Vi ska nu ha ett förhör på kapitel 3 &quot;individ och gemenskap&quot;. Kapitel 3 består av sidorna 65- 99. När det gäller &quot;Individ&quot; (s 65 - 73) räcker det att läsa på anteckningarna vi skrivit. När det gäller &quot;Gemenskap&quot; ( s 74. 96) ska ni läsa texten och fundera över frågorna till texten (de står under de rosa frågetecknena). (pluggtips!) På sidorna 97-99 finns även begrepp som tas upp i bokens texter. Känner man sig osäker på begreppen kan det vara bra att läsa igenom dem. Jag har även gjort en Quizlet där man kan träna på begreppen. Allt material finns i elevernas röda pärmar, både texthäftet (kap 3) och deras blå anteckningsböcker. Texthäftet och länk till Quizlet finns även på driven under --&gt; delas med mig --&gt; SO 05B--&gt; samhällskunskap

SH förhör v 51

Ni ska göra ett grupparbete om media och medias påverkan. Läs texten på https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/medier-och-kommunikation/media-och-paverkan (ni behöver inte läsa fördjupningen om opinionsbildning). När ni har gjort det vill jag att ni svarar på frågorna (de står längst ner i uppgiften). Skapa ett drivedokument där ni alla har tillgång. Dela det med mig. Skriv ett manus eller stödord till podcasten. Tanken är att ni ska prata om medier och på det viset besvara och diskutera frågorna. Exempelvis &quot;Eldin till Stina: varför tycker du att fria medier är viktigt i en fungerande demokrati? Stina: Jo jag tycker det är viktigt eftersom....&quot; Spela in en podcast där ni diskuterar detta. Använd screen castify. Länka podden i dokumentet. Lämna in på unikum när ni är klara. Ni har hela v 2 på er. Frågor till texten:<ol><li>Varför är fria medier så viktigt i en fungerande demokrati? </li><li>Vad menas med offentlighetsprincipen? </li><li>Vilka är Sveriges två mest inflytelserika mediebolag? </li><li>Vad menas med presstöd och varför är det viktigt? </li><li>Vad är public service och vad är dess främsta uppgift? </li><li>Vilket ansvar har media när det gäller kvalitén på nyhetsrapportering? </li><li>Ge exempel på när nyhetsrapportering inte fungerar så bra - när medier bryter mot sitt ansvar. </li><li>Vad menas med opinionsbildning?</li><li>Ska vi ha public service i Sverige? Motivera. </li><li>Vilka medier tycker du är mest pålitliga respektive opålitliga när det gäller nyhetsrapportering? Motivera.</li></ol>

Podcast samhällskunskap

Elevinstruktioner<ol><li>Skapa ett dokument i din SH mapp på drive. </li><li>Döp det till SH sammanfattning nationella minoriteter namn klass</li><li>Skriv en sammanfattning om varje nationell minoritet i punktform, använd bokens information (s 27.29)</li></ol><ul><li>Samer</li><li>Tornedalingar </li><li>Romer</li><li>Judar</li><li>Sverigefinnnar </li></ul><ol><li>Lämna in dokumentet på unikum. Uppgiften där heter “ inlämning nationella minoriteter SH”</li></ol>Uppgiften bedöms som godkänt/icke godkänd. Icke godkänt = betygsvarning.

Inlämning nationella minoriteter 

Mall till uppgiften<a href="https://docs.google.com/document/d/1srWOKytCykdM7jHMzp6JIcECwI9LJT0r2nWkmbUqC5s/edit?usp=sharing" data-custom-entity-content="https://docs.google.com/document/d/1srWOKytCykdM7jHMzp6JIcECwI9LJT0r2nWkmbUqC5s/edit?usp=sharing">https://docs.google.com/document/d/1srWOKytCykdM7jHMzp6JIcECwI9LJT0r2nWkmbUqC5s/edit?usp=sharing</a>

Brev om barns rättigheter v 43

Vi ska nu ha ett förhör på kapitel 3 &quot;individ och gemenskap&quot;. Kapitel 3 består av sidorna 65- 99. När det gäller &quot;Individ&quot; (s 65 - 73) räcker det att läsa på anteckningarna vi skrivit. När det gäller &quot;Gemenskap&quot; ( s 74. 96) ska ni läsa texten och fundera över frågorna till texten (de står under de rosa frågetecknena). (pluggtips!) På sidorna 97-99 finns även begrepp som tas upp i bokens texter. Känner man sig osäker på begreppen kan det vara bra att läsa igenom dem. Jag har även gjort en Quizlet där man kan träna på begreppen. Eleverna har allt material i sina röda SH mappar, både kapiteltexten och sina blå anteckningsböcker. Kapiteltexten och länk till Quizlet finns även på drive --&gt; delas med mig --&gt; SO 05B --&gt; samhällskunskap

<h3>Arbetsomr&aring;de:</h3>
Vi kommer att l&auml;sa om
<ul>
<li>m&auml;nskliga r&auml;ttigheter</li>
<li>demokrati och diktatur</li>
<li>individ och gemenskap</li>
<li>media</li>
</ul>
Konkreta m&aring;l: N&auml;r vi &auml;r klara ska du k&auml;nna till samt kunna resonera om m&auml;nskliga r&auml;ttigheter, demokrati och diktatur, individens r&auml;ttigheter och skyldigheter, samh&auml;llsstrukturer (kommun, landsting, stat, EU, FN) samt media.&nbsp;
<div class="row">&nbsp;</div>
<h3>Undervisning:</h3>
Vi kommer att anv&auml;nda boken samh&auml;llskunskap &aring;k 7. Ni f&aring;r tillg&aring;ng till boken i tryckt form under lektionerna. Boken finns &auml;ven inskannad och ligger p&aring; drive under delas med mig --&gt; SO05B --&gt; samh&auml;llskunskap.&nbsp;
 Efter att vi l&auml;st texten kring ett omr&aring;de g&ouml;r vi olika &ouml;vningar. Efter varje kapitel har vi ett kapiteltest.&nbsp;

Samhällskunskap

Inlämning brev om barns rättigheter i samhällskunskap

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,

uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,

söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och

reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.

Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.

Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.

Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.

Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.

Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.

Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.

Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.

Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering. 

Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer.

Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.

I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.

Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv.

Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.

Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.

Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för&#45; och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.

Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.

Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.

I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.

Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.

Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.

Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för&#45; och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.

Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.

Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.

I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.

Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.

Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för&#45; och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.

Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Samhällskunskap åk 8 05B

Matriser i planeringen

Uppgifter