Stormaktstiden och frihetstiden

Det hände mycket på 1600- och 1700-talet, hur märker vi av händelser från dessa tidsepoker i vår tid? Hur levde vanligt folk i Sverige på den tiden? Sverige var ett tag det tredje största landet i Europa, hur kunde det vara så? Arbetsområdet syftar till att ge dig kunskap om de århundraden som kommit att kallas Stormaktstiden och Frihetstiden- varför de kommit att benämnas så, hur människor levde då i jämförelse med hur det är idag, berömda personer och händelser, samhällsförändringar och uppfinningar
Detta och mycket annat kommer vi att arbeta med i detta område.

Tidsram: v.41-46

Arbetssätt

Vi lär oss om stormaktstiden och frihetstiden genom genomgångar, arbete med instuderingsfrågor utifrån Historiebok en PULS sida 140-188.

Filmer, diskussioner i par och helklass. Faktasökning ur historiska källor där vi resonerar utifrån källornas trovärdighet och relevans.

Vi besöker också Livrustkammaren med guide.

Använd dig av dina anteckningar från lektionerna, PowerPoint från lektionerna (finns i teams i klassens rum/SO) och lärobokens kapitel Stormaktstiden och frihetstiden. Begreppslista över arbetsområdet finns att ta del av i Teams.

Filmer på www.sli.se – där kan du se de filmer vi ser på lektionerna igen om du vill: "Fatta historia Medeltid-Stormaktstid", "Stormaktstiden översikt uppgång till fall" mm. 

Mål efter avslutat arbetsområdet

Du ska:

- Känna till vilket århundrade Stormaktstiden och Frihetstiden ägde rum och beskriva varför de är benämnda så 

- Kunna förklara hur kungens och kyrkans makt förändrades under tidsperioderna.

- Beskriva hur Sverige växte fram som land och handeln med andra länder.

- Kunna göra jämförelser mellan levnadsvillkor för människor. Jämförelser mellan hur olika samhällsskikt hade det och jämförelser mellan tidsåldrar t ex hur man bodde och vad man åt.

-Förklara hur Sverige kunde bli en stormakt

-Berätta vad som var nytt på stormaktstiden och frihetstiden samt vilka rester av dessa vi kan se i Sverige idag

- Berätta om några stora händelser från tidsperioderna;  tex. häxprocesser, Skånska kriget, Slaget vid Poltava/Narva, kulturell och vetenskaplig utveckling (se ord/begreppslista)

 - Kunna redogöra för orsakerna till de ständiga krigen mellan Östersjöländerna under 1600-talet

- Förstå hur krigen under stormaktstiden påverkade människor ur olika samhällsklasser i Sverige 

- Kunna berätta om kungar och andra viktiga personer som levde i Sverige på 16- och 1700-talen. T ex  Gustav II Adolf, Drottning Kristina och Karolinerna, samt kunna förklara hur de framställs under olika tider och av olika personer. (se ord/begreppslista)

-Resonera om olika spår av historia från denna tid med hjälp av olika källor som du reflekterar och värderar enligt trovärdighet och relevans

Utvärderingsformer. Så här bedöms du:

Löpande bedömning under lektioner genom skriftliga övningar och muntliga diskussioner

 Skriftligt prov v. 46 Torsdag, V.48 Torsdag

Veckovis planering

V.41: Repetition Vasatiden. Gör fråga 1-4. Vi ser filmen medeltid-stormaktstid på sli. Arbete med instuderingsfrågor fortsättning

Puls s. 140 - 145

Begrepp: stormakt, envälde, kyrkoböcker, Riksarkivet, Landshövding, Riksdag, adel, tjänsteman, Axel Oxenstierna, Gustav II Adolf, katoliker, protestanter, trettioåriga kriget, Lützen, flotta, utskrivning, valloner, Vasaskeppet

 V.42:  Drottning Kristina, Karl XI. Puls s. 146 - 157 Arbetsbok s. 6- 10. Film Historieätarna "Stormaktstiden"

Begrepp: Drottning Kristina, abdikera, förmyndare, slösa, adla, livegen, Rom/ST Peterskyrkan, Karl X Gustav, freden vid Roskilde, Stora och Lilla Bält,  Karl XI, skånska kriget, snapphanarna, envåldshärskare, reduktionen, gråkappan, förmyndare, soldattorp, flotta

V.43.  Häxjakt, Karl XII. Puls s. 158 - 165. Arbetsbok  s. 11 - 14.

Begrepp: katekesen, besvärjelser, tinget, häxprocesser, tortera, Louis de Geer, förändring för samer, Karl XII, arkiv, krigsänka, slottet Tre kronor, slaget vid Poltava, pesten, sultan, tsar Peter den store,  

V.45.  Ute i världen, Arbetsbok s. 15 samt EPA övningar för repetition Puls s. 166 - 169???

V.46. Deltest stormaktstiden  

V.47  I städerna, på landet . Puls frihetstiden s. 170 - 175 översikt, Arbetsbok s.17 - 19

Begrepp: export, import, köpmän, borgare, järnbruk, nybyggare, korsvirkeshus, sockendräkt

V.48 Fattiga och sjuka, vetenskapsmän och uppfinnare. Puls s 176 - 181  Arbetsbok s. 18 -21

Begrepp: församling, fattigbricka, barnhus, potatis, Polhem, Alströmer, Römer, Defoe (Robinson Crusoe), Celsius, Ekeblad, Linné, 

V. 49  Gustav III. Puls s. 182 - 187, arbetsbok s. 22-23 

Begrepp: reform, tryckfrihet, hattar och mössor, fattigläkare, religionsfrihet?, låneord, Svenska Akademien, GUstav IV Adolf, Nationalencyklopedin 

v. 50 Ute i världen s, 188-193

Begrepp: kolonier, industrier, Storbritannien, ångmaskin, triangelhandel, USA, Franska revolutionen, NApoleon, 

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.