Skolbanken Logo
Skolbanken

Hållbar framtid - Kuskens projektplanering

Bryggargården, Borlänge · Senast uppdaterad: 10 oktober 2019

Vi arbetar med hållbar utveckling. Syftet med undervisningen är att möjliggöra för barnen att utveckla ett varsamt och miljömedvetet förhållningssätt där de får en möjlighet att grundlägga goda vanor och beteenden.

Varför har vi valt detta projekt? - Nulägesbeskrivning

Vilken/vilka förståelse, värden, kunskap, förmåga, behov eller intressen finns i nuläget hos enskilda barn och i barngruppen?

Utifrån den dokumentation, de upptäckter och den reflektion vi pedagoger gjort under och efter introduktionsperioden tar vi med oss och jobbar vidare med barnens intresse för insekter, växter, djur och natur. Vi har här både sett ett intresse för att upptäcka, utforska, ställa frågor om och tillgodose sig fakta, men också en glädje för att bara vara och röra sig i naturen. 

Vilken/vilka förståelse, värden, kunskap, förmåga eller intressen som utbildningen ska skapa lärtillfällen för har inte fått tillräckligt stort utrymme och behöver lyftas fram?

Vi ser ett behov av att ge barnen förutsättningar att utveckla ett varsamt förhållningssätt till naturen, men även till sig själv, varandra, våra miljöer och våra saker både inne och ute. Detta utifrån att vi sett att det finns en viss oaktsamhet om saker och miljöer och en brist på förståelse för och kunskap om hur man hanterar gemensamma regler. Vi vill också genom detta förebygga kränkningar.

Vad ska vi göra? - Vilken/vilka förståelse, värden, kunskap, förmåga eller intressen ska barnen få möjlighet att utveckla nu och på sikt?

Formulera lärandeobjektets specifika aspekter (Vad vill vi att barnen ska få förutsättningar att utveckla här och nu, på kort sikt?)

Ge barnen kunskaper om och en känsla för allt levande på vår jord där lärandet sker både i, om och för miljön. 

Formulera lärandeobjektets generella aspekter (Vad vill vi att barnen ska få förutsättningar att lära sig indirekt och på längre sikt, som en produkt av arbetet med den specifika aspekten av lärandeobjektet?)

Möjliggöra för barnen att utveckla ett varsamt och miljömedvetet förhållningssätt där de får en möjlighet att grundlägga goda vanor och beteenden samt en förståelse för hälsa och välbefinnande. Ge barnen förutsättningar att få lära sig hantera fakta och att handla på ett värderat och moraliskt rätt sätt, men även uppmuntra barnen att känna sig trygga att uttrycka sina åsikter, värdera olika alternativ och fatta egna beslut.    

Hur gör vi? - Vad behöver pedagogerna genom utbildningen göra för att skapa förutsättningar för barnen att utvecklas och lära?

Hur kan vi genom miljö, material, arbetsformer och förhållningssätt rikta barnens uppmärksamhet mot lärandeobjektet?

Vi startar upp projektet genom att titta grundligare på vad barnen riktar sina intressen emot. Vi utgår från detta samt barnens erfarenheter och kunnande för att följa ,lägga till och skapa processer- aktiviteter. Vi tar oss ut i naturen där vi startar upp med en utflykt till Gammelgården och senare en Kick-off där vi åker med buss till Plättbacken för att spendera en heldag i skog och mark. Vi lyfter fram värdefrågor där barnen får möjlighet att komma med åsikter och bilda sig en egen uppfattning och tryggt uttrycka den. Vi använder oss av korta filmer från UR där "Barr och Pinne" räddar världen och hjälper oss att titta närmare på olika dilemman som kan uppstå i vårt samhälle och i vår natur. Vi startar upp med ett avsnitt som heter "Allemansrätten". Vi tar tillvara på alla tillfällen då barnen hittar insekter, djur och växter som de vill titta närmare på eller ta reda på saker om. Vi ger stort utrymme för barnens egna tankar, åsikter och teorier för att tillsammans utforska naturen och skapa positiva erfarenheter. Vi tar hjälp av våra kompisböcker för att starta diskussioner om kompisskap och förhållningssätt. Vi introducerar uttrycket "snälla händer" där vi inte skuldbelägger utan fokuserar på att lära ut ett varsamt förhållningssätt till varandra, vår miljö och vårt lekmaterial. Genom att koppla ihop natur, miljö, rörelse, drama och kultur skapar vi ett meningsskapande sammanhang, för barnen, där utbildningen blir rolig, lärorik och trygg.  

Hur skapar vi förutsättningar för barnen att få erfara variation? (Hur ska barnen genom undervisningen få möjlighet att erfara skillnader och kontraster?)

Genom olika upplevelser, aktiviteter, dilemman och uppdrag.

Hur skapar vi relevansstruktur? (Hur ska vi gå till väga för att barnen ska uppleva lärandet av det aktuella objektet som meningsfullt? Skapa ett intresse hos barnen? Ta till vara ett befintligt intresse?)

Vi använder oss av barnens intresse för sagor och drama som metod för att fånga barnens intresse. Vi tar tillvara på barnens nyfikenhet på och om natur och djur.

Hur kan vi synliggöra lärandeobjektets externa horisont? (Hur sätter vi det som ska läras i ett större sammanhang?)

Vi pratar om hur människor, natur och samhälle påverkar varandra och om hur människors val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

Hur kan vi rama in lärandeobjektet? (Hur kan vi skapa sammanhang i lärandet? Hur kan vi kommunicera för att rikta barnens uppmärksamhet bakåt och framåt i tiden, i relation till det som händer nu?)

Vi gör en tidslinjedokumentation. 

Hur kan vi skapa förutsättningar för språket att bli expansivt? (Vilka begrepp, som även fungerar utanför det lokala sammahanget, ska barnen genom undervisningen få möjlighet att tillgodogöra sig?)

Begreppen "hållbarhet", "hållbar utveckling", "återvinning", "återanvändning"

Hur kan vi synliggöra mönster? (Hur kan vi skapa förutsättningar för barnen att generalisera, se samband och mönster?)

Genom att se på hållbarhet på flera olika sätt. Idet lilla och i det stora, nära och långt borta, Socialt och ekologiskt.                                                                           .

Planering för dokumentation

Vem ska dokumentera? (Pedagoger och/eller barn?)

Pedagoger fotograferar och för anteckningar

För vem ska vi dokumentera? (Som stöd i kvalitetsarbetet, för reflektion med barnen, för vårdnadshavare?)

Samtliga.

När ska vi dokumentera?

I leken, vid planerade och spontana aktiviteter. Barnens tankar och reflektioner.

Vad ska vi dokumentera (Vilka processer? Koppla till de mål som satts upp i planeringen)

Processer som handlar om lärandeobjektet.

Hur ska dokumentera? (Foto, film, anteckningar, loggar, samla barns alster?)

Foto, anteckningar, dokumentationsvägg, tidslinje.

Hur ska dokumentationen sparas och presenteras? (Dokumentationsvägg, tidslinje, logg i unikum?)

Unikum och tidslinje.

Hur ska barnen tillfrågas om sitt deltagande?

När vi fotar om möjligt.

 

Referenser

Undervisningsstrategier

Doverborg, Pramling & Pramling Samuelsson (2015). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber.

Mun Ling (2014). Variationsteori - för bättre undervisning och lärande. Lund: Stundentlitteratur.

Dokumentation

Åsen (2015). Utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan. Stockholm: Liber.


Läroplanskopplingar

ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, och

förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback