Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Världen 7-9

Skapad 2019-10-08 21:28 i Stenbergaskolan sär Söderhamn
Grundsärskola 4 – 6 Svenska Samhällsorienterande ämnen Naturorienterande ämnen
Under det här ämnesövergripande temat världen kommer du bland annat att få lära dig om vattnet på jorden, världsreligionerna, världsdelar och olika länder.

Innehåll

Under temaarbetet världen ska du arbeta med detta:

Vattnets betydelse för livet på jorden

Vattnets former

Hur vattentillgången ser ut i världen

Kartkunskap, väderstreck, världshav, världsdelar och länder

Människors livsstil i olika delar av världen, var bor flest människor, varför?

Världsreligionerna

 

Så här ska du arbeta:

Filmer: Bara vanligt vatten (filmserie UR) med efterarbete

Boken Droppen, vattnets kretslopp

Göra ett slutet kretslopp

Vattenexperiment

Studiebesök på reningsverk

Uppgifter där du använder Atlaser, interaktiv världsatlas och temakartor (Globalis)

Intervjuer, söka på internet och i litteratur för att ta reda på fakta om olika länder

Filmer om kristendom, judendom, islam, hinduismen och buddismen

Arbetsbok "Min religion"

Följa aktuella händelser i världen genom Lilla Aktuellt

 

Planering - vatten:

Vattenskolan

Studiebesök Vattenverket i Ålsjön, 18/10.

Studiebesök Reningsverket, må eller ti v. 45. 

 NO/SO: använda oss av appen "Mitt privatliv", som handlar om pubertet,sexualitet och där frågor om identitet, relationer, kärlek och ansvar tas upp.

Sv: sagor från olika delar av världen

HKK: mat i världen

Slöjd: göra flaggor och leksaker som man använder i andra länder

Bild: göra en gemensam världskarta

Musik: musik i världen

Idh: orientering, träna läsa karta

 

Bedömning:

Kunskapskrav och hur du bedöms ser du i matrisen.

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • jämföra och reflektera över mönster och strukturer i naturen,
    NO
  • jämföra och reflektera över sambanden mellan livsstil, miljö och hälsa,
    NO
  • använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
    NO
  • jämföra och reflektera över kristendomen, andra religioner och andra livsåskådningar,
    SO
  • jämföra och reflektera över olika geografiska förhållanden, platser, regioner och levnadsvillkor,
    SO
  • söka, granska och värdera information från olika källor och göra egna överväganden, och
    SO
  • använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
    SO
  • Centralt innehåll
  • Vattnets kretslopp i naturen och samhällets vattenanvändning.
    NO  7-9
  • Människan beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.
    NO  7-9
  • Verksamheter i närsamhället som rör naturvetenskap, till exempel vattenverk, värmeverk och tillverkningsindustri.
    NO  7-9
  • Fältstudier, experiment och sorteringar samt hur de genomförs och används för att undersöka närmiljön.
    NO  7-9
  • Dokumentation och redovisning av undersökningar och sorteringar med hjälp av skrift, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.
    NO  7-9
  • Ord, begrepp och symboler inom de naturorienterande ämnena för att, till exempel, samtala om människa, djur och natur och för att utvärdera arbetsprocesser.
    NO  7-9
  • Konfliktlösning och vardagliga moraliska dilemman, till exempel hur man kan hantera olika åsikter.
    SO  7-9
  • Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
    SO  7-9
  • Hur livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i olika religioner och andra livsåskådningar.
    SO  7-9
  • Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
    SO  7-9
  • Religiöst motiverade levnadsregler, ritualer, högtider, symboler och berättelser inom buddism och hinduism.
    SO  7-9
  • Vilken betydelse religioner och andra livsåskådningar kan ha för människors identiteter och livsstilar.
    SO  7-9
  • Jordytan och på vilket sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel skogsavverkning, jordbävning och vulkanutbrott. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
    SO  7-9
  • Jordens klimat- och vegetationszoner. Hur klimatförhållanden påverkar människors levnadsvillkor.
    SO  7-9
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
    SO  7-9
  • Kartan och dess uppbyggnad med färger och symboler.
    SO  7-9
  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på länder och platser i Europa och övriga världen, som är betydelsefulla för eleven.
    SO  7-9
  • Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap.
    SO  7-9
  • Metoder för att söka information från olika källor. Hur man kan värdera, bearbeta och presentera information, såväl med som utan digitala verktyg.
    SO  7-9
  • Ord, begrepp och symboler inom de samhällsorienterande ämnena för att till exempel samtala om samhällsfrågor och utvärdera arbetsprocesser.
    SO  7-9
  • Hur man kan använda omskrivningar och visuell förstärkning, till exempel bilder och tecken, för att förstå och göra sig förstådd.
    Sv  7-9
  • Hur man kan anpassa sin kommunikation till olika situationer och sammanhang.
    Sv  7-9
  • Muntliga presentationer. Stödord, bilder och digitala medier och verktyg samt annat för att planera och genomföra en presentation.
    Sv  7-9
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
    Sv  7-9
  • Tolkning och granskning av information med koppling till naturvetenskap, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.
    NO  7-9
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön, och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
    SO  7-9

Matriser

NO Sv SO
Världen 7-9

Rubrik 1

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
NO
Vattnets kretslopp
Dessutom kan eleven bidra till resonemang om vattnets kretslopp och om samhällets vattenanvändning. Du kan med stöttning och med hjälp av bilder förklara vattnets kretslopp. Du kan också med stöttning ge något exempel på vad vi använder vatten till i vårt samhälle.
Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om vattnets kretslopp och om samhällets vattenanvändning. Du kan med hjälp av bilder förklara vattnets kretslopp. Du kan också ge något exempel på vad vi använder vatten till i vårt samhälle.
Dessutom kan eleven föra välutvecklade resonemang om vattnets kretslopp och om samhällets vattenanvändning. Du kan med hjälp av bilder förklara vattnets kretslopp. Du kan benämna vattnets former i kretsloppet. Du kan också ge några exempel på vad vi använder vatten till i vårt samhälle.
NO
Hämta information
Eleven kan medverka i att hämta information med naturvetenskaplig anknytning från olika källor och gör något eget övervägande vid resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Du kan med stöttning använda internet, studiebesök, texter och filmer för att ta fram förklaringar till begrepp vi har i vår expertordlista. Du kan också med stöttning fundera över varifrån informationen är hämtad och vem som gett informationen och varför. Du kan också fundera över om informationen du hittat är viktig för ditt arbete.
Eleven kan på ett delvis fungerande sätt hämta information med naturvetenskaplig anknytning från olika källor och för då enkla och delvis underbyggda resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Du kan med viss stöttning använda internet, studiebesök, texter och filmer för att ta fram förklaringar till begrepp vi har i vår expertordlista. Du kan också med viss stöttning fundera över varifrån informationen är hämtad och vem som gett informationen och varför. Du kan också fundera över om informationen du hittat är viktig för ditt arbete.
Eleven kan på ett väl fungerande sätt hämta information med naturvetenskaplig anknytning från olika källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Du kan använda internet, studiebesök, texter och filmer för att ta fram förklaringar till begrepp vi har i vår expertordlista. Du kan också fundera över varifrån informationen är hämtad och vem som gett informationen och varför. Du kan också fundera över om informationen du hittat är viktig för ditt arbete.
NO
Fältstudier
Eleven kan medverka i att genomföra fältstudier och andra undersökningar och bidrar till dokumentationer av arbetet och resultaten. Du kan med stöttning genomföra enkla experiment med vatten och vara med i att skapa ett slutet kretslopp. Du deltar också med stöttning i att ställa en hypotes, gemensamt göra en beskrivning av experimentet och på något sätt dokumentera resultatet samt i att dokumentera studiebesök.
Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar på ett delvis fungerande sätt och gör enkla dokumentationer av arbetet och resultaten. Du kan med viss stöttning genomföra enkla experiment med vatten och vara med i att skapa ett slutet kretslopp. Du deltar också med viss stöttning i att ställa en hypotes, gemensamt göra en beskrivning av experimentet och på något sätt dokumentera resultatet samt i att dokumentera studiebesök.
Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar på ett väl fungerande sätt och gör välutvecklade dokumentationer av arbetet och resultaten. Du kan genomföra enkla experiment med vatten och vara med i att skapa ett slutet kretslopp. Du kan också ställa en hypotes, göra en beskrivning av experimentet och på något sätt dokumentera resultatet samt i att dokumentera studiebesök.
NO
Ämnesspecifika ord, begrepp & symboler
Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om människa, djur och natur, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om olika arbetsprocesser. Du kan i samtal vi har med stöttning använda något ord som kretslopp, ytvatten, grundvatten, världshav, ånga. Du kan med stöttning använda något av dessa ord när du dokumenterar, ställer frågor och funderar över hur ett experiment har gått.
Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om människa, djur och natur, i egna frågor och i enkla omdömen om olika arbetsprocesser. Du kan i samtal vi har med viss stöttning använda ord som kretslopp, ytvatten, grundvatten, världshav, ånga, fast form, flytande form, saltvatten, sötvatten. Du kan med viss stöttning använda några av dessa ord när du dokumenterar, ställer frågor och funderar över hur ett experiment har gått.
Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om människa, djur och natur, i egna frågor och i välutvecklade omdömen om olika arbetsprocesser. Du kan i samtal vi har använda ord som kretslopp, ytvatten, grundvatten, världshav, ånga, fast form, flytande form, saltvatten, sötvatten. Du kan använda några av dessa ord när du dokumenterar, ställer frågor och funderar över hur ett experiment har gått.
SO
Religionens betydelse
Eleven kan medverka i att jämföra och beskriva religionens betydelse i Sverige från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering. Vid samtal kan du med stöttning förklara hur människor levde enligt kristendomen förr i tiden och jämföra med hur det ser ut idag, t.ex. jämföra julfirandet. Du kan också med stöttning ge exempel på andra religioner som finns i Sverige idag och med stöttning redogöra för religionsfriheten.
Eleven kan på ett delvis fungerande sätt jämföra och beskriva religionens betydelse i Sverige från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering. Vid samtal kan du med viss stöttning förklara hur människor levde enligt kristendomen förr i tiden och jämföra med hur det ser ut idag, t.ex. jämföra julfirandet. Du kan också med viss stöttning ge exempel på andra religioner som finns i Sverige idag och med stöttning redogöra för religionsfriheten.
Eleven kan på ett väl fungerande sätt jämföra och beskriva religionens betydelse i Sverige från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering. Vid samtal kan du förklara hur människor levde enligt kristendomen förr i tiden och jämföra med hur det ser ut idag, t.ex. jämföra julfirandet. Du kan också ge exempel på andra religioner som finns i Sverige idag och redogöra för religionsfriheten.
SO
Världsreligioner
Vid jämförelser mellan kristendomen och några andra världsreligioner bidrar eleven till resonemang om heliga platser, ritualer och levnadsregler och ger exempel på likheter och olikheter. Du kan med stöttning hjälpa till att fylla i ett venndiagram om kristendom, judendom och islam. Du kan också med stöttning fylla i boken "Min religion" om de fem världsreligionerna (kristendom, judendom, islam, buddismen och hinduismen). Med hjälp av venndiagrammet och boken kan du med stöttning samtala om vilka likheter och olikheter religionerna har.
Vid jämförelser mellan kristendomen och några andra världsreligioner för eleven enkla resonemang om heliga platser, ritualer och levnadsregler och ger exempel på likheter och olikheter. Du kan hjälpa till att fylla i ett venndiagram om kristendom, judendom och islam. Du kan också fylla i boken "Min religion" om de fem världsreligionerna (kristendom, judendom, islam, buddismen och hinduismen). Med hjälp av venndiagrammet och boken kan du samtala om vilka likheter och olikheter religionerna har.
Vid jämförelser mellan kristendomen och några andra världsreligioner för eleven välutvecklade resonemang om heliga platser, ritualer och levnadsregler och ger exempel på likheter och olikheter. Du kan fylla i ett venndiagram om kristendom, judendom och islam. Du kan också fylla i boken "Min religion" om de fem världsreligionerna (kristendom, judendom, islam, buddismen och hinduismen). Med hjälp av venndiagrammet och boken kan du samtala om vilka likheter och olikheter religionerna har, du kan då lyfta fram vilka olika sätt att leva en religion kan bidra till.
SO
Livsfrågor
Dessutom kan eleven samtala om olika livsfrågor genom att bidra till att framföra och bemöta åsikter samt resonera om vad religion och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet. På morgonsamlingar, samtal efter filmer (t.ex. Pelle Svanslös, filmer om världsreligionerna) och på klassråd kan du med stöttande frågor föra fram din åsikt, ställa frågor om det du undrar och se vad olika sätt att vara på leder till samt på vilket sätt en tro kan påverka en livsstil.
Dessutom kan eleven samtala om olika livsfrågor genom att framföra och bemöta åsikter på ett delvis fungerande sätt och föra enkla resonemang om vad religion och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet. På morgonsamlingar, samtal efter filmer (t.ex. Pelle Svanslös, filmer om världsreligionerna) och på klassråd kan du med viss stöttning föra fram din åsikt, ställa frågor om det du undrar och se vad olika sätt att vara på leder till samt på vilket sätt en tro kan påverka en livsstil.
Dessutom kan eleven samtala om olika livsfrågor genom att framföra och bemöta åsikter på ett väl fungerande sätt och föra välutvecklade resonemang om vad religion och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet. På morgonsamlingar, samtal efter filmer (t.ex. Pelle Svanslös, filmer om världsreligionerna) och på klassråd kan du ställa föra fram din åsikt, ställa frågor om det du undrar och se vad olika sätt att vara på leder till samt på vilket sätt en tro kan påverka en livsstil.
SO
Kartor & andra källor
Eleven kan medverka i att använda kartor och andra källor för att visa på kontinenter och världshav samt platser och länder med betydelse för eleven. Du kan med stöttning visa på kartan och jordglob något land du är intresserad av samt hitta de olika världsdelarna och världshaven.
Eleven kan på ett delvis fungerande sätt använda kartor och andra källor för att visa på kontinenter och världshav samt platser och länder med betydelse för eleven. Du kan med viss stöttning visa på kartan och jordglob något land du är intresserad av samt hitta de olika världsdelarna och världshaven.
Eleven kan på ett väl fungerande sätt använda kartor och andra källor för att visa på kontinenter och världshav samt platser och länder med betydelse för eleven. Du kan visa på kartan och jordglob något land du är intresserad av samt hitta de olika världsdelarna och världshaven.
SO
Fältstudier
Eleven medverkar också i att genomföra fältstudier och ger något exempel på en process som formar och förändrar jordytan. Du kan med stöttning dokumentera studiebesök vid Ålsjöns vattenverk och reningsverket. Du kan också ge ett exempel på vad det är som format vår miljö, t.ex. jordskalv, vind eller människan.
Eleven genomför också fältstudier på ett delvis fungerande sätt och ger exempel på processer som formar och förändrar jordytan. Du kan med viss stöttning dokumentera studiebesök vid Ålsjöns vattenverk och reningsverket. Du kan också ge ett exempel på vad det är som format vår miljö, t.ex. jordskalv, vind eller människan.
Eleven genomför också fältstudier på ett väl fungerande sätt och ger exempel på processer som formar och förändrar jordytan. Du kan dokumentera studiebesök vid Ålsjöns vattenverk och reningsverket. Du kan också ge ett exempel på vad det är som format vår miljö, t.ex. jordskalv, vind eller människan.
SO
Förutsättningar
Dessutom bidrar eleven till resonemang om förutsättningar för befolkning och bebyggelse i olika delar av världen. Du kan med stöttning delta i samtal om var i världen det bor flest människor och vilka olika förutsättningar i naturen människor har i olika delar av världen.
Dessutom för eleven enkla resonemang om förutsättningar för befolkning och bebyggelse i olika delar av världen. Du kan delta i samtal om var i världen det bor flest människor och vilka olika förutsättningar i naturen människor har i olika delar av världen.
Dessutom för eleven välutvecklade resonemang om förutsättningar för befolkning och bebyggelse i olika delar av världen. Du kan samtala om var i världen det bor flest människor och vilka olika förutsättningar i naturen människor har i olika delar av världen. Du kan ge några exempel på vad som kan vara orsaken till att det bor flest människor på de platser som är mest tätbefolkad.
SO
Miljöfrågor
I samtal om globala miljöfrågor kan eleven bidra till att ge förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling. Du kan i samtal efter, t.ex. Lilla Aktuellt, med stöttning ge förslag på hur människors val i vardagen påverkar miljön, t.ex. återvinning, färdsätt.
I samtal om globala miljöfrågor kan eleven ge enkla och delvis underbyggda förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling. Du kan i samtal efter, t.ex. Lilla Aktuellt, med viss stöttning ge förslag på hur människors val i vardagen påverkar miljön, t.ex. återvinning, färdsätt.
I samtal om globala miljöfrågor kan eleven ge välutvecklade och väl underbyggda förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling. Du kan i samtal efter, t.ex. Lilla Aktuellt, ge förslag på hur människors val i vardagen påverkar miljön, t.ex. återvinning, färdsätt, du kan också förklara på vilket sätt dessa val påverkar miljön.
SO
Hämta information
Eleven kan medverka i att hämta information om samhället från olika källor och gör något eget övervägande vid resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Du kan med stöttning söka information på internet och i litteratur om ett land och olika begrepps betydelse. Du kan fundera över varifrån informationen kommer, vem som har delat informationen och varför. Du kan också fundera över om informationen du hittat är viktig för ditt arbete.
Eleven kan på ett delvis fungerande sätt hämta information om samhället från olika källor och för då enkla och delvis underbyggda resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Du kan med viss stöttning söka information på internet och i litteratur om ett land och olika begrepps betydelse. Du kan fundera över varifrån informationen kommer, vem som har delat informationen och varför. Du kan också fundera över om informationen du hittat är viktig för ditt arbete.
Eleven kan på ett väl fungerande sätt hämta information om samhället från olika källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Du kan söka information på internet och i litteratur om ett land och olika begrepps betydelse. Du kan fundera över varifrån informationen kommer, vem som har delat informationen och varför. Du kan också fundera över om informationen du hittat är viktig för ditt arbete.
SO
Ämnesspecifika ord, begrepp & symboler
Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om samhällsfrågor, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om olika arbetsprocesser. Du kan med stöttning använda ord som karta, världshav, nord, syd, religion. Du kan med stöttning använda något av dessa ord när du funderar över hur orienteringen och undersökningar gått. Du känner också med stöttning igen någon religiös symbol.
Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om samhällsfrågor, i egna frågor och i enkla omdömen om olika arbetsprocesser. Du kan med viss stöttning använda ord som karta, världshav, nord, syd, väderstreck, naturtyper, jordglob, religion, ritual. Du kan med viss stöttning använda några av dessa ord när du funderar över hur orienteringen och undersökningar gått. Du känner också med viss stöttning igen några religiösa symboler.
Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om samhällsfrågor, i egna frågor och i välutvecklade omdömen om olika arbetsprocesser. Du kan använda ord som karta, världshav, nord, syd, väderstreck, naturtyper, jordglob, religion, ritual. Du kan använda några av dessa ord när du funderar över hur orienteringen och undersökningar gått. Du känner också igen några religiösa symboler.
Sv
Muntliga presentationer
Dessutom kan eleven medverka i att planera och genomföra muntliga presentationer. Du kan med stöttning berätta för andra elever om ett land. Med hjälp av en mall och med stöttning har du en inledning, ett innehåll och en avslutning på din presentation.
Dessutom kan eleven planera och genomföra muntliga presentationer på ett delvis fungerande sätt. Du kan med viss stöttning berätta för andra elever om ett land. Med hjälp av en mall och med viss stöttning har du en inledning, ett innehåll och en avslutning på din presentation.
Dessutom kan eleven planera och genomföra muntliga presentationer på ett väl fungerande sätt. Du kan berätta för andra elever om ett land. Med hjälp av en mall har du en inledning, ett innehåll och en avslutning på din presentation.
Sv
Använda verktyg
I arbetet med presentationerna medverkar eleven i att välja och använda några verktyg och digitala medier. Du kan med stöttning välja på vilket sätt du vill göra din redovisning, t.ex. med hjälp av symwriter, en plansch eller en power point. Du kan också med stöttning använda detta vid redovisningen. Du kan med stöttning dokumentera i Writereader med egna foton.
I arbetet med presentationerna väljer och använder eleven några verktyg och digitala medier på ett delvis ändamålsenligt sätt. Du kan med viss stöttning välja på vilket sätt du vill göra din redovisning, t.ex. med hjälp av symwriter, en plansch eller en power point. Du kan också med viss stöttning använda detta vid redovisningen. Du kan med viss stöttning dokumentera i Writereader med egna foton.
I arbetet med presentationerna väljer och använder eleven några verktyg och digitala medier på ett ändamålsenligt sätt. Du kan välja på vilket sätt du vill göra din redovisning, t.ex. med hjälp av symwriter, en plansch eller en power point. Du kan också använda detta vid redovisningen. Du kan dokumentera i Writereader med egna foton.
Sv
Hämta information
Eleven kan medverka i att hämta information från olika källor och medier och gör något eget övervägande vid resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Du kan med stöttning söka information på internet och i litteratur om ett land och olika begrepps betydelse. Du kan fundera över varifrån informationen kommer, vem som har delat informationen och varför. Du kan också fundera över om informationen du hittat är viktig för ditt arbete.
Eleven kan på ett delvis fungerande sätt hämta information från olika källor och medier och för då enkla och delvis underbyggda resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Du kan med viss stöttning söka information på internet och i litteratur om ett land och olika begrepps betydelse. Du kan fundera över varifrån informationen kommer, vem som har delat informationen och varför. Du kan också fundera över om informationen du hittat är viktig för ditt arbete.
Eleven kan på ett väl fungerande sätt hämta information från olika källor och medier och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Du kan söka information på internet och i litteratur om ett land och olika begrepps betydelse. Du kan fundera över varifrån informationen kommer, vem som har delat informationen och varför. Du kan också avgöra om informationen du hittat är viktig för ditt arbete.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: