<h1>Eleverna fick enligt EPA fundera över vad de tror att kroppen behöver för att må bra.</h1>I grupper om fyra fck de sedan delge klassen vad de kommit fram till.Dessa skrevs av en pedagog upp på ett blädderblockpappper.Tillsammans katergoriserade vi förslagen och kom så småningom hade vi de fem rubriker vi valt att arbeta med.<ol><li>Vila/sömn</li><li>Motion/rörelse</li><li>Kost</li><li>Relationer</li><li>Hygien</li></ol> Utvärdering: Eleverna var engagerade och hade många förslag på frågan. Vi upptäckte att flera fastnade i att vi behövde organ, såsom hjärta och lungor och fick hjälpa dem vidare i sina tankarDessutom tog de upp vikten av en ren miljö. Vi funderar på hur vi går vidare med detta då det inte kommer lyftas inom detta arbetsområde.Utöver detta lyftas alla fem rubriker. Eleverna hade goda ytliga förkunskaper.

Lektion 1: inventering 

Vi repeterade de fem rubrikerna.Därefter fick eleverna se en film från serien Hopp hopp TV (SLI) med rubriken vila.Innan filmen uppmanandes eleverna att vara uppmärksamma på på fakta. Vi pausade filmen flera gånger.Vi sammanfattade den tillsammans innan de fick var sin postitlapp att skriva en eller två korta fakta de lärt sig eller tyckt varit intressant..Post-it-lapparna sattes sedan upp på en anslagstavla.<div data-custom-block-type="atomic"><figure class="ue__content__image" data-custom-entity-type="IMAGE" ><img alt="Efter en kort faktafilm (hopp hopp TV) skrev eleverna ned de ord de mindes eller fastnade för." class="ue__content__image__img" role="presentation" src="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/stockholmgrundskolor/gustavvasaskola/asawahlstrom6/1569918269496_img_1690vila_scaled.jpg" ><figcaption >Efter en kort faktafilm (hopp hopp TV) skrev eleverna ned de ord de mindes eller fastnade för.</figcaption></figure></div>Utvärdering:Filmen var lite för avancerad för elevernas förkunkunskap. Därför repetarade vi och förtydligade vi filmen, lade till mer av den fakta vi ville lyfta under nästkommande lektion.

Lektion 2: vila

Lektionen inleddes med en powerpoint kring sömn.När den längre genomgången är gjord görs en kort genomgång av powerpointen.Efteråt sker en muntlig sammanfattning tillsammans. Den skrivs ned på blädderblock.Eleverna får fundera på om de har lätt eller svårt att somna och om de har insomningstips.Dessa tips illustreras sedan i "bläddror" där de övar bl. a. på handstil,kombinera bild och text samt, instruerande text.Avslutar med avslappningsövningen pinne&amp; persika från Chilla (folkhälsoinstitutet)<figure class="ue__content__image" data-custom-entity-type="IMAGE" ><img class="ue__content__image__img" role="presentation" src="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/stockholmgrundskolor/gustavvasaskola/asawahlstrom6/1571125619483_img_1691_scaled.jpg" ></figure><figure class="ue__content__image" data-custom-entity-type="IMAGE" ><img class="ue__content__image__img" role="presentation" src="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/stockholmgrundskolor/gustavvasaskola/asawahlstrom6/1571126503016_img_1692_scaled.jpg" ></figure>

Lektion 3; sömn

Eleverna får till en början fundera på ordet kost. Vad kan det betyda?Vi klargör ordet och går vidare med vad de tror är bra kontra sämre kost.I bordsgrupper diskuterar de.En powerpoint visas där huvudfokus ligger på kostcirkeln.de uppmärksammas på vikten av att äta mer varierat samt mer grönsaker.Uppgift: fundera på hur din tallrik ser ut när du tagit mat.Rita och beskriv.Rita och skriv hur du fått höra att en portion kan/bör se ut utifrån det du nyss hört och sett..Analysera och skriv en jämförelse."Så här brukar min tallrik se ut. Jag behöver äta mer grönsaker". Mod att prova något nytt blir utgångspunt i en grönsaksutmaning. Eleverna skriver upp sitt namn och dengrönsak de provat att äta/inte äter så ofta på en lista vi sätter upp. Utvärdering:Eleverna reflekterade och kunde sedan göra en jämförelse med hur deras portioner såg ut i skolan. Vissa insåg att de borde äta mer grönsaker och några kunde se att de redan åt tillräckligt med grönsaker. Att utmana sig med grönsaker var något som eleverna kom på under lektionens gång då vvi ofta och mycket pratar om mod (med mer ur ett socialt perspektiv) på skolan.<figure class="ue__content__image" data-custom-entity-type="IMAGE" ><img alt="grönsaksutmaning" class="ue__content__image__img" role="presentation" src="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/stockholmgrundskolor/gustavvasaskola/asawahlstrom6/1571126600258_img_1771(003)_scaled.jpg" ><figcaption >grönsaksutmaning</figcaption></figure><figure class="ue__content__image" data-custom-entity-type="IMAGE" ><img alt="reflektion över sina matvanor i skolan" class="ue__content__image__img" role="presentation" src="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/stockholmgrundskolor/gustavvasaskola/asawahlstrom6/1571126314766_img_1772(003)_scaled.jpg" ><figcaption >reflektion över sina matvanor i skolan</figcaption></figure><figure class="ue__content__image" data-custom-entity-type="IMAGE" ><img alt="populärt" class="ue__content__image__img" role="presentation" src="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/stockholmgrundskolor/gustavvasaskola/asawahlstrom6/1571126331193_img_1770(003)_scaled.jpg" ><figcaption >populärt</figcaption></figure>

Lektion 4 kost

Syfte med lektionen är att varje elev ska förstå hur bra det är att röra på sig, samt att all rörelse är bra för kroppen.De får återien se en powerpoint kring motion och rörelse. En stund in i powerpointen får de fundera tillsammans över vad vardagsmotions kan vara.En länk till sidan unglivsstil.se är inlagd där en berättarröst förklarar vikten av motion.De får sedan en gruppövning att göra där en Kooperatiov struktur används som stödstruktur.De får i upgift att enkilt fundera<figure class="ue__content__image" data-custom-entity-type="IMAGE" ><img class="ue__content__image__img" role="presentation" src="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/stockholmgrundskolor/gustavvasaskola/asawahlstrom6/1571127457802_ror_scaled.png" ></figure><figure class="ue__content__image" data-custom-entity-type="IMAGE" ><img class="ue__content__image__img" role="presentation" src="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/stockholmgrundskolor/gustavvasaskola/asawahlstrom6/1571127497595_roa2_scaled.png" ></figure>

Lektion 5 motion 

Under FN-veckan tar vi upp relationer. Vad behöver barn för att må bra inuti? Vi samtalar och visar en powerpoint om FN med fokus på barnkonventionen.I bordsgrupper (4 st): Kooperativ struktur: Mötas på mitten. Vad är viktigt för barn i världen?De skriver ned sina tankar.Deras tankar blandas med barnkonventionpunkter samt några påhittade punker (ex glass, gå på bio, ipad). De gör en värderingsövning i form av en pyramid. Två och två ska de lägga det de tycker är allra viktigast högst upp osv. När de två är redo slås de ihop med ett annat på. De ska först berätta om &quot;sin&quot; pyramid sedan lyssna på det andra paret. Slutligen ska de fyra eleverna komma överens om en gemensam värderingspyramid.Alla grupper fäster sin pyramid på tavlan och vi letar likheter och skillbnader mellan gruppernas tankar och hör hur de resonerat.

Lektion 6 relationer

Lektionen startar med en återblick. Vilka kapitel har vi berört i temat Kropp och hälsa?Denna gång handlar det om hygien. Vi reder ut vad ordet betyder.Vi tittar på &quot;Evas Vinterplåster&quot; del 3 och 4 som handlar om imunförsvaret resp. förkylning.Efter tittandet sumerar klassen tillsammans och svarar på frågor vi vuxna ställer.EPA fundera över vilka tips vi hört om att hålla sig frisk. Dela med dig kring ditt bord.Alla ger exempel och vuxen gör av detta en tankekarta.Med tankekartan som stöd gör eleverna sedan en lista på dessa tips. Hur ser en lista ut? Vad ska man tänka på?Efter detta skapade vi synliga bakterier som fästes på elevernas händer (matolja och glitter).Vi uppmanar eleverna att tvätta händerna som de &quot;brukar&quot;. När alla tvättat händerna återsamlas vi. Många har &quot;bakterier&quot; kvar på händerna. Varför? de funderar.De som inte har bakterier kvar berättar hur de gjorde. Vi listar framgångsfaktorer gällande handtvätt. Ett handtvättarbildstöd introduceras och gås igenom innan det sätts upp vi alla handfat. Efter detta får de med bakterier kvar tvätta händerna igen (på et ner effektivt sätt).Återsamling. Vi sumerar lektionen, vad vi gjort, lärt och vilka ahaupplevelser de fått med sig.<div data-custom-block-type="atomic"><figure class="ue__content__image" data-custom-entity-type="IMAGE" ><img class="ue__content__image__img" role="presentation" src="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/stockholmgrundskolor/gustavvasaskola/bengtssonema/1573032581718_bild_scaled.jpg" ></figure></div><div data-custom-block-type="atomic"><figure class="ue__content__image" data-custom-entity-type="IMAGE" ><img class="ue__content__image__img" role="presentation" src="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/stockholmgrundskolor/gustavvasaskola/bengtssonema/1573032647608_bild2_scaled.jpg" ></figure></div><div data-custom-block-type="atomic"><figure class="ue__content__image" data-custom-entity-type="IMAGE" ><img class="ue__content__image__img" role="presentation" src="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/stockholmgrundskolor/gustavvasaskola/bengtssonema/1573032690406_bild3_scaled.jpg" ></figure></div><div data-custom-block-type="atomic"><figure class="ue__content__image" data-custom-entity-type="IMAGE" ><img class="ue__content__image__img" role="presentation" src="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/stockholmgrundskolor/gustavvasaskola/bengtssonema/1573032795718_bild4_scaled.jpg" ></figure></div><div data-custom-block-type="atomic"><figure class="ue__content__image" data-custom-entity-type="IMAGE" ><img class="ue__content__image__img" role="presentation" src="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/stockholmgrundskolor/gustavvasaskola/bengtssonema/1573032858082_bild5_scaled.jpg" ></figure></div>

 Lektion 6, hygien

Vi tittar tillbaka på de olika delarna i temat. Elebverna går runt i rummet och tittar på olika frågor och bilder kring temat. I gruppen resonerar de fram de svar de anser vara korrekta.Två och två gör de sedan en Kahoot med utvalda faktafrågor från det gångna temat.Vi har i Kahooten vävt in frågor som ger en överblick på elevernas förståelse för ämnet Kropp och hälsa. Se inledning.

Lektion 8  sammanfattning 

<h3>Vad och varf&ouml;r?</h3>
Vi&nbsp; utg&aring;r fr&aring;n rubriken kropp och h&auml;lsa som&nbsp; &aring;terfinns i det centrala inneh&aring;llet f&ouml;r NO &aring;k 1-3. Vad beh&ouml;ver vi f&ouml;r att m&aring; bra?
Eleverna ska f&aring; m&ouml;jlighet att &ouml;ka sin f&ouml;rst&aring;else kring vikten av s&ouml;mn, motion, hygien, mat och sociala relationer f&ouml;r att m&aring; bra.
&nbsp;
<h3>Hur?</h3>
Elevernas f&ouml;rkunskaper noterades i och med den f&ouml;rsta lektionen d&aring; de fick fundera &ouml;ver vad de trodde att kroppen beh&ouml;vde f&ouml;r att m&aring; bra.
Tillsammans med eleverna landade vi i fem rubriker (se lgr11).
Varje vecka utg&aring;r vi fr&aring;n en av rubrikerna genom att tillf&ouml;ra eleverna fakta i form av filmer eller egenh&auml;ndigt gjorda powerpoints. Efter&nbsp; att de f&aring;tt sammanfatta/&aring;terber&auml;tta/beskriva den fakta arbetspasset handlat om f&aring;r de olika arbetsuppgifter f&ouml;r att ytterligare bef&auml;sta den nyinf&ouml;rskaffade kunskapen,
Detta g&ouml;rs via olika uttryckss&auml;tt; muntligt, skriftligt (p&aring; olika s&auml;tt), visuellt (bild, teater). Vi anv&auml;nder b&aring;de traditionella och digitala arbetsmetoder.Arbetsomr&aring;det f&ouml;rv&auml;ntas ta ca 7-8 veckor d&aring; varje rubrik behandlas under ungef&auml;r en vecka.
&nbsp;
<h3>Bed&ouml;mning</h3>
Efter avslutat arbetsomr&aring;de ska varje elev ha deltagit eller producerat n&aring;gra av de fem rubrikernas arbetsmoment samt kunna ge exempel p&aring;&nbsp; n&aring;gra saker kroppen beh&ouml;ver f&ouml;r att m&aring; bra.&nbsp;&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;

Svenska

NO (år 1-3)

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.

 Handstil och att skriva med digitala verktyg.

Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

 Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.

Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser. 

Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk. 

 Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra. 

Kropp och hälsa

Matriser i planeringen

Uppgifter