Kartläggning av var barngruppen befinner sig

Vi har efter observationer sett att intresse och behov finns för rörelse. Barnen visar nyfikenhet för rörelse på olika sätt, t.ex. att sjunga rörelsesånger, klättra, hoppa, springa och röra på kroppen. Barnen tycker också mycket om att leka i utemiljön, att röra sig ute och få möjlighet att använda hela gården. Kullen är ett exempel där barnen gärna vill pröva sin motorik och röra sig på olika sätt. Vi ser också att barnen är nyfikna på rörelse hos föremål, t.ex. med bollar, fordon. 

Formulera tydliga mål och förväntade effekter av valt projekt/tema

• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
•  

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

Våra förtydligade mål med projektet är att barnen ska ges förutsättningar att utveckla sin motorik och kroppsuppfattning och få förståelse för varför det är bra för kroppen att röra på sig.

Genom aktiviteter som främjar rörelse vill vi också att barnen ska få förutsättningar för att vara en god kompis, genom att visa respekt för varandra men även vara öppna genom att t.ex. få förståelse för varje individs olika förutsättningar. 

Detta behöver vi göra för att skapa förutsättningar för lärandet av projekt/tema

Vi behöver vara lyhörda inför barnens intressen för att se hur projektet ska utformas vidare. Vi behöver också se över våra lärmiljöer inne och ute för att inspirera och utmana till lärande och utveckling. 

Vi arbetar med olika delar i taget för att skapa förutsättningar och kunna gå på djupet inom ett område för att få ökad förståelse. Vi fångar upp barnens intresse i nuet för att väva samman det med projektet, t.ex. vill barnen gärna skapa med färger. V har i då prövat handavtryck och att måla av handens konturer för att få ökad förståelse för kroppsuppfattning för handen. De olika delarna vi gjort en grundplanering för är:

- kroppsuppfattning

-  finmotorik

- samarbete

- grovmotorik

Genom att använda oss av utepedagogik har vi skapat förutsättningar för större möjlighet till springlekar, röris och andra rörelselekar där vi vill ha större yta att kunna ta ut rörelserna på. Utemiljön ger också förutsättningar till andra upplevelser än inne, t.ex. att få stampa i vattenpölar och lera - hur känns det i kroppen jämfört med att stampa inne på ett golv? Tillsammans utforskar vi och samtalar om våra nya erfarenheter. Vi har också använt oss av närmiljön och gått promenader i området där vi utforskat andra lekplatser och miljöer att röra oss på.

Resultat

Vi ser att barnen fått ökad förståelse för framförallt kroppsuppfattning, de tar med sin nya kunskap och kan använda den i andra sammanhang. De tar själva initiativ och vill sjunga, göra rörelselekar och liknande som vi introducerat i projektet. Vi ser också en större säkerhet i barnens motorik vilket vi tänker kan komma från att vi fokuserat på aktiviteter med rörelse på olika sätt.

Vi ser att barnen är mer måna om varandra och spontant hjälper varandra mer. Detta har vilket har varit ett fokus i både planerad och spontan undervisning men även i omsorgssituationer. 

Analys och slutsats

En framgångsfaktor har varit att vi utgått från barnens intresse. Projektet har varit utformat för att passa alla barns individuella förutsättningar och behov vilket vi upplever har stärkt individen. Vi ser en skillnad över tid hur undervisningen skapat förutsättningar för barnen att bli mer säkra både motoriskt men även när det gäller kroppsuppfattning. Ex. på detta är att vi ser att barnen är mer säkra i att klättra upp och ner på pallen vid handfaten, ta sig upp och ner för kullen eller göra rörelsesånger och använda sig av kroppen vid rörelserna. Vi ser också att barnen vet vad olika kroppsdelar heter och att finmotoriska aktiviteter går lättare nu när vi jobbat mycket med små material. Vi ser också att undervisningen skapat förutsättningar för barngruppen att vara måna om varandra, gärna vilja hjälpa varandra. Ex. på det är att barnen vill hjälpa varandra och även vill ta emot hjälp, vi ser att barnen lyckas tillsammans.

Under projektets gång har vi lagt till ett mål om att ta hänsyn och vilja hjälpa andra. Från början hade vi planerat att arbeta med fokus mot respekt och öppenhet, men då vi kände att behovet i gruppen förändras under tiden valde vi att lägga till ett mål och skifta fokus. Vi tar med oss detta som ett utvecklingsområde, att vi framöver behöver fundera en vända till i valet av mål. Vad är rimligt och relevant för projektet? 

Vi tar med oss att det är bra med få mål för att kunna fokusera fullt ut och följa upp dessa.

Vi fortsätter arbetet även efter projektets slut, både genom omsorgssituationer och aktiviteter för att fortsätta utvecklas motoriskt. Vi fortsätter även arbetet med att stärka varje individ, samtidigt som vi arbetar för att skapa förutsättningar för gruppen att vilja hjälpa varandra.

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,

  Lpfö 18
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

  Lpfö 18
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,

  Lpfö 18