Sagor och drama - Kusken

Syftet med detta lärandeobjekt är att ge barnen fler tillfällen att samtala kring den litteratur vi läser samt möjlighet att leva sig in i sagans värd och delta i sagor och drama.

Varför har vi valt lärandeobjektet? - Nulägesbeskrivning

Vilken/vilka förståelse, värden, kunskap, förmåga eller intressen finns i nuläget hos enskilda barn och i barngruppen?

Barnen har visat ett stort intresse för böcker och sagor i olika former.

Vilken/vilka förståelse, värden, kunskap, förmåga eller intressen som utbildningen ska skapa lärtillfällen för har inte fått tillräckligt stort utrymme och behöver lyftas fram? 

Utbildningen behöver erbjuda fler tillfällen som leder till samtal utifrån det vi läser, sagor och drama. Vi behöver använda drama som en resurs i utbildningen.

Vad ska vi göra? - Vilken/vilka förståelse, värden, kunskap, förmåga eller intressen ska barnen få möjlighet att utveckla nu och på sikt?

Formulera lärandeobjektets specifika aspekter (Vad vill vi att barnen ska få förutsättningar att utveckla här och nu, på kort sikt?)

Barnen ska ges förutsättningar att samtala kring den litteratur vi läser. Vi ska skapa tillfällen där barnen får möjlighet att leva sig in i sagans värd genom att lyssna till och delta i sagor och drama.

Formulera lärandeobjektets generella aspekter (Vad vill vi att barnen ska få förutsättningar att lära sig indirekt och på längre sikt, som en produkt av arbetet med den specifika aspekten av lärandeobjektet?)

Målet är att barnen ska tillägna sig kunskaper som leder till en ökad läsförståelse och kommunikativa förmågor samt att utveckla sociala förmågor och emotionella och fysiska färdigheter som kan komma till användning längre fram i livet   
 

Kopplingar till läroplanen.

 Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala kring litteratur och andra texter (Lpfö.18)

 Barnen ska få förutsättningar att utveckla sin fantasi och föreställningsförmåga, nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära.

Hur gör vi? - Vad behöver pedagogerna genom utbildningen göra för att skapa förutsättningar för barnen att utvecklas och lära?

Hur kan vi genom miljö, material, arbetsformer och förhållningssätt rikta barnens uppmärksamhet mot lärandeobjektet?

Vi lägger stort fokus på högläsning, drama och sagor där vi dagligen skapar stunder för detta. Vi samtalar kring och låter barnen fritt tolka och uttrycka tankar och åsikter om litteratur  Vi inför sagostund en gång i veckan där alla 3-5 åringar på förskolan deltar. Vi kopplar ihop vårat projekt "hållbar framtid" med litteratur och drama. Vi kopplar ihop drama med lek och erbjuder tillfällen där barnen får använda rekvisita från olika sagor, berättelser.

Hur skapar vi förutsättningar för barnen att få erfara variation? (Hur ska barnen genom undervisningen få möjlighet att erfara skillnader och kontraster?)

Vi låter barnen möta litteratur, sagor och drama på olika vis. Vi använder även samma saga, som utgångspunkt; vid flera tillfällen, men i olika former och ur olika synvinklar.

Hur skapar vi relevansstruktur? (Hur ska vi gå till väga för att barnen ska uppleva lärandet av det aktuella objektet som meningsfullt? Skapa ett intresse hos barnen? Ta till vara ett befintligt intresse?)

Vi utgår från intresset som redan finns. Vi tillför spänning och humor för att göra barnen nyfikna och öka deras intresse.

 Hur kan vi rama in lärandeobjektet? (Hur kan vi skapa sammanhang i lärandet? Hur kan vi kommunicera för att rikta barnens uppmärksamhet bakåt och framåt i tiden, i relation till det som händer nu?)

Genom en tidslinje och samtal.

Hur kan vi skapa förutsättningar för språket att bli expansivt? (Vilka begrepp, som även fungerar utanför det lokala sammahanget, ska barnen genom undervisningen få möjlighet att tillgodogöra sig?)

Vi använder begrepp som....

Hur kan vi synliggöra mönster? (Hur kan vi skapa förutsättningar för barnen att generalisera, se samband och mönster?)

Genom kontinuitet och genom att använda samma sagor och dramatiseringar, men med olika utgångspunkter och resultat.

Planering för dokumentation

Vem ska dokumentera? (Pedagoger och/eller barn?)

Pedagoger och barn.

För vem ska vi dokumentera? (Som stöd i kvalitetsarbetet, för reflektion med barnen, för vårdnadshavare?)

Som stöd för pedagoger, reflektion och inspiration för barnen, lärlogg för vårdnadshavare.

Vad ska vi dokumentera (Vilka processer? Koppla till de mål som satts upp i planeringen)

Drama, lek och diskussioner för att få syn på målen vi satt upp.

Hur ska dokumentera? (Foto, film, anteckningar, loggar, samla barns alster?)

Foto, film, anteckningar, logg

Hur ska dokumentationen sparas och presenteras? (Dokumentationsvägg, tidslinje, logg i unikum?)

Väggen i kuddrummet, lärlogg

Hur ska barnen tillfrågas om sitt deltagande?

Vid aktiviteter om möjligt.

Referenser

Undervisningsstrategier

Doverborg, Pramling & Pramling Samuelsson (2015). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber.

Mun Ling (2014). Variationsteori - för bättre undervisning och lärande. Lund: Stundentlitteratur.

Dokumentation

Åsen (2015). Utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan. Stockholm: Liber.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• fantasi och föreställningsförmåga,