Ämnen:
Historia
·
Årskurs:
5
Åk 5 HT-19 + VT-20 Medeltiden
Östra Karups skola, Båstad · Senast uppdaterad: 1 februari 2020
Under medeltiden hände en massa spännande och otäcka saker. Sverige blev ett eget land, riddare krigade, digerdöden härjade och mot slutet av tidsperioden bildades en union mellan Sverige, Danmark och Norge. Livet då var mycket annorlunda jämfört med livet idag. 90% av Sveriges befolkning var bönder och de levde ett hårt liv. Håll i dig, för du ska snart lära dig mer om livet för mer än 500 år sedan.
Tidsperioden medeltiden är ganska lång så därför delar vi upp arbetsområdet i 2 delar.
Del 1:
- Hur samhället övergick från vikingatid och asatro till medeltid och kristendom.
- Hur bönderna levde + orsaker till att befolkningen fördubblades under början av medeltiden.
- Hur ett enat rike (Sverige) växte fram med hjälp av olika samarbeten.
- Digerdöden (orsaker, förklaringar, konsekvenser).
- Historiska källor och tolkningar + vad en historisk källa kan berätta och inte berätta om medeltiden.
- Varför riddare är vanligare än bönder i texter/bilder (framställningar) om medeltiden.
- Begrepp, t.ex. orsak, tolkning, träda, tionde, kloster, fogde och riddare.
Del 2:
- Städer och livet som borgare (hantverkare och köpmän).
- Boktryckarkonsten.
- Kampen om Östersjön (handelsförbundet Hansan och Gotland).
- Kalmarunionen och uppror.
- Jämföra vikingatid och medeltid.
- Begrepp, t.ex. borgare, fogde, Hansan och Kalmarunionen.
Detta kommer vi att arbeta med på följande sätt:
- läsa i "Upptäck Historia" (sid 52-85 samt sid 86-109) och andra texter.
- genomgång av läraren.
- filmer.
- diskutera.
- arbetsblad.
- begreppsträning.
- studera olika föremål med koppling till medeltiden.
Läroplanskopplingar
Syfte (2)
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
Centralt innehåll (6)
Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
De nordiska staternas bildande.
Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
Kriterier (6)
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och nyanserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.
