Var är vi?

Tusenfotingen består av en barngrupp på 22 barn i åldrarna 1-6. Arbetslaget består av 4 pedagoger, varav 2 förskollärare och 2 barnskötare.

Vi har observerat att barngruppen har intresserat sig för bokstäver och böcker. Barnen väljer ofta att läsa böcker om de får möjlighet till det. De har även börjat att skriva bokstäver och har visat ett intresse för det skriftliga språket. De är även intresserade av språkljud så som rim och att lyssna på olikheter och likheter i ord.

Vi har också ett antal barn som är flerspråkiga. I och med att detta så finns det ett behov att stärka deras språkliga utveckling.

Barngruppen har också ett behov av att utveckla en förståelse för andra barns situation. 

Vart ska vi?

Normer och värden

Läroplansmål 1: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

Omsorg, utveckling och lärande

Läroplansmål 2: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

Barns delaktighet och inflytande

Läroplansmål 3: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

Fokusmål: Vi vill utveckla barnens kommunikativa identitet.

Verksamhetsvision:  

"Vår verksamhet ska bli sitt bästa jag. Gemensam värdegrund - leva som vi lär, där du som medarbetare, barn och vårdnadshavare har känslan av att bli sedda och bekräftade. Vi, du, jag och barnen ska våga vara oss själva, våga lyckas och misslyckas. Bemötas med respekt och likvärdighet och känna att vi har meningsfulla dagar. Att alla går till förskolan med känslan av att idag gör jag skillnad!

Tillit, tillfredsställelse och känsla av sammanhang – KASAM

Likabehandlings visionen:  

När barnen lämnar förskolan ska de ha med sig de grundläggande förutsättningarna för att vara goda empatiska människor. Övertygad om sin egen förmåga att tillsammans med andra skapa sin framtid och solidariskt stå upp för de utsatta i samhället.  

Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. (Skolverket 2019 s. 5) 

Hur gör vi?

Lockwood (Skolverket 2019) beskriver vikten av läsmiljöer som en stimuli kring barns läs-och skrivutveckling. Vi har därmed observerat våra lekmiljöer och identifierat att det finns ett utrymme för förbättring kring vår språkliga och kommunikativa miljö. Vi ska planera om vår läsmiljö så att miljön är bättre anpassad för deras kommunikativa utveckling. Genom högläsning så kan barn också utveckla sin språkliga förmåga och utveckla en kommunikativ identitet (Pihlgren, 2019). Vi vill rutinmässigt implementera ett högläsningsmoment där ett fåtal barn åt gången får vara med att lyssna och diskutera kring bokens innehåll. Utbildningens planerade undervisningstillfällen kommer att grunda sig i de mål vi har satt upp i teamplanen, så att verksamheten följer en röd tråd.

Vi kommer att använda oss av foto för att dokumentera barns skriftutveckling, men även för att påvisa förändringen av utbildningens miljöförändring. Vid undervisningstillfällen så kommer vi också att använda foto. Barnens delaktighet kring dokumentationen ser vi som väsentlig, vilket innebär att de har ett inflytande kring vad som kommer att spridas till vårdnadshavare, men också kommentera kring de moment som de har varit med om. Vi kommer också att genomföra en observation kring de nya miljöerna för att synliggöra lekmönster och hur barnen använder miljöerna. Vi vill göra vårdnadshavarna delaktiga i utbildningen genom att knyta an vårt tematiska innehåll till hemmet. Vi kommer att arbeta fram metoder som även inkluderar vårdnadshavarna.

Arbetslaget har som helhet ansvar att arbeta fram metoder och att våra undervisningstillfällen blir genomförda. Förskollärarna bär det yttersta ansvaret för att utbildningen har en röd tråd och för de planerade aktiviteterna.

Referenser:

Skolverket, 2019. Hämtad från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/viktigt-att-skapa-stimulerande-lasmiljoer-i-forskolan 

Anna pihlgren, 2019, "Högläsning". Skolverket. 

Hur blev det?

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

  Lpfö 18
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

  Lpfö 18
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

  Lpfö 18