Vilka språk och andra uttrycksformer (exempelvis rörelse, musik, skapande) har barnen haft tillgång till?

I den utbildning barnen får på förskolan ska de få möjlighet att utforska genom olika sinnen. I vårt arbete med normer och värden har vi valt att fokusera på skapande samt svenska och polska. 

Barnen har under projektets gång:

- Gjort ritningar till Skalmans hus

- Byggt huset

- Målat polska falangen både enskilt och gemensamt

- Skapa med salt, gjort saltkristaller och smakat på salt

- Vi har lärt oss Broder Jakob på svenska och polska samt ”Hej, jag heter...” på polska.

- Tagit foton och skrivit brev till Skalmans mamma Lotta

Genom de uttrycksformer som vi valt att erbjuda har barnen fått möjlighet att både samarbeta och reflektera. När vi hittade ekorren Skalman fick barnen diskutera kring hur vi kunde ta hand om den och på så vis utmana sin empatiska förmåga. Vi hjälptes åt att leta information och anpassa vårt förhållningssätt gentemot Skalman för att skapa trivsamma förhållanden för honom. De fick leva sig in hur det kunde vara för honom och reflektera kring etiska dilemman.

Vi pedagoger ville introducera likheter och skillnader mellan Sverige och Polen med bland annat de olika språken. Genom att sjunga samma låt på två olika språk kunde barnen känna igen sig även om de inte förstod den polska versionen. Att känna igen skapar en trygghet hos barnen och ger bättre självförtroende i det nya språket. 

Vilket material och vilken miljö har barnen haft tillgång till?

Barnen har fått möjlighet att leta information via litteratur och internet. De har kommit med egna tankar och idéer kring olika dilemman som dykt upp på vägen. Vi har haft diskussioner och reflektioner i helgrupp och mindre grupper för att ge barnen olika möjligheter till att uttrycka sig och ta del av andras tankar.

När vi har skapat har vi gjort det i en avgränsad och lugn miljö i mindre grupper. Vi har även haft sångsamling ett par gånger i veckan där vi har använt gitarr som stöd i sången. 

Vi har i det dagliga arbetet haft ett demokratiskt förhållningssätt och arbetar normfrämjande kring respekt och solidaritet gentemot varandra. Bland annat genom att barnen fick rösta fram vilket namn Skalman skulle få, men också att de har haft möjligheten att många gånger under dagen påverka sin egen vistelse på förskolan. 

Barnen fick komma med egna förslag utifrån vad de hade för egna erfarenheter samt utifrån den information vi kunde hitta kring hur ekorrar lever och vad de äter. Och utefter de sedan hitta material att bygga Skalmans hus med. Vi skapade även en skogsliknande miljö runt Skalmans hus för att han skulle känna sig mer som hemma. 

Hur har barnen använt sig av varandra i sitt utforskande?

Barnen har, utifrån forskning, ofta ett behov av att få utforska i sociala sammanhang. Vi har därför uppmuntrat till socialt samspel barnen emellan med stöd av oss pedagoger. Det har varit delvis i planerade projekttillfällen, med även under barnens fria lekar. De har i olika situationer påmint varandra om hur vi ska vara mot varandra och hjälpt sina kamrater. De har på så vis nyttjat andras erfarenheter av hur man visar hänsyn och respekt. De har väckt nyfikenhet hos varandra och genom diskussion, reflektion och argumentation tagit del av varandras erfarenheter och tankar. 

Hur har vi arbetat mot de mål som varit uppsatta?

Vi har haft planerade aktiviteter och aktivitetsplaner som grund i vårat arbete. Vi har tittat på de mål som vi satt upp och sedan planerat våra aktiviteter därefter, arbetat baklänges och målinriktat. Målen, som är utifrån läroplanen, är till för oss pedagoger och inte för barnen. 

Ett medvetet förhållningssätt hos oss pedagoger har varit viktigt för att vi ska ha kunnat nå upp till våra mål. Vårt intresse och nyfikenhet har varit viktig för att sprida nyfikenheten i barngruppen. Även vår egna kunskap om området har varit viktigt i arbetet, vi har letat upp information när det har varit nödvändigt.

Har vi nått målen och hur vet vi det?

Ett av målen hos oss pedagoger var att den generativa frågan skulle vara mer central. Varför blev den inte det? Kanske för att vi arbetat mer kring frågans innehåll snarare än att arbeta kring frågan i sig. Vi har med barnen arbetat kring att ta reda på hur man tar hand om någon (Skalman) som är ensam snarare än att fundera kring hur man klarar sig ensam generellt. Nu i efterhand har vi bestämt att lägga mer fokus på frågan i barngrupp och ge den en mer central roll i framtida arbeten. 

Vi har använt oss av en matris med kriterier för vårt arbete i barngruppen. Utifrån observationer och reflektera som vi pedagoger har gjort har vi kunnat se vilket resultat vårt arbete har gett. Överlag har vi nått de mål som vi har satt upp. 

En annan betydande del för vårt arbete har vi varit barnens egna intressen för det vi har utforskat. De har med egna initiativ kommit med tankar, idéer och lösningar på sådant som vi inte har planerat för. De har även varit väldigt intresserade av den polska sången. Några har sjungit den mycket hemmavid, har vårdnadshavarna berättat. 

Vi har samverkat med hemmet genom att involvera våra vårdnadshavare genom Unikum. Vi har även fått material såsom kartor och böcker om Polen av en polsk vårdnadshavare samt fått tips och råd vid behov. Många andra har också berättat hur barnen har pratat om projekt hemmavid. 

Genom att vi har arbetat i olika barngrupper och anpassat arbetet efter barnens individuella behov har vi arbetat jämlikhetsfrämjande. Det har varit viktigt att varje barn har fått möjlighet till att utforska och skapa i den mån de haft intresse och glädje av. 

Har det funnits utmaningar eller oväntade händelser under processens gång?

När barnen gjorde experiment med salt och vatten för att skapa saltkristaller dök det även upp en nyfikenhet kring flyta och sjunka. När ett snöre inte sjönk i vattnet kopplade ett av barnen det till den höga salthalten i vattnet. De började spinna vidare på döda havet som ett av barnen har erfarenhet av och hur saltet påverkade densiteten i vattnet. 

Ganska snabbt efter att Skalman hade flyttat in hos oss hittade barnen en kompis till honom. Här bodde redan katten Kattis som barnen introducerade till Skalman. Skalman fick i samband med husbygget en gästsäng som bland annat Kattis har sovit i flera gånger.

Vi pedagoger har uppmärksammat en oväntad försiktighet med Skalman och huset hos barnen. De leker dagligen med det och trots att det är så ömtåligt har barnen anpassat sin lek därefter. De ömmar för honom och tar egna initiativ att ta hand om honom.