Teamplan Regnbågen HT19 -VT20

Det här är en mall att utgå från när arbetslaget planerar och reflekterar utifrån teamplanens utvecklingsområden.

Var är vi?

För att få syn på barnens intressen och behov har vi genomfört observationer som grund till vår kartläggning (Björndal, 2005).Genom dessa observationer fick vi syn på att barngruppen har ett stort rörelsebehov. De tycker om att vara aktiva och är nyfikna i sitt utforskande. Barngruppen trivs med att få vistas utomhus och att där få utforska närmiljön omkring förskolan.

 

Vi har observerat att barngruppen tycks vara väldigt kreativa då de har visat ett intresse för att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer så som bild, sång och dans. Även i form av rollspel där de kan gå in i olika karaktärer utifrån sina egna erfarenheter.

 

I våra observationer kan vi också se att barngruppen har ett behov av språkutveckling och att det finns stora glapp mellan barns språkliga kunskaper. Utifrån sina språkkunskaper får vi uppfattningen om att barnen finner svårigheter i det sociala samspelet i leken, vilket i sin tur ofta tycks leda till konflikter och därmed även en bristfällig förmåga till konflikthantering.

 

 

 

Vart ska vi?

 

 

 

 

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler (Lpfö18, s.13)

   

 

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga (Lpfö18, s.13).

   

 

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften (Lpfö18, s.14).

   

  Likabehandlingsplanens vision och mål för vår förskola är att vi ska ha barn som känner glädje inför förskolan och som är trygga i sin egen förmåga såväl som i olika grupper och miljöer.

   

  Förskolans prioriterade mål:

 

• Barn som utmanar lågaffektivt bemötande – en förskola för alla barn

• Yrkesroller, professionalitet och uppdraget

   

   

   

   

   

  Fokusmål: Utifrån likabehandlingsplanens vision, förskolans prioriterade mål samt ovanstående läroplansmål, har vi valt att fokusera på barnens språkutveckling och samspel där vi använder kroppen som verktyg genom olika estetiska uttrycksformer.

   

   

   

   

 

 

 

Hur gör vi?

 

 

Hur lär barn inom det område vi valt?  

Enligt Vygotskjis sociokulturella perspektiv på lärande så lär barn med och av varandra. Att barnen besitter olika kunskapsnivåer menar han på stärker det enskilda barnets såväl som barngruppens förmåga till kunskapsutveckling då han ser på dessa skilda förmågor som tillgångar snarare än begränsningar. Detta förhållningssätt blir även avgörande i förhållande till barnens språkutveckling och samspel enligt Vygotskji där han även lyfter den vuxnes stöd som avgörande för det dialogiska samspelet. Den vuxne kan vara en förebild genom att vara konsekvent och gränssättande, men även uppmuntra barnen till att våga försöka interagera med andra och bidra med en möjlighet för barnen att känna att de lyckas. Något som i sin tur lägger grunder för barnets positiva självuppfattning (Lindö, 2002).

 

Sjöstedt Edelholm & Wigert (2005) beskriver vikten av att känna rörelseglädje och hur man kan fånga och utveckla den tillsammans med barn. Det handlar om att låta barn arbeta utifrån sina sinnen, att ge barn möjlighet till att kunna utveckla sitt kroppsspråk för att kunna uppskatta och förstå sin kropp utifrån sina egna förutsättningar. Detta sker bland annat genom att barnen får imitera och efterlikna rörelsemönster utifrån färdiga rörelsemodeller, såväl som att utforska och komponera rörelsemodeller som kommer inifrån dem själva.

 

 

Genomförande

Vi tänker att barns språkliga kunskaper och sociala samspel är tätt sammankopplade. Genom det sociala samspelet tillägnar sig barn språkliga kompetenser.

 

Vi ska arbeta temainriktat där vi skapar möjligheter för barnen att kunna kommunicera och uttrycka sig kring olika innehåll med fokus på barns sociala samspel och språkliga utveckling genom olika estetiska uttrycksformer. Lindö (2002) skriver att alla olika uttrycksformer stödjer varandra. Eftersom att barngruppen visat ett starkt intresse för rollek, sång, musik och dans tänker vi ha detta som utgångspunkt i de planerade aktiviteterna. Bjar och Liberg (2003) skriver om rollekens betydelse för att barnen ska utvecklas till socialt och kulturellt kompetenta samhällsmedborgare.

 

Genom regelbundna besök till exempelvis skogen kan vi skapa rum för barns rörelsebehov i ett annat sammanhang än i förskolans lokaler. Här finns det även möjlighet att ta tillvara på barns kreativitet och intresse för såväl rollek som olika estetiska uttrycksformer. Barnen stöter även på många nya begrepp och ord i en annan miljö.

 

 

Vi behöver skapa förutsättningar till att barnen ska kunna förlita sig på sin egen förmåga till att kunna kommunicera. Det innebär att vi som pedagoger behöver vara närvarande i barnen livsvärld.  Genom att skapa mindre sammanhang i barngruppen kan detta bli möjligt.

 

Dokumentation

Vi kommer att dokumentera genom att fortsätta kartlägga barngruppen, använda digitala verktyg och observationer där vi för fältanteckningar (Svenning, 2011). Dokumentation kommer att läggas ut på barnens/avdelningens lärlogg på Unikum, detta är främst för att göra barnen och vårdnadshavare delaktiga i dokumentationen. Vi behöver kontinuerligt dokumentera barngruppen för att se vad vi behöver utveckla i utbildningen för att möta alla barns behov. Barnens egna dokumentation behöver bli synlig för att vi som pedagoger ska få en större inblick i deras perspektiv, då vuxnas dokumentation inte alltid gynnar barnen (Svenning, 2011). Dokumentationen är också av stor vikt för att få syn på barns delaktighet och inflytande i utbildningen.

         

 

 

Vem gör vad?  

Amalia och Amanda är ansvariga för den pedagogiska planeringen av utbildningen, men alla i arbetslaget ansvarar gemensamt för genomförandet av den pedagogiska planeringen. Vilket innebär att även barnskötaren kan genomföra undervisning av de planerade aktiviteterna då detta är initierat av en förskollärare.  Förskollärarna är ansvariga för att genomföra dokumentation.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hur blev det?

Reflektion var tredje vecka på PUT tiden.