projektets gång som vi kan se alla delar ur läroplanen som flätas in under processen. Då vi arbetar med förskolans yngre barn är det stort fokus på att finna uttryckssätt som främjar ett hållbart lärande som barnen kan bära med sig under sin fortsatta tid i utbildningen och kring det står det skrivet i läroplanen att:

"Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet" (Lpfö18 sid.7).

 

Hur kopplar vi det till enhetens kvalitetsmål?

Enhetens övergripande mål för läsåret är att vi vill "Skapa en pedagogisk atmosfär som bidrar till att stimulera språk, kommunikation och samspel, genom olika uttryckssätt utifrån barnets egna förutsättningar".

Genom att arbeta med ett projekt grundat utfrån barnes visade intresse kring ett område skapas förutsättningar för att kunna skapa nyfikenhet och förundran hos barnen och nya tankar att vidga erfarenheten kring. Vi ser också vikten av att ge barnen tid i sitt undersökande och att göra och uppleva saker flera gånger om. Det är ofta som vi pedagoger har en vision om att gå vidare men vi måste stanna upp och vänta in och se var barnen är i sitt utforskande.

 

Vilka kunskaper/förmågor vill vi utveckla hos barnen?

Vi vill skapa förutsättningar och ett sammanhang för barnen där de kan uppleva och känna en social gemenskap och tillhörighet, där de kan känna trygghet och vilja att lära både enskilt och med andra. Där utbildningen och dess pedagogiska miljö är både tillgängligt och tillåtande för barnen.

Hur gör vi?

Vilka metoder, arbetssätt, förhållningssätt, miljö och material använder vi oss av?

En utbildning med mångfald av uttryckssätt, de hundra språken, anser vi är en grund till att fånga det enskild barnets förutsättningar, nyfikenhet och intresse. En utbildning som erbjuder en mångfald av uttryk anser vi skapar förutsättningar för barnen att i tillåtande och tillgängliga pedagogsika miljöer, bekanta sig med de olika språken för att kunna finna "sin egen väg" till uttryck och lärande. Vi strävar mot en mångsidig utbildning med fokus på de hundra språken och ett hållbart lärande.

Hur dokumenterar vi, vems ansvar?

Projektet dokumenteras i Unikum via lärloggar och reflektioner och alla pedagoger på hemvisten har ett ansvar. Ansvaret innebär att lärloggar ska göras utifrån valda aktiviteter/händelser med barnen, Skriva vekoreflektioner varje måndag kopplat till innehållet föregående vecka, samt skriva månadsreflektioner där månades reflektioner kopplas och fördjupas mot våra mål i vårt SKA-arbete. Vi reflekterar och analyserar lärloggarna tillsammans i arbetslaget med utgångspunkt utifrån fem analysfrågor; Vad är syftet? Vad/hur var min roll som pedagog? Blev aktiviteten/erbjudandet/uppgiften som du/ni hade tänkt? Hur stärker aktiviteten barnets/barnens språk och kommunikation? Hur går vi vidare?

Vi upplever att frågorna är ett bra stöd för oss för att komma på djupet i reflektionen kring de pedagogiska dokumentationerna. Det ger oss ramarna för vad vi ska analysera och gör så att vi kan fokusera på vårt fokusområde kring språk, kommunikation och samspel. Samt att vi tydligt ser så att vi följer den röda tråden genom frågan; Hur går vi vidare.

Vi arbetar även med att återkoppla och ge tillbaka dokumentationen till barnen och detta görs via reflektioner både i storgrupp men också i mindre grupper. Variationen av olika reflektionsforum är av stor vikt då det är där barnen ytterligare kan berätta sina tankar, frågor och funderingar kring just det som berördes vid det aktuella tillfället. Dessa tillfällen ger oss pedagoger en djupare bild av barnens tankar, då vi får mycket tillbaka från barnen. I arbetet med de yngsta barnen är det verkligen av vikt att hitta olika reflektionsforum där barnen kan uttrycka sig på andra sätt, då det verbala språket inte är det dominanta. Att fördjupa reflektionen med barnen är även något vi valt att ha som utvecklingsområde i år i vårt SKA-arbete, då vi anser att det är något vi behöver fördjupa oss i för att finna många olika forum för reflektion, samt hur vi på bästa sätt kan arbeta vidare med den reflektionen och återkopplingen. Det är sen på våra planeringsmöten både veckovis och månadsvis som vi pedagoger reflekterar vidare kring processen i processloggen med barnens tankar som grund, och dokumenterar den tillsammans i vår processlogg i Unikum samt i vårt SKA-underlag.

 

Reflektionsfrågor till veckoreflektionen
Skriv in veckoreflektion längst ner i hemvistens planering i rutan "reflektion och analys". Skapa en ny reflektion varje vecka. Var noga med att skriva en rubrik där det framgår vilken vecka det är på reflektionen, t.ex. Veckoreflektion vecka 36 (när man reflekterar vecka 37 över vecka 36).

• Vad är syftet?
• Hur stärker aktiviteten barnets/barnens språk, kommunikation och samspel?
• Vad/hur var min roll som pedagog?
• Blev aktiviteten/erbjudandet/uppgiften som du/ni hade tänkt?
• Hur går vi vidare?

Stödfrågor månadsreflektion/kvalitetsverktyg/Ska-arbete

Här reflekterar pedagogerna kring de reflektionsfrågor som är riktade till enhetens kvalitetsmål, d.v.s. vad framgår i vår handlingsplan? Samt en djupare reflektion av de tidigare veckoreflektionerna under månaden.

Reflektionen görs i planeringens ”reflektionsruta” precis som veckoreflektionerna och rubriksätts med t.ex. Månadsreflektion september. Kan med fördel skapa underrubriker för varje område i SKA-arbetet.

 

Stödfrågor halvårsanalys (görs i december)

Analys av reflektioner som gjorts under hösten.

Litteraturhänvisningar/vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet ska läggas till. Analysen görs i planeringens ”reflektionsruta” precis som veckoreflektionerna och månadsreflektionerna och rubrikssätts med halvårsanalys.

Frågor att reflektera kring i halvårsanalysen:

• Vart står vi?

• Vad går vi vidare kring? Varför?

• Beskriv på vilket/vilka sätt ni når måluppfyllelsen i utbildningen?

• Hur stärks ert innehåll i reflektionen av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?   

Slutanalys 2019/2020:

Dessa stödfrågor och rubriker ska användas i ert analysarbete på avdelningen. Kopiera ner frågorna och rubrikerna till er reflektions- och analysdel här nedanför. Har man fler än ett mål, så får man skriva en slutanalys/mål. När slutanalysen är klar för respektive mål så kopieras den in i en lärlogg som kopplas till rätt respektive mål/planering som ligger i förskolans lärarrum. 

Målformulering:

Resultat: 

Har vi nått målet? (Ja, nej, delvis)

Analys:

Hur uppnåddes målet?

Varför blev det som det blev?

Vilka val har vi gjort och varför?

Kan vi identifiera några mönster? Likheter/Skillnader

Framgångsfaktorer, vad tar vi med oss? 

Har vi identifierat några utvecklingsområden?