Ämnen:
Historia
·
Årskurs:
5
Gylle skola, Borlänge · Senast uppdaterad: 4 oktober 2019
Medeltiden avslutas med Stockholms blodbad. Nu kommer en ny tid. Den varar mellan åren 1523-1611 och kallas för Vasatiden. Under denna period styrs Sverige av Gustav Vasa och sedan han hans söner och barnbarn. Vi kommer att arbeta med hur Gustav Vasa tar makten, hur han och hans söner styr Sverige. Hur ser det ut i Sverige under Vasatiden? Vilka förändringar sker i Sverige och varför sker det förändringar? Hur har folket det under Vasatiden? Hur förändras kyrkans ställning i samhället? Vilka spår kan vi se av Vasatiden idag? Vi arbetar med Vasatiden under vecka 40-47.
Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar att utveckla kunskaper om vad som hände under Vasatiden och hur det har påverkade samhället då och idag. Vi ska läsa om vilka det var som regerade och vad de gjorde för utvecklingen av landet Sverige. Undervisningen kommer även bidra till att du utvecklar kunskaper om olika historiska sammanhang, historiska händelser och gestalter. Eleverna kommer att få reflektera samt föra resonemang kring konsekvenser och samband av samhällsförändringar, människors levnadsvillkor och handlingar. Vi kommer att prata om hur människorna levde, hur kyrkan utvecklades och varför detta skedde. Kommer att lära oss historiska begrepp som är typiska för Vasatiden samt vad som skedde i världen under samma tidsperiod.
Efter avslutat område ska eleven kunna:
Jag kommer bedöma följande:
Eleven kommer att få möjlighet att visa dina muntliga kunskaper och historiska förmågor under gruppdiskussioner, muntliga redovisningar och praktiska dramaövningar. Eleven kommer även få möjlighet att visa sina skriftliga kunskaper och förmågor vid läsning, frågor och faktatexter. Arbetsområdet avslutas med ett grupparbete/enskilt arbete om Vasatiden.
Bedömning sker löpande i under lektionstid, målen kommer att presenteras i början av undervisningen. Bedömning görs även av det skriftliga provet. Hur du arbetar i grupp bedöms i de olika övningarna på lektionstid och redovisning.
Syfte (3)
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
Centralt innehåll (4)
Den svenska statens framväxt och organisation.
Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.