Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Gör hjärnan en gärning
Innehåll
Gör hjärnan en gärning
– om stress, digitalisering och träning
Vad gör stress med oss och hur påverkas vår hjärna av digitaliseringen? Hur kan fysisk aktivitet föryngra hjärnan? Det är frågor du ska få reflektera över utifrån Anders Hansens sommarprat och serien Din hjärna.
Gör hjärnan en gärning består av två uppgifter som handlar om hjärnan generellt och din hjärna i synnerhet. Första uppgiften utgår ifrån Anders Hansens sommarprat, där du ska skriva ett referat. Andra uppgiften består av en reflektionsuppgift där du utifrån stöd från både sommarpratet och serien Din hjärna ska beskriva hur du och samhället påverkas av stress och digitalisering.
Del 1 - referat
1. Lyssna på sommarpratet av Anders Hansen. Medan du lyssnar för du anteckningar på vad som är de bärande tankarna.
2. Utifrån denna ppt benar vi tillsammans ut några bärande tankar och reflekterar kring innehållet.
3. När du har lyssnat färdigt och diskuterat så ska du skriva ett referat. Titta på den här filmen om du är osäker på hur du gör. Här finns en förklaring, här finns ett exempel och här finns en skrivmall. Kom ihåg att tydlig skilja på dina egna tankar genom referatmarkörer. Skriv referatet i Teams
Del 2 - Personlig reflektion
1. Reflektera utifrån sommarpratet kring frågorna i uppgiften "Personlig reflektion kring Anders Hansens sommarprat" som ligger i Teams.
2. För att få mer kunskaper om den digitala eran tittar vi på avsnittet Din hjärna – vårt digitala liv. Efteråt diskuterar vi bärande tankar. Om du vill tittar du på resterande avsnitt själv.
Del 3 - Gör hjärnan en god gärning
3. Tidskriften Ungas tankar om den digitala samtiden söker reflekterande texter som problematiserar kring stress, digital teknik och träning. Hur ska vi förhålla oss till digital teknik i dagens samhälle? Hur förhåller du dig till teknik? Vilka möjligheter samt risker ser du finns?
Skriv din personliga reflektion där du motiverar dina tankar/åsikter genom att referera till Hansens åsikter från sommarpratet och serien Min hjärna. Lyft tankar både ur ett samhällsperspektiv samt ur ett personligt perspektiv. Var specifik i hur du och din omgivning konkret kan förbättra era liv och vad du tror det kan få för konsekvenser på sikt om vi inte gör hjärnan en gärning. Använd en tydlig struktur för dina tankar och ett ämnesrelevant språk där du tydligt skiljer på egna åsikter och Hansens.
Titel: Gör hjärnan en god gärning!
Längd: 500-800 ord
Av Annika Sjödahl
Matriser
Att skriva referat
Kunskapskrav |
||||
| - | → | →→ | →→→ | |
|---|---|---|---|---|
|
Skriva referat
|
Du har inte lämnat in något referat
|
Du skriver ett referat och visar att du behärskar genren på en godtagbar nivå.
|
Du skriver ett referat och visar att du behärskar genren på ett relativt väl fungerande sätt.
|
Du skriver ett referat och visar att du behärskar genren på ett väl fungerande sätt.
|
|
Språkets normer
|
Du behöver mer träning i att variera ditt språk och att följa de språkliga normerna. Din textbindning når inte godkänd nivå.
|
Du skriver ditt referat med viss språklig variation, har överlag enkel textbindning samt följer i huvudsak de språkliga normerna.
|
Du skriver ditt referat med relativt god språklig variation, du har överlag en fungerande textbindning samt följer de språkliga normerna på ett relativt väl fungerande sätt.
|
Du skriver ditt referat med mycket god språklig variation, du har välutvecklad textbindning samt följer de språkliga normerna på ett väl fungerande sätt.
|
|
Struktur referatmarkörer
|
Din text saknar fungerande struktur. Den innehåller för få referatmarkörer
|
Din text har i huvudsak en fungerande struktur. Du använder referatmarkörer i viss utsträckning
|
Din text har en relativt väl fungerande struktur.
Du använder referatmarkörer på ett relativt väl fungerande sätt.
|
Din text har en mycket väl fungerande struktur.
Du använder referatmarkörer på ett väl fungerande sätt.
|
|
Källhänvisning
|
Du har ingen källhänvisning.
|
Du har någon sorts källhänvisning.
|
Du har en fungerande källhänvisning.
|
Du har en väl fungerande källhänvisning.
|
Krönika
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Nivå 4 | |
|---|---|---|---|---|
|
Krönikans övergripande kvalitet
|
Texten fungerar inte som en krönika.
|
Texten fungerar i huvudsak som en krönika.
|
Texten fungerar relativt väl som en krönika.
|
Texten fungerar väl som en krönika.
|
|
Innehåll
|
Din tankegång framgår inte tillräckligt tydligt.
Du ger inga eller väldigt få exempel.
Krönikan är inte personlig/ingen koppling till det allmänna finns
|
Din tankegång framgår.
Eleven resonerar på ett enkelt sätt, t ex genom att lyfta fram några exempel.
Krönikan utgår till större delen från det personliga. Koppling till det allmänna finns.
|
Din tankegång framgår tydligt.
Resonemanget är utvecklat genom passande exempel och problemet är vidgat.
|
Din tankegång är mycket tydlig.
Resonemanget är välutvecklat genom träffande exempel med hög igenkänning. Det finns en god balans mellan det personliga och det allmänna.
|
|
Språk och stil
|
Ordvalet är knappt och inte varierat.
|
Ordvalet är enkelt.
Det finns enstaka exempel på bildspråk, t ex en liknelse eller en metafor.
|
Ordvalet är varierat och passar en krönika, t.ex. genom ungdomligt språkbruk, läsartilltal eller humoristiska vändningar,eller försök till liknelser och metaforer.
|
Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och lyfter krönikan, t.ex. genom användning av målande liknelser och metaforer.
|
|
Struktur
|
Texten är inte sammanhängande / Inledning och avslutning saknas /
Ingen styckeindelning.
|
Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig.
Det finns ibland otydlig styckeindelning. Det finns en tydlig inledning. Avslutningen är något otydlig.
|
Texten är samman-hängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t.ex. genom styckeindelning och inledning.
Det finns en avslutning, t.ex. genom ett försök till slutsats eller uppmaning till läsaren.
|
Texten är samman-
hängande och välstrukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning och effektiv inledning.
Textbindningen är välutvecklad.
Det finns en medveten avslutning, t.ex. genom en slutsats eller en uppmaning till läsaren.
|
|
Meningsbyggnad och tempus
|
Meningsbyggnaden är bristfällig och förstör ibland förståelsen.Tempusbruket är inkonsekvent
|
Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak. Många meningar börjar på samma sätt och de sambandsord som används är vanliga ( t ex och, men). Tempusbruket förstör inte förståelsen av krönikan.
|
Meningsbyggnaden är varierad och relativt väl fungerande. Det finns en god variation mellan korta och långa meningar. Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av texten.
|
Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande. Det finns en god variation mellan korta och långa meningar. Tempus används på ett riktigt sätt.
|
|
Skrivregler
|
Skiljetecken används inte korrekt eller saknas. Stor bokstav används inte.
|
Skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning följs i huvudsak. Du använder stora skiljetecken, såsom (.!?) relativt korrekt. Stor bokstav används vid behov i större delen av texten.
|
Skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning följs relativt väl. Du använder stora skiljetecken korrekt. Stor bokstav används vid behov konsekvent genom texten.
|
Skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning följs väl. Stora skiljetecken samt kommatecken används korrekt. Stor bokstav används vid behov konsekvent genom texten.
|
