Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Berättande text
Innehåll
Syfte
Genom ett utvecklat språk och kunskaper utvecklar du din identitet. Under arbetet med olika texttyper i svenska kommer du att få rika möjligheter att skriva, läsa och samtala. I detta område kommer du att utveckla dina möjligheter att kommunicera och det i sin tur leder till en ökad tilltro den egna språkliga förmåga.
Konkretisering av mål
Under arbetsområdet med berättande text ska du :
1. Förstå syftet/meningen med en berättande text.
2. Lära dig hur en berättande texts berättarkurva är uppbyggd, med en inledning, en serie händelser och svårigheter/problem som måste lösas samt en avslutning som knyter ihop berättelsen.
3. Lära dig hur man använder språket för att skapa spännande/intressanta miljöer och bygga upp lite spänning/händelser som gör att man vill läsa vidare.
4. Lära dig det språk, ord och begrepp som är typiskt för texttypen samt hur du använder dessa för att skapa en intressant text.
5. På egen hand kunna förstå instruktionen om vad berättelsen ska innehålla, planera och skriva en berättelse.
6. Förbättra din text med hjälp av kamrater/lärare. Det gäller både hur den fungerar som berättelse samt skrivregler. (Men i tur och ordning)
Arbetssätt
Vi går igenom vad en berättande text är och hur den är uppbyggd.
Vi läser tillsammans igenom instruktionen.
Planera din berättelse med tex tankekarta, stödord.
Skriv för hand, dator eller Ipad.
Låt klasskamrater/lärare läsa din text under arbetets gång. Läs andras. Ta emot och ge tips. Hur fungerar den som berättelse? Hur fungerar det med skiljetecken? Stavning? Styckeindelning?
Slutligen bedömer du din berättande text med din lärare. I bedömningen formuleras nya mål.
Bedömning
Dessa förmågor kommer att bedömas: Förmågan att:
- förstå syftet med en berättande text
- kunna skriva en text med ett begripligt innehåll och en tydlig röd tråd
- kunna använda strukturen för en berättande text.
- kunna använda de språkliga drag, ord och begrepp, som är typiska för en berättande text , som olika berättartekniska grepp, ordval, meningsbyggnad m.m
Ditt arbete bedöms löpande under arbetets gång samt den färdiga texten.
Kopplingar till läroplanen
- Syfte
-
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,Sv
-
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,Sv
-
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, ochSv
- Centralt innehåll
-
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.Sv 4-6
-
Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.Sv 4-6
-
Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.Sv 4-6
-
Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.Sv 4-6
-
Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.Sv 4-6
Matriser
Zick Zack Skrivrummets skrivutvecklingsmatris: Berättande texter
INNEHÅLL |
|||
| På god väg | Godtagbara kunskaper | Mer än godtagbara kunskaper | |
|---|---|---|---|
|
|
Texten är begriplig men den ”röda tråden” är svag.
|
Texten är begriplig och innehåller en enkel handling med en tydlig ”röd tråd”.
|
Texten har ett relativt tydligt innehåll, med utvecklad handling och ”röd tråd”.
|
STRUKTUR |
|||
| På god väg | Godtagbara kunskaper | Mer än godtagbara kunskaper | |
|
Inledning:
|
Tar bara med delar av informationen och förutsätter att läsaren delar bakgrundskunskapen.
Har ej med information om tid och plats.
|
Försöker vägleda läsaren med en enkel miljöbeskrivning. Har med information om tid, plats och personer utan närmare beskrivning.
|
Beskriver tid, plats och personer med detaljer för att ge berättelsen ett sammanhang.
|
|
Komplikation:
|
Återger en rad händelser som inte verkar leda till en komplikation.
|
Har en inledande händelse som antyder en komplikation. Kopierar och använder komplikationer från välkända berättelser.
|
Skapar en tydlig berättelsekurva och utvecklar handlingen genom att ha med mer än en komplikation.
|
|
Avslutning:
|
Skriver en enkel avslutning, t.ex. ”Det var en dröm.”
|
Försöker skriva en avslutning. Använder vanliga teman, t.ex. att det goda besegrar det onda.
|
Försöker sammanfatta med avsikt att föra berättelsen mot en upplösning. Visar på samspel och konflikter mellan karaktärer och löser någon av konflikterna.
|
SPRÅKLIGA DRAG |
|||
| På god väg | Godtagbara kunskaper | Mer än godtagbara kunskaper | |
|
Ordval och meningsbyggnad:
|
Ordvalet är vardagligt och
meningsbyggnaden i huvudsak korrekt men utan variation.
|
Ordvalet är relativt varierat och
meningsbyggnaden korrekt med viss variation. Börjar använda adjektiv och beskrivande verb.
|
Ordvalet är varierat och
meningsbyggnaden varieras (både vad gäller längd och sätt att inleda
meningarna), med avsikt att skapa spänning och tempoväxling. Använder
adjektiv, adverb och beskrivande verb.
Använder liknelser och bisatser inledda med prepositioner och adverb, för att utveckla texten.
|
|
Första/tredje person:
|
Byter ofta från tredje person till första person.
|
Skriver konsekvent i första eller tredje person.
|
Anpassar perspektivet på ett i stort sett korrekt sätt.
|
|
Direkt och indirekt tal:
|
Använder sällan direkt tal.
|
Återger tal ibland. Börjar använda riktig interpunktion i dialoger.
|
Använder dialoger på ett för sammanhanget passande och korrekt sätt.
|
|
Tempus:
|
Har vissa svårigheter att hålla ett bestämt tempus.
|
Håller sig i viss mån till ett och samma tempus.
|
Använder tempus korrekt.
|
|
Sambandsord:
|
Använder några få enkla sambandsord, som t.ex. ”och, sen”. Lite variation i längden på meningarna.
|
Använder vanliga sambandsord som
t.ex. ”för att, därför, så att”. Försöker variera längden på meningarna.
|
Använder mera komplexa sambandsord
som t.ex. ”även om, å andra sidan”. Använder både enkla meningar, sammansatta meningar och komplexa meningar.
|
|
Berättarteknik:
|
Texten innehåller inga eller få gestaltande beskrivningar eller berättartekniska grepp.
|
Texten innehåller enkla gestaltande beskrivningar samt en del
berättartekniska grepp, avsedda att skapa spänning och väcka intresse.
|
Texten innehåller gestaltande
beskrivningar av olika slag, liksom olika berättartekniska grepp, medvetet valda för att skapa spänning och väcka intresse.
|
