Socialt samspel och språkutveckling - Vete vt 2020

Under januari 2020 har vi skolat in fyra nya barn i vår barngrupp, eftersom det i slutet av förra året var några barn som flyttade. I det systemiska förhållningssättet menas att så fort någon tillkommer eller faller bort i en grupp, förändras det systemet. Det är då viktigt för oss att återigen arbeta med det sociala samspelet.
Språket har vi med oss hela tiden och vi strävar efter att ha ett språkutvecklande arbetssätt under hela dagen, där vi också lyfter fram barnens modersmål.
Eftersom det inte är en helt ny barngrupp ser vi inga hinder med att i arbetet med det sociala och språket ha matematik och naturvetenskap som innehåll.

Mål: 

Vi tänker oss att barnen ska få möjlighet att genom lek och socialt samspel få möjlighet att interagera och samspela med varandra. Vi vill även att de ska få verktyg för att kunna mötas och interagera på ett bra sätt med varandra och sin omgivning. Språket blir ett viktigt verktyg i detta arbete och alla barn ska få ta del av olika språk.

Under våren ska alla barn få vara med om aktiviteter som fokuserar på matematik och naturvetenskap.

För att vi ska må bra är rörelse viktigt, vilket vi också kommer att fokusera på.

Metod: 

Vi delar in oss i mindre grupper under dagen. Innehållet kan vara planerat eller spontant uppkommet.

Socialt samspel: Pedagogerna är delaktiga i barnens lek både inomhus och utomhus, för att främja det sociala samspelet.

Språk: Läsning kommer att ske oftare genom att vi skapar läsgrupper, så att vi läser för alla barn regelbundet. Talutrymme - vi arbetar medvetet med att ge barnen mer talutrymme (i förhållande till pedagogerna). Förmågan att lyssna är också viktig, genom olika aktiviteter uppmuntrar vi barnen att lyssna på varandra. 

Matematik: Vi sätter upp meningar och begrepp med matematiskt innehåll och vi lyfter fram det matematiska i vår vardag, allt från att para ihop sina skor till att lösa sudoku.

Naturvetenskap: I det naturvetenskapliga arbetet kommer vi att utgå från naturvetenskapsverb i enlighet med Skolverkets Läslyft inom Natur, teknik och språkutveckling. Vilket/vilka verb har vi inte bestämt än. Vi kommer också att utföra experiment tillsammans samt använda olika uttrycksformer. Vi kommer att sträva efter att ställa produktiva frågor. Elfström m.fl. (Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära, 2008, s.72) skriver att genom produktiva frågor kan pedagogen göra barnens genuina funderingar utforskande. Exempel på produktiva frågor är ”Vad tror du händer om ...?” och ”Har du sett spindelns ögon?”

Rörelse: När det gäller möjlighet till rörelseövningar inomhus såsom t.ex. gympa och rytmik, har vi skapat en öppen yta i del av ett rum, med tillgång till material som t.ex. ärtpåsar och rockringar. Utomhus leker vi lekar t.ex. kurragömma och olika jagelekar samt uppmuntrar barnen att röra sig utifrån sin förmåga. Det är många yngre barn i gruppen nu, så det kan vara en utmaning att bara ta sig fram själv i sina vinterkläder.

Hur kan barnen påverka innehållet i vårt arbete?

Vi tar tillvara på barnens intressen och de önskningar som de uttrycker själva. Dels genom samtal och t.ex. tankekartor, dels genom att observera vad barnen visar intresse för. Vi observerar också barnens intresse när vi pedagoger introducerar nya ämnesområden. Vi strävar även efter att ha så mycket material som möjligt i barnens nivå, för att de ska kunna vara självständiga.

Hur ska arbetsområdet följas upp och utvärderas?

Vi följer upp på våra avdelningsplaneringar varannan vecka, samt en utvärdering för terminen i slutet på våren. Vi kommer att avgränsa oss till några prioriterade mål och en del av vårt arbetsområde för att få en genomförbar utvärdering.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,