👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Svenska skönlitteratur år 5

Skapad 2019-10-02 15:27 i Byskolan Lunds för- och grundskolor
Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.
Grundskola 5 Svenska
Språket behövs för att du ska kunna tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar du din identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är viktigt för att kunna förstå och leva i ett samhälle där människor från olika kulturer, religioner, åldrar och språk möts.

Innehåll

Fokusförmågor/syfte

Alla elever ska:

  • utveckla kunskap om det svenska språket.
  • möta olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande.
  • möta och få kunskap om skönlitteratur från olika tider och delar av världen.
  • skapa och bearbeta texter, både enskilt och tillsammans.
  • ansvara för det egna språkbruket.

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift.
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

Centralt innehåll

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av berättande texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av ordbehandlingsprogram.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

Tala, lyssna och samtala:

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
  • Skönltterära texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. 


Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. 

Genomförande

Skrivuppgifter, eleverna skriver olika slags texter, berättelser, sagor, dikter, tankekartor mm. Vi bearbetar både innehållets struktur och form. Eleverna får respons i form av kamratrespons och/eller lärarrespons. Responsen leder till ytterligare bearbetning av deras texter.

Läsförståelse, eleverna läser olika slags texter, skönlitterära texter, faktatexter mm. Varje torsdag är eleverna indelade i mindre läsgrupper där alla grupper arbetar med arbetsmaterialet ”En läsande klass”. Läsningen leder till diskussioner och eleverna får tillfälle att uttrycka tankar och känslor kring såväl vardagliga som främmande företeelser och händelser . Eleverna arbetar vidare med texter, genom bl a att muntligt eller skriftligt svara på frågor kring olika texter. Frågorna kan både handla om det som står i texten men också det som står ”mellan raderna”. Varje vecka läser eleverna i sina lådböcker. Om de behöver eller vill får de hjälp med att hitta en passande bok. Vi har hela tiden en högläsningsbok igång, ofta är den kopplat till ett kunskapsområde vi jobbar med.

Svenskarbete, nästintill varje vecka får eleverna ett arbetsblad eller svenskhäfte där de övar på färdigheter som stavning, grammatikkunskap, formulera meningar, läsförståelse mm. Svenskarbetet är ofta kopplat till det kunskapsområde de för tillfället arbetar med inom främst de samhällsorienterade ämnena.

Muntliga framträdanden, eleverna redovisar sådant de skrivit, tillverkat, lyssnat på, läst eller upplevt i olika former inför en kompis eller en grupp.

 

Elevinflytande och delaktighet

Utgå från elevgruppens intresse, erfarenhet och föreställning och låta eleverna bidra med idéer om innehåll, arbetssätt och arbetsform.

Kunskapskrav

Eleven ska kunna:

  • läsa skönlitteratur för barn med flyt.
  • sammanfatta och kommentera en text han/hon har läst.
  • utifrån egna erfarenheter, tolka och resonera om tydligt framträdande budskap i en text.
  • skriva olika slags texter med begripligt innehåll, enkla personbeskrivningar och en enkel handling.
  • använda de vanliga reglerna för stavning, skiljetecken och meningsbyggnad.
  • ge enkla omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet.
  • förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser.

Bedömning

Bedömning sker genom:

  • samtal
  • diskussioner i olika former
  • skrivuppgifter av varierande genre
  • läsförståelse
  • inlämning av ev läxor och arbeten
  • matriser, kopplade till specifika uppgifter/arbetsområden/förmågor, t ex skrivuppgift, muntlig presentation.

Dokumentation/utvärdering

Elevernas arbeten sparas

  • I deras Drive i GAFE
  • Läsförståelsehäfte 
  • pärm
  • Elevarbeten och dess bedömning belyses även i elevens IUP samt de skriftliga omdöme som ansvarig pedagog ger. 

Utvärdering sker kontinuerligt både under och efter olika arbeten.