1. Undervisningsplanering

Varför?

Vi vill att barnen ska få kunskap och intresse för de fyra årstiderna .Vad händer i naturen de fyra årstiderna.Att barnen ska få förståelse för årshjulet.

Hur ska undervisningen genomföra

Vi vill göra ett årshjul med barnen.Hjulet ska vara uppdelat i fyra olika färger, barnen ska få sätta in sina födelsedagar, vi ska skriva upp alla våra traditioner på förskolan i årshjulet.Vi ska gå till storskogen varje veckan för att se och uppleva naturskiftningarna.Med hjälp av färgcirkel ska vi se vilka färger vi kan hitta i skogen.Barnen är intresserade av insekter och vad händer med dem under året och vilka kan vi hitta i skogen.Vi ska försöka måla av naturföremål i detalj.Vi vill göra någon höst utställning.

Hur ska reflektion tillsammans med barnen organiseras?

Efter alla aktiviteter ska vi ha en dialog med barnen om vad vi gjort och hur vi går vidare,vi tittar även på bilder tillsammans.

.

För vem/vilka ska undervisningen genomföras?

För kaprifoler

Vad är målet med undervisningen?

Öka barnens kunskap om de fyra årstiderna.Att alla barn vet vilken månad de fyller år på.Att året är en årsklocka.Veta lite kort om vad som händer under varje årstid.

Uppföljning:

27/9-2019

Vii går till storskogen varje vecka. I skogen har barnen fått olika uppdrag av Ute Ugo som handlat om hösten.vi har jobbat med färgcirkel och målat äpplen i detalj,vi har satt upp årshjul och jobbar vidare med det.

Resultat: (Hur gick det?)

Såhär har barnen utvecklats av aktiviteten/projektet: (resultat= vilket förändrat kunnande har vårt arbete gett barnen):

EXMPELTEXT: Barngruppen som deltagit i projekt skogens svampar har varit åtta till antalet. När vi påbörjade arbetet så var det bara tre barn som kunde namnet på eller kände igen några av våra svampar i skogen. Vid temats slut samtalade vi med barnen i en samling om vad vi lärt oss om svampar, och kunde då konstatera att samtliga barn kunde namnge och beskriva olika svampar. Några barn kunde väldigt många svampsorter, medan två av barnen hade lärt sig om tre svampsorter. Alla barn har skapat svampar antingen i lera eller målat och ritat, utefter vad de själva visade mest intresse för.

OBS! Lathund för Dibbers planeringsmall för undervisning i Unikum

Innan publicering av planeringen i skolbanken så ska ni ha:

Tagit bort bilden och texten ovanför ”1. Undervisningsplanering”.

Skrivit om ingresstexten.

Om ni vill, byta till en bild som passar aktuell planering.

Klippt ur punkt 2, 3 o 4. Dessa ska sedan klistras in i planeringen när den är tilldelad till avdelning eller barn. Ni klistrar in den under ”Reflektion enbart för personal”. Syftet är att ni då ska ha med er dessa frågor när ni reflekterar. Det går inte i dagsläget att få frågorna där direkt, tyvärr.

2. Reflektion

Reflektion är att lägga alla tankarna på ”bordet”.

(Reflektionsfrågor att utgå ifrån – välj ut de som är relevanta för detta tillfälle, frågorna nedan är förslag, kommer ni på nåt annat så är det bra!)

Vad fångar barnens intresse?

Vilka lärstrategier använder barnen? (Hur har barnen tagit in de nya kunskaperna?)

Vilka reflektioner gör barnen?

Vilka tecken ser vi på att barnen lär sig det avsedda?

Var det något som begränsade barnens val, intresse och lärande? (pga. kön, könsidentitet, funktionsvariation, etnisk tillhörighet, ålder, trosuppfattning eller sexuell läggning?)

Hur påverkar ert förhållningssätt undervisningen?

3. Analys

Analys är att se mönster och dra slutsatser utifrån reflektionen ”det som ligger på bordet”

En analys beskriver varför vi fick de resultat som redovisats.

Vad var det vi medvetet gjorde som var avgörande för resultatet?

Hur har vi sett varje enskilt barns förändrade kunnande och är det i så fall en direkt följd av den verksamhet vi genomfört?

Har vi planerat tillräckligt tydligt kring syfte och mål för att kunna se att vårt medvetna pedagogiska arbete har lett oss i mål?

Vilka generella mönster kan vi se utifrån ”det som ligger på bordet” -reflektionen?

Vad har vi uppnått i förhållande till uppsatta mål?

Vad behöver utvecklas för att öka måluppfyllelsen?

Detta var särskilt bra: (framgångsfaktorer, varför blev det så?)

EXEMPELTEXT: Vår planering som var underbyggd med läroplanen, vår likabehandlingsplan och vi i arbetslaget hade en samsyn på vad vi ville att barnen skulle få med sig för kunskaper vid temats slut, gav ett positivt utfall, där vi tydligt kunde följa barnens lärandeprocess.

Detta var mindre bra: (mindre bra tillfällen, eller tidsåtgång, närvaro, delaktighet etc., varför blev det så?)

EXEMPELTEXT: Som det alltid är i livet så påverkas arbetet ibland av yttre faktorer. Vi ha haft en medarbetare i detta temaarbete som varit frånvarande en del, vilket har gjort att vi fått skjuta på några aktiviteter och därmed tog temat längre tid än planerat. Vi borde även fördjupat oss mer i detaljplanering, för att på så vis låta svamptemat genomsyra hela förskoledagen, som tex plocka svamp till lunchen, inte bar tillverka egna svampsorter i lera, utan också använt svamparna för att leka med i hemvrån.

4. Nästa steg/ Utveckling framåt

Svaren på dessa frågor blir en del av underlaget för fortsatt undervisningsplanering utifrån er analys:

Här skriver ni vad ni behöver arbeta vidare med:

Vill ni fortsätta temat/projektet? Är ni färdiga?

Har temat/projektet gjort att ni i er analys sett att barngruppen behöver arbeta mer med tex normer och värden? Eller har de visat stort teknikintresse? Skapandeintresse?

Behöver ni pedagoger arbeta på annat sätt för att vara effektivare? Hur då?

Behöver ni vara mer detaljerade i era kommande LPP-er? Eller göra tätare lägesavstämningar under temat/projektets gång?

Vad blir ett meningsfullt nästa steg för barnen utifrån nuläget?

Vilka fler uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?

Hur kan vi utmana ytterligare med material och lärmiljö?

Hur säkerställer vi att alla barn får inflytande över och utrymme i utbildningen?

Årstider

Matriser i planeringen

Uppgifter