Forntiden, Flodkulturerna och första högkulturerna

Vi läser om människans ursprung, de stora flodkulturerna och högkulturerna samt forntidens Sverige.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda historisk metod och förståelse av hur historia används. Eleverna ska  därigenom ges möjlighet att utveckla sin förståelse av hur olika tolkningar och perspektiv på det förflutna präglar synen på det förflutna präglar synen på nutida och uppfattningar om framtiden.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin historiska bildning och förmåga att använda historia som en referensram för att förstå frågor som har betydelse för nuet och framtiden, samt för att analysera historiska förändringsprocesser ur olika perspektiv.

Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse av olika tiders levnadsvillkor och förklara människors roller i samhällsförändringar. Undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar. Eleverna ska också få utveckla förståelse av nutiden samt förmåga att orientera sig inför framtiden. Historia används för att både påverka samhällsförändringar och skapa olika identiteter. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med historiska begrepp, frågeställningar, förklaringar och olika samband i tid och rum för att utveckla förståelse av historiska samhällsförändringar. Att arbeta med historisk metod ska ingå i undervisningen. Det innebär att eleverna ska ges möjlighet att söka, granska, tolka och värdera olika typer av källor samt använda olika teorier, perspektiv och verktyg som förklarar och åskådliggör historiska förändringsprocesser. Genom undervisningen saka eleverna ges möjlighet att presentera resultatet av sitt arbete med hjälp av varierande uttrycksformer, såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av moderna informationsteknik.

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.

Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.

Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.

Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.

Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

Källkritik är en typ av detektivarbete. Det är endast genom källor som vi kan veta något om det förflutna. 

Det är dessutom viktigt att källmaterialet bearbetas på ett vetenskapligt sätt. Inledningsvis undersöker man

fyra förhållanden: äkthet, tidssamband, beroende, tendens.

Hur vi kommer att arbeta med området?

Arbetsområdet inleds med att se filmer kring forntiden, flodkulturerna samt forntida Sverige.

Klassen arbetar med avsnittet Forntiden; Förhistorien, Flodkulturerna samt Forntida Sverige i Digilär genom att läsa texter, lyssna på bildberättelser och besvara instuderingsfrågor.

Eleverna arbetar med uppgift nr 1 i avsnittet Flodkulturerna.

Klassen är indelad i fyra större grupper och arbetar på lektionerna under vecka 40 och 42. Redovisning sker under vecka 43 i seminarieform.

Inför seminariet antecknar eleven viktiga faktorer kring dessa tidsepoker och skapar sig en fördjupande bild kring människors livssituation kring den här tiden. Eleverna tar med sig sina anteckningar som stöd under seminariediskussionerna.

Hur bedöms dina kunskaper inom området?

Redovisningen sker i seminarieform i fyra större grupper där eleverna genom aktivt deltagande delger varandra de kunskaper de inhämtat .

Elevens kunskaper bedöms under seminariet utifrån nedanstående matris.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur.
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
• Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder.