Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Projekt förflyttning

Skapad 2019-10-21 15:03 i 223391 Förskolan Kajen Stockholm Hägersten-Älvsjö
Förskola
Vad är förflyttning? Att flytta pennor mellan olika burkar. Att förflytta sig själv genom att till exempel klättra, springa, hoppa och åla. Att blanda färger med vatten och med pipetter förflytta färgen fram och tillbaka. Att ösa linser genom trattar, genomskinlig slang och annat spännande material. Förflyttning finns i allt så det är bara att sätta på sig "förflyttningglasögonen och slänga sig ut! "

Innehåll

 

Ankarets projektplan HT – 19 & VT- 20

 

Förflyttning

I våra observationer och samtal med barnen har vi sett att förflytta till exempel lekmaterial i väskor, korgar och lådor är ständigt pågående i leken. Barnen förflyttar även sig själva med kroppen gärna i repetitiva förflyttningar från bilen till soffan som kan vara en biosalong till exempel. Hälla ut lite från korgen och sedan tillbaka till bilen om om igen. Och när ett mönster projektseras på väggen gör barnet samma rörelse (förflyttning) och tittar på sig själv och den egna skuggan om igen under denna stund. Även i rolleken ser vi en förflyttning. Från att vara ”sig själv” kan hen bli en läkare med medicin, sprutor och bandage att tillgå. Eller frisör. Barnen gestaltar olika djur i lekar både inne och ute.

 

Vad vill vi att barnen ska uppleva/lära sig?

 Vi vill utmana barnen i det de uppvisar ett intresse för. Och därifrån uppleva och förundras. Den digitaliserade delen kommer vara verksam för dem också som producenter.  Med tanke på vår spridning i åldrar kommer säkert på intressen och det en upplever och förundras över vara lite olika. Eller kanske inte?

 

Vilka mål i läroplanen kommer vara i fokus under det här projektet?

 Förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans

 Och

 Förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik, förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen.

Lpfö -18 s.14

 

Hur ska vi introducera projektet? Hur ska vi få projektet framåt tillsammans med barnen? Hur behöver vi förbereda oss?

 Vi kommer att ha uppstart av projektet i skogen med hela barngruppen. Vi kommer att spinna vidare på barnens tankar från ett tidigare skogsbesök om hur snabbt ekorren springer i träden (förflyttar sig). Även vad den äter och vad och varför den samlar mat kommer att diskuteras. Allt detta på ett lustfyllt sätt med besök av ekorren Kim som kommer med uppdrag till barnen. Vi kommer att jobba i smågrupper. Barnen får möjlighet till  mer talutrymme. Vi vill också låta hela projektet ta tid. Att barnen får tid att utforska, tänka och reflektera. Vi kommer tänka särskilt på sammansättning av grupperna. Ålder, intresse ja olika tankar runt detta beroende av det som sker. I grupperna kommer vi lyfta begreppet ”Förflyttning” och vad det är och kan vara. Frågorna ska vara öppna, och vi ska dokumentera barnens diskussion, för att använda detta som underlag på våra avdelningsreflektioner, för att titta på hur vi ska gå vidare med projektet med utgångspunkt för vad barnen visat intresse för och samtalar om i gruppen och övrig tid på förskolan och det vi ser i leken. Vi vill vara lyhörda inför barnens processande och i deras takt låta  dem leda oss vidare.

 

Vilket tillvägagångssätt (metod/didaktik) ska vi använda oss av?

Vi kommer att använda oss av så många uttryckssätt och material som möjligt. Barn lär på hundra olika sätt och är bekväma i lika många.  Så vi behöver vara breda i vårt val av material och aktiviteter. Vi kommer även använda oss av reflektion, både mellan oss pedagoger men även reflektion barnen sinsemellan och mellan pedagog och barn och hela tiden behålla de små grupperna.  Det är barnens tankar, hypoteser och funderingar kring begrepp och aktivteter som ligger som grund till projektet på och för hur vi går vidare. Vi kommer även göra observationer där vi pedagoger tittar på vad barnen gör, vad de säger och vart deras intressen ligger. Den pedagogiska dokumentationen är vårt verktyg här. Den ska vara synlig för barn, pedagoger och vårdnadshavare.

 Hur ska vi planera miljön inom – och utomhus?
Vi skapar en miljö som erbjuder och ger möjlighet till utforskande genom olika material och uttrycksätt. Vi tar med oss projektet till skogen, ut på gården och i närmiljön. Vi har ett hållbarhetstänk genom hela projektet både inne och ute. Vi gör tillägg i miljön allt eftersom projektet framskrider.

 

Nytt material att presentera?

Vi skapar en miljö som erbjuder och ger möjlighet till utforskande genom olika material och uttryck. Vi gör tillägg eftersom i projektets riktning. . Och vi introducerar tydligt nytt material till barnen i deras takt.


Nya begrepp vi vill introducera?

Beroende hur barnen reflekterar kring ämnet, och vi ser vart projektet tar vägen, läggs fokus på vilka begrepp som kommer introduceras
Förflytta samla samarbeta matematiska begrepp (lägesord, längd, storlek) och begrepp inom teknik och naturvetenskap.

 

Hur fokuserar vi på barnens lärande, deras möjlighet till inflytande, jämställdhetsfrågorna och värdegrunden i det vi planerar?

Genom reflektionerna, genom att lägga vikt på att samla barnen kring projektet i mindre grupper som vi har tänkt igenom ur fler perspektiv. De ska ha ett riktigt inflytande där deras röst blir hörd och de blir lyssnade på.  Genom att vi pedagoger lyssnar noga på vad barnen uttrycker att de vill, även om det inte uttrycks verbalt utan även genom kroppsspråk och handling. Kontinuerlig dokumentation projektet igenom kommer stötta oss kring hur vi tar projektet vidare. Visa barnen och pedagoger respekt och allas rätt att säga ja eller nej.

 


Hur kopplar vi nämndmålen/enhetsmålen/fokusområden till vårt projekt?

 Fokusområden som kommer kopplas till projektet är digitalisering, skapande, läsande samt hälsa och rörelse. Digitalisering kan ske genom att vi t.ex projicerar olika saker som lockar barnen till rörelse. Vi kommer att använda kroppen på olika sätt dagligen. Som med dans och rörelse, skogen och utevistelse.

 

Enhetsmål 1.3  Vi kommer arbeta i mindre arbetsgrupper för att möjliggöra att alla barn syns och kommer till tals, där barnen ges möjlighet att lära utav varandra, och där vi pedagoger är aktiva och delaktiga i både lek och projekt.

 

Enhetsmål 1.3 Efter att vi har sett vad barnen riktar in sig på i vårt nya projektfokus, kommer vi göra tillägg i våra lärmiljöer som stimulerar och stödjer projektet. Genom att erbjuda barnen olika uttryckssätt såsom skapande, digitala verktyg, litteratur och olika typer av konstruktionsmaterial och föränderliga material. Vi kommer försöka skapa mötesplatser där barnen både möter olika material och varandra för ett lustfyllt lärande.

 

 

 

 

 

 

Möta – Upptäcka- Lära nytt- Lära mer -

 

dags att summera ht-19

 

 

 

Nedan får i stödfrågor att använda när ni  påbörjar arbetet med er projektberättelse. Andra underlag att  använda är;

 

-       era egna dokumentationer och reflektioner från arbetet under terminen

 

-       wki`n titta och jämför även med den senaste innan

 

 

 

Stödmaterial för projektberättelse ht-2019

 

 

 

1.     Vad gjorde vi? Vilket/vilka projekt har vi arbetat med?

vi hade sett att barnen 

 

 

 

2.     Hur blev det? Vad har barnen pratat om och vad har vi pedagoger pratat om?

 

 

 

3.     Vilka problemlösningar/lärprocesser har varit aktuella för barnen? Vilken typ av frågor ställde/ställer barnen? Vilka svårigheter har de ställts inför?

 

 

 

4.     Vilka tankar har barnen gett oss utifrån barnsamtal eller likande?

 

 

 

5.     Vilka möjligheter har vi gett barnen för att de ska kunna fördjupa sig i det de tyckt var intressant, roligt eller svårt?

 

 

 

6.     Vad har vi pedagoger bidragit med för att föra projektet framåt? Vilket förhållningssätt har vi?

 

 

 

7.     Beskriv hur projektet påverkat lärmiljön/verksamheten. Har några förändringar krävts/gjorts?

 

 

 

8.     Vilka förväntade resultat, kopplade till projektplan, verksamhetsplan och plan mot kränkande behandling och diskriminering, har vi haft i fokus?

 

 

 

9.     Vilka möjligheter har vi gett vårdnadshavarna till delaktighet och inflytande i verksamheten/projekt?

 

 

 

10.  Vad har vi lärt oss om vår arbetsgrupps arbetsprocess (styrkor och utvecklingsområden)? Hur går vi vidare inför kommande verksamhetsår?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Att blicka framåt för nya möten - 

 

om/när ni börjar tänka för kommande termin

 

 

 

-       Ni som får nya barn med start i januari har fått/får namn och ålder på mailen under fredag morgon.

 

-       Ni ansvarar själva för att sätta anpassa era barngrupper, meddela mig eventuella överflyttningar mellan avdelningar. Utgångspunkten är att skapa kontinuitet, trygghet  och genom gruppen som tillgång skapa goda förutsättningar för undervisning, lärande och en rolig verksamhet.

 

-       Fundera kring hur ni använder era lokaler, förskolegården och närmiljön. Fundera också över hur staden omkring oss blir en tillgång. Grupperna med äldre barn har möjligheter att använda staden som att mötesplats att upptäcka och lära, både i och av. Vi har tillgång till bra kommunikationer i Årstadal ( och är dessutom lite ”trångbodda”).

 

-       Tänk att ”grupper – i gruppen” är ett hållbart arbetssätt för alla, det finns mer tid för att lyssna, samtala och reflektera om vi inte är för många samtidigt för stor del av dagen. Sätt tillit till er egen förmåga att forska och arbeta i kommande projekt genom att leda en mindre grupp på egen hand.

 

 

 

En bild som visar mark, byggnad, vägg, inomhus

Automatiskt genererad beskrivning

 

 

 

Ha en kreativ arbetsdag!

 

 

 

/Inger, Marina och Camilla

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: