Ämnen:
Geografi, Svenska som andraspråk, Svenska
·
Du kommer att bege dig ut i världsdelen Europa. Där kommer du att fördjupa dig i kartkunskap om länder, floder, berg och huvudstäder i de olika regionerna utifrån ett jämförande perspektiv. Du kommer också att prata om topografiska och tematiska kartor samt att lära dig några centrala geografibegrepp. Vidare kommer du att få välja två länder från olika regioner och fördjupa dig kring dem.
Lane Ryrs Skola, Uddevalla · Senast uppdaterad: 30 oktober 2019
Syfte (8)
utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
söka information från olika källor och värdera dessa.
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll (24)
De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Ord och begrepp i skolans ämnen och i vardagsspråk. Synonymer och motsatsord.
Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter